FI SV

EU-förteckning över invasiva främmande arter

EU:s medlemsländer har godkänt en förteckning över invasiva främmande arter. I unionsområdet är det förbjudet att importera, sälja, odla, använda och sätta ut i naturen arter som ingår i förteckningen. Däremot är det fortfarande tillåtet att fånga och använda signalkräfta trots att arten finns upptagen i förteckningen. En lag om främmande arter är som bäst under behandling i riksdagen. Lagen ger möjlighet att ta fram en lista på invasiva främmande arter som kan orsaka skada i synnerhet i våra förhållanden.

EU-länderna tog beslut om förteckningen i Bryssel den 4 december. Förteckningen innehåller fem främmande arter som förekommer i Finland: av växter tromsöloka, bredloka och skunkkalla, av ryggradslösa djur signalkräfta och ullhandskrabba. Förteckningen och begränsningarna börjar gälla vid ingången av 2016.

Huvudregeln är att arter som ingår i förteckningen inte får importeras, säljas, odlas, användas eller sättas ut i naturen i EU. Att förbuden följs övervakas med hjälp av bl.a. gränskontroller. Medlemsländerna ska också skapa ett övervakningssystem för att kunna fastställa utbredningen av arterna och bekämpningens effekter. 

För tillfället innehåller EU-förteckningen sammanlagt 37 arter. Förutom de fem arter som redan är etablerade i Finland innehåller förteckningen sällskaps- och hobbydjur eller djur som hålls i djurgårdar, såsom tvättbjörn, sibirisk jordekorre, östlig rävekorre, rödörad vattensköldpadda och nutria eller sumpbäver som tidigare också hållits som farmdjur. Mink som är ett viktigt djur för den finska pälsdjursuppfödningen ingår åtminstone inte än i förteckningen.

Signalkräfta får fiskas i Finland

I förteckningen ingår också signalkräfta som satts ut i många olika vattendrag i Finland och som är av stor betydelse för den finska fiskerinäringen. Signalkräfta får dock fortfarande fångas och användas i Finland. 

Detta är resultat från Finlands förhandlingar med EU-kommissionen. Frågan diskuterades också hösten 2015 av jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen och EU-kommissionären för miljö, havs och fiskefrågor Karmenu Vella. Förhandlingarna var lyckade för man förstod i EU att det inte är möjligt eller vettigt att utrota den brett etablerade signalkräftan. 

Det har varit viktigt för Finland att fisket efter och användningen av signalkräfta också ska omfatta transport, lagring och försäljning av levande kräftor. Dessa åtgärder ska tas in i förvaltningsplanen, vilket innebär att den nationella kräftstrategin uppdateras.

Signalkräfta får emellertid inte spridas ut till nya vattendrag. Detta är en motiverad kompromiss när man tänker på naturens biologiska mångfald. Signalkräftor får inte heller säljas till ett annat EU-land. Detta i syfte att förebygga spridning. 

Invasiva främmande arter är ett allvarligt hot mot naturens biologiska mångfald världen över. År 2012 arbetades det fram en nationell strategi som gäller främmande arter. Jättelokor, vresros, kräftpest, spansk skogssnigel och mink samt farliga växtskadegörare klassificerades som invasiva främmande arter. 


Mer information om invasiva främmande arter: www.vieraslajit.fi


Se också

Europaparlamentets och rådets förordning om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter

Nationell strategi för främmande arter

Lag om hantering av risker orsakade av främmande arter

Statsrådets förordning om invasiva främmande arter av nationell betydelse

Promemoria till förordningen (på finska)

Lag om ändring av 42 och 75 § i jaktlagen