Viktigt med mångfald i ekonomiskogar - nya METSO-projekt utvecklar naturvården

Jord- och skogsbruksministeriet 1.2.2017 10.18
Pressmeddelande

METSO-programmet tryggar skogsnaturens biologiska mångfald. Programmet uppmuntrar skogsägare att skydda värdefulla objekt och vårda naturen i ekonomiskogar. Nu har man valt tre nya projekt som ska vårda naturen.


Information om hönsfåglarnas livsmiljö hjälper att sköta viltskogar

Ett av projekten handlar om att utveckla vården av viltskogar med hjälp av geografisk information.  Idén går ut på att man identifierar skogsfåglarnas livsmiljöer och registrerar informationen på Skogscentralens webbplats MinSkog.fi. Ekonomiskogar är vanliga livsmiljöer för hönsfåglar. Levnadsförhållandena kan förbättras t.ex. genom att man väljer en lättare behandling för kärr och övergångszoner. Jagande skogsägare har visat stort intresse för vård av viltskogar.

- Lägesbunden viltinformation gör det allt enklare för skogsägare att ta upp frågan med skogsbranschaktörer, berättar kommunikationsplaneraren Mirja Rantala vid Finlands viltcentral. 

Ytterligare ska det utredas om geografisk information kan kopplas ihop med informationen om jägarnas observationer om t.ex. tjäderns spelplatser och häckningsmiljöer. Projektet ska genomföras av Finlands viltcentral och Finlands skogscentral.

Skyddet av lundar och bäckkanter påverkas också av kringliggande ekonomiskogar

I ett annat projekt som Finlands skogscentral ska genomföra sätter man sig in i frågan hur man kan skydda och vårda lundar allt bättre. Projektet ger skogsägare och skogsfackmän ett nytt heltäckande perspektiv till vård av lundskogar. Vården av de kringliggande ekonomiskogarna inverkar också på skyddade lundar. Därför ska lundskogsområdena betraktas som helheter, inte bara som ekonomiskogar eller skyddsområden.

- Ofta är de lundar som behöver skydd så små att de blir utan vård på grund av höga drivningskostnader. Målet är att bilda ekonomiskt och naturvårdsmässigt smarta helheter och att samtidigt vårda såväl skyddsområdena som de närliggande ekonomiskogarna, beskriver naturvårdsexperten vid Finlands skogscentral Jukka Ruutiainen.   

Ett tredje projekt kommer att utreda om det är möjligt att spara de värdefulla bäckkanternas egenskaper och arter när man behandlar skyddszoner så att skogsägaren samtidigt ska få inkomster från skogen.  

- I dag gör man så att man lämnar en smal skyddszon kring det skyddade området som inte behandlas alls. Vi testar om en bredare, men delvis plockhuggen skyddszon ska fungera bättre, i synnerhet med tanke på kostnaderna. Samtidigt ska vi undersöka hur vindskador drabbar bäckkanter som behandlats med olika metoder, berättar docenten Panu Halme vid Jyväskylä universitet. 

Resultaten av detta projekt som Jyväskylä universitet koordinerar kan också tillämpas på andra objekt än bäckkanter. 

Jord- och skogsbruksministeriet finansierar nya landsomfattande naturvårdsprojekt med ca 250 000 euro år 2017. Projekten löper över 2 - 3 år.   
 
Ytterligare information:

Digital viltskog: Mirja Rantala, kommunikationsplanerare, Finlands viltcentral, fornamn.efternamn@riista.fi, tfn 050 4641 453

Vindens sus i Birkalands lundar: Jukka Ruutiainen, naturvårdsexpert, Finlands skogscentral, fornamn.efternamn@metsakeskus.fi, tfn 029 432 4552

Effektfullare och kostnadseffektivare avverkningar på skyddszoner: Panu Halme, docent, Jyväskylä universitet, fornamn.efternamn@jyu.fi, tfn 040 8054 945

Allmänt om METSO-projekten:

Saija Kuusela, koordinator för METSO-programmet, Finlands miljöcentral, fornamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn 029 5251 647

Ville Schildt, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, fornamn.efternamn@mmm.fi, tfn 029 5162 190

www.metsonpolku.fi


Bild: Haploporusodorus.jpg

Bildtext: Doftticka och lunglav som är sällsynta och som håller på att försvinna i Södra Finland trivs i det fuktiga mikroklimatet vid bäckkanterna. De skulle också kunna klara sig bättre om skyddszonerna var bredare, men plockhuggna i synnerhet vid kanterna. Frågan utreds i ett naturvårdsprojekt som hör till METSO-programmet och koordineras av Jyväskylä universitet.