EU:s energi- och klimatpolitik samt skogar

Energi- och klimatpolitiska riktlinjer 2030 under arbete 

Målet för EU:s energi- och klimatpolitik är att minska utsläpp av växthusgaser, öka andelen förnybar energi i energialstring och anpassa EU till klimatförändringen. I EU pågår som bäst en dialog om hur energi- och klimatpolitiken 2030 ska se ut. EU har beslutat minska utsläppen med 40 procent före år 2030. Andelen förnybar energi ska vara i genomsnitt 27 procent av EU:s slutförbrukning av energi.

I feburari 2015 gav kommissionen ett tillkännagivande Energiunionen där kommissionen presenterar riktlinjer för framtidens energipolitik och analyserar vilket energipolitiskt delområde som kräver fler insatser på unionsnivå. Ett centralt mål är intensivare riktlinjer för energipolitiken på EU-nivå. Åtgärder ska genomföras i fem insatsområden som är leveranssäkerhet av energi, energins inre marknad, energieffektivitet, kolsnål energisektor samt forskning, utveckling och innovationer.

LULUCF-förordningen definierar hur utsläppen räknas ut i förhållande till kolsänkor i EU:s klimatmål

Kommissionens förslag till LULUCF-förordning från juli 2016 definierar hur kolsänkor och utsläpp från markanvändningen, den förändrade markanvändningen och skogsbruket beaktas i EU:s klimatmål fram till år 2030. EU-länderna, kommissionen och parlamentet avslutade trepartsförhandlingarna den 14 december 2017. Det slutliga resultatet ska fastställas av medlemsländerna och parlamentet i början av år 2018.

Den mest betydande förhandlingsfrågan för Finland var beräkningen av kolsänkor och växthusgasutsläpp.  Enligt beslutet fastställer varje medlemsland en referensnivå för brukad skogsmark för perioderna 2021–2025 och 2026–2030 med hjälp av de överenskomna kriterierna. Det viktigaste kriteriet för att fastställa en referensnivå är upprätthållande och stärkande av skogarnas förmåga att binda koldioxid på lång sikt i enlighet med klimatavtalet från Paris. Sakkunniga i EU-kommissionen och i medlemsländerna ska utvärdera referensnivåerna under 2019.

Den kalkylmässiga nytta som skogarnas kolsänkor ger begränsas strikt med ett tak som är bundet till utsläppen under basåret. Detta innebär att skogarnas kolsänkor inte kan användas fullt ut för att täcka utsläpp från annan markanvändning. Finland fick i egenskap av väldigt skogrikt land dock möjlighet till särskild flexibilitet som ger landet möjlighet att vid behov kompensera t.ex. utsläpp från förändrad markanvändning. Den särskilda flexibiliteten innebär högst 10 miljoner koldioxidton för 2021 - 2030. Sektorn för markanvändning har synnerligen stor betydelse för Finlands utsläpps- och kolbalans för kolsänkorna motsvarar ca 20–50 procent av utsläppen från andra sektorer. I EU motsvarar sänkorna i genomsnitt tio procent av utsläppen

 

På andra webbplatser

10 x mikä LULUCF? - frågor och svar om LULUCF (klimaatti.fi, på finska)

Miljöministeriet: Klimatmötet i Paris (på finska)

Miljöministeriet: Europeiska unionens klimatpolitik

Arbets- och näringsministeriet: Energi

 

 

 

Mer information

Kaisa Pirkola, konsultativ tjänsteman 
MMM, Luonnonvaraosasto, Metsä- ja bioenergiayksikkö 0295162350   förnamn.efternamn@mmm.fi