EU:s artskydd och strategier

På Europeiska unionens lagstiftning inverkar många unionens strategier, varav de viktigaste med tanke på vilthushållningen är den så kallade biodiversitetsstrategin och strategin för hållbar utveckling. Målet med Europeiska unionens strategi för biologisk mångfald är att förutse, förhindra och förebygga orsaker som betydligt minskar eller förstör den biologiska mångfalden. Biodiversitetsstrategin håller på att uppdateras och det centrala målet för den uppdaterade strategin är att stoppa försämringen av livsmiljötypernas tillstånd samt förbättra deras tillstånd betydligt fram till 2020. Europeiska unionens strategi för hållbar utveckling grundar sig på principen om att ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter borde granskas samordnat, och att de borde beaktas i beslutsfattandet. Strategin för hållbar utveckling har fyra prioriteringar: klimatförändringen, trafik, folkhälsa och naturresurser.

Habitatdirektivet

Habitatdirektivet (1992/43/EEG) är Europeiska unionens direktiv om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.

Direktivet ska bidra till att den biologiska mångfalden bevaras genom att säkerställa en gynnsam bevarandestatus hos livsmiljötyper och vilda djur- och växtarter. Vid genomförandet av åtgärder enligt direktivet ska ekonomiska, sociala och kulturella krav samt regionala och lokala särdrag beaktas.

I direktivet nämns djurarter som gemenskapen anser viktiga och för vilka särskilda områden för skyddsåtgärder ska anvisas för att skydda dem. Följande viltarter finns upptagna i habitatdirektivet: järv, europeisk bäver, gråsäl, lodjur, östersjövikare, brunbjörn, skogshare, skogsvildren, mård och varg.

Fågeldirektivet

Fågeldirektivet (2009/147/EG) är Europeiska unionens direktiv om bevarande av vilda fåglar.

Direktivets mål är skydd, skötsel, förvaltning och kontroll av vilda fågelarter. Fågelarternas stam ska hållas på en sådan nivå som motsvarar särskilt de ekologiska, vetenskapliga och kulturella kraven. I stamförvaltningen och åtgärderna ska de ekonomiska och rekreationsmässiga kraven beaktas.

I bilagan till fågeldirektivet har separat nämnts vilka fågelarter som får jagas i respektive medlemsland. Finlands alla viltfåglar hör till de arter som får jagas. Direktivet förpliktar medlemsstaterna att säkerställa att jakten motsvarar principerna för rimligt utnyttjande av fågelarterna och ekologisk balanserad reglering.

 

På andra webbplatser:

Strategin för biologisk mångfald

Habitatdirektivet

Fågeldirektivet