Glesbefolkade områden blir allt viktigare - beslutsfattare erbjuds uppdaterad information

Beslutsfattare behöver mer exakt och uppdaterad information om förhållandena i glesbygden. Frågan om hur dessa områden kan beaktas bättre lyfts fram i den utvecklingsstrategi för glesbygden 2017–2020 som Landsbygdspolitiska rådet godkände i dag.

– I utvecklingsstrategin sammanställs de mest centrala åtgärder som bör vidtas för att den glesbygdens potential ska utnyttjas fullt ut, berättar Tytti Määttä, ordförande för det landsbygdspolitiska glesbygdsnätverket och kommundirektör i Vaala.

Sammanlagt 68 % av Finlands areal utgörs av glesbefolkad landsbygd. Där finns merparten av råvarorna för Finlands bioekonomi och gruvindustri, och den är viktig för turismen och rekreationen.

Enligt Määttä har Finland inte råd att bli på efterkälken i förhållande till de andra nordiska länderna när det gäller utvecklingen av glesbefolkade områden. Nu om någonsin behövs bättre kännedom om de aktuella förhållandena i glesbygden, framhåller hon.

– I Norge finns redan en modell, och Sverige planerar en likadan. Också Finland måste ha en riksomfattande strategisk intention för att glesbygden ska utvecklas. Vårt nätverk förespråkar varmt att det inrättas en parlamentarisk arbetsgrupp som ska utforma politikåtgärder för bättre konkurrenskraft i området. Denna strategi utgör en god grund för arbetsgruppens arbete, konstaterar Määttä.

– Strategin ligger i tiden, exempelvis Sitras färdplan för den cirkulära ekonomin, som offentliggjordes i höstas, utgår i allra högsta grad från de resurser som finns på glesbefolkade landsbygden, berättar Christell Åström, generalsekreterare för Landsbygdspolitiska rådet. Hon tillägger att även OECD framhåller i en aktuell rapport att de arktiska regionernas ekonomiska och geopolitiska betydelse kommer att öka kraftigt redan inom en nära framtid.

Tarja Lukkari är specialsakkunnig i det landsbygdspolitiska glesbygdsnätverket. Hon framhåller att politikåtgärdernas negativa verkningar är kraftigast på den glesbefolkade landsbygden. Glesbygdens specialförhållanden bör beaktas i beredningen, så som i lagen om tillväxttjänster och social- och hälsovårdsreformen.

– Tillgängliga tjänster är viktiga för både boendet och företagandet i glesbygdsområden, påpekar Lukkari. I stället för en centraliseringspolitik borde man främja decentraliserade modeller där hela landets resurser tas i bruk på ett fiffigt och hållbart sätt, betonar Lukkari.

Det landsbygdspolitiska glesbygdsnätverket revidera föreställningen om den glesbefolkade landsbygden. Utan kompetent arbetskraft utnyttjas inte resurserna i glesbygden. – På landsbygden är det brist på kompetent arbetskraft. Arbetskraftens rörlighet och tillgången på kompetent arbetskraft samt finansieringen av investeringar är viktiga frågor med tanke på tillväxten och framtiden för företagen i området, sammanfattar Määttä.

Hela strategin Glesbygdens många möjligheter – Strategi för glesbygden 2017–2020 finns att läsa här.

Ytterligare information:

Christell Åström, Landsbygdspolitiska rådets generalsekreterare fornamn.efternamn@mmm.fi, tfn. 029 516 2030

Tytti Määttä, landsbygdspolitiska glesbygdens nätverk, ordförande fornamn.efternamn@vaala.fi, tfn. 0400 855 920

Tarja Lukkari, landsbygdspolitiska glesbygdens nätverk, specialsakkunnig fornamn.efternamn@kamk.fi, tfn. 0400 372 082