Hyppää sisältöön
Media

Utkast till klimatplan för markanvändningssektorn på remiss

jord- och skogsbruksministeriet
Utgivningsdatum 14.4.2022 15.05
Pressmeddelande
Tie ja silta halkoo maalaismaisemaa

Jord- och skogsbruksministeriet har sänt beredningsarbetsgruppens utkast till klimatplan för markanvändningssektorn (MISU) på remiss. Remissyttranden kan lämnas under tiden 14 april–18 maj 2022. Klimatplanen omfattar hela markanvändningssektorn och innehåller verkningsfulla och kostnadseffektiva metoder för att minska utsläppen från jordbruksmark, skogsbruket och den övriga markanvändningen och stärka kolsänkorna och kolförråden. Planen främjar Finlands mål att vara koldioxidneutralt till 2035. 

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering ska markanvändningssektorn under den här regeringsperioden i allt högre grad integreras i planeringen och genomförandet av den nationella klimat- och energipolitiken. Planen är också till hjälp för att genomföra Europeiska unionens klimatmål och fullgöra åtaganden på internationell nivå. Det här är första gången som det har utarbetats en klimatplan för markanvändningssektorn. Målet är att åstadkomma en årlig klimateffekt på sammanlagt minst tre miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till år 2035. Klimatplanen för markanvändningssektorn främjar också uppnåendet av det mål om 29 procents minskning av utsläppen som satts upp för jordbruket.

I regeringsprogrammet dras det upp riktlinjer för flera klimatåtgärder som gäller jordbruksmark, skogsbruket och förändringar i markanvändningen och som nu har fogats till utkastet till klimatplan för markanvändningssektorn. Viktiga åtgärder som ingår i utkastet och som redan inletts är bland annat stödet för beskogning av impediment, askgödsling i torvskogar och Forststyrelsens ägarpolitiska riktlinjer. Andra åtgärder som presenteras i utkastet är till exempel åtgärder som främjar en klimatsäker användning av torvjordar och torvmarksskogar, åtgärder som främjar koldioxidupptag, kollagring och en marknad för koldioxid samt åtgärder som förebygger avskogning. Dessutom ingår nationella CAP-åtgärder och tvärsektoriella åtgärder som forskning, kompetensutveckling, utbildning och rådgivning. 

Bedömningen och genomförandet av markanvändningssektorns klimatkonsekvenser är förenade med stora osäkerhetsfaktorer. I slutskedet av beredningen inträffade Rysslands invasion av Ukraina, och den och dess inverkan på omvärlden har man strävat efter att beakta i utkastet till klimatplan.

-  Med hjälp av en bred uppsättning av åtgärder säkerställer vi att risker och osäkerhetsfaktorer kan hanteras och stävjandet av och anpassningen till klimatförändringarna främjas i enlighet med målen. När vi utvecklar jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen så att de blir klimatsäkra sörjer vi samtidigt för näringarnas framtida lönsamhet, försörjningsberedskapen, livsmedelstryggheten och den biologiska mångfalden, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

I planen har både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet samt principerna för en rättvis omställning beaktats. Gaia Consulting Oy och Pellervon taloustutkimus PTT ry har gjort bedömningen av planens miljökonsekvenser och åtgärdernas kostnadseffekter (SMB-projekt). 

Planen är baserad på evidensbaserad kunskap och dialog

Klimatplanen för markanvändningssektorn har beretts jämsides med den klimatpolitiska planen på medellång sikt (KAISU) och klimat- och energistrategin. Utkastet till plan har utarbetats i överensstämmelse med regeringens proposition med förslag till klimatlag. 

Utöver bakgrundsutredningar, scenarioanalyser och sektorspecifika färdplaner för lägre koldioxidutsläpp har man vid beredningen utnyttjat kunskaperna och erfarenheterna från de projekt som finansierats inom ramen för klimatåtgärdspaketet Fånga kolet, som inleddes våren 2020. Paketet omfattar för närvarande över 100 projekt där markanvändningssektorns klimatåtgärder undersöks, utvecklas och pilottestas genom samarbete mellan forskare, markägare, företag och andra intressentgrupper. I utkastet till plan föreslås att forsknings- och innovationsprogrammet och utvecklingsprojektverksamheten inom ramen för paketet Fånga kolet ska fortsätta.

Som stöd för utarbetandet av planen tillsattes i början av 2021 en arbetsgrupp som bestod av tjänstemän från de mest berörda ministerierna och sakkunnigmedlemmar i Finlands klimatpanel. Uppföljningsgruppen för markanvändningssektorns klimatåtgärdspaket Fånga kolet har följt beredningen av planen och främjat dialogen med samhället.  

Under beredningen av planen har det dessutom ordnats 12 diskussionsmöten med olika intressentgrupper. Den respons som gavs vid diskussionsmötena har utnyttjats när åtgärderna preciserades och sattes i prioritetsordning, behoven av information fastställdes och konsekvenserna bedömdes.

Remissbehandlingen är öppen för alla

Utkastet till klimatplan för markanvändningssektorn är på remiss den 14 april–18 maj 2022. Remissyttranden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi. De som lämnar yttranden ombeds ta ställning till i synnerhet följande frågor:

  1. Är den föreslagna helheten av åtgärder i klimatplanen för markanvändningssektorn balanserad, verkningsfull och genomförbar?
  2. Med tanke på genomförandet är det viktigt att klimatplanen för markanvändningssektorn är godtagbar och rättvis. Bedöm hur väl det lyckats i utkastet.

Klimatplanen för markanvändningssektorn färdigställs utifrån den respons som kommer in. Statsrådet har för avsikt att lämna klimatplanen för markanvändningssektorn i form av en redogörelse till riksdagen i sommar. 

Webbtjänsten utlåtande.fi

Mer information:
Markku Rajala
minister Leppäs specialmedarbetare, klimatfrågor
[email protected] 
tfn 0295 047 122

Annukka Kimmo
minister Leppäs specialmedarbetare, naturresursfrågor och pressrelationer (förfrågningar om intervjuer)
[email protected]
tfn 050 478 0226

Heikki Granholm
naturresursråd
[email protected]
tfn 040 077 4298

Forskning och utveckling Jari Leppä Lagstiftning Landsbygd Lantmäteri och geografisk information Mat och jordbruk Natur och klimat Sanna Marin Skogar Vatten