De nya fiskebegränsningarna i Saimen skyddar saimenvikaren – förordningen börjar gälla lördagen den 8 maj 2021
Förordningen om fiskebegränsningar i Saimen godkändes vid statsrådets sammanträde på torsdagen. Den nya förordningen träder i kraft den 8 maj 2021. Fiskebegränsningsområdet utvidgas med 243 kvadratkilometer och är således i fortsättningen 2 800 kvadratkilometer stort. Fiskebegränsningarna tryggar saimenvikarpopulationens tillväxt i enlighet med skyddsstrategin.
Begränsningarna ska i fortsättningen också gälla bland annat de södra delarna av Puruvesi, Haapaselkä vid Rantasalmi och Jorois och Hepovirta, Kuparonvirta och Linnunpäänselkä mellan Luonteri och Lietvesi samt de södra delarna av Paasselkä. Saimenvikaren har spridit sig till dessa områden under de senaste fem åren. En del av det nya området har också tidigare omfattats av fiskebegränsningar genom avtal mellan vattenområdenas ägare och NTM-centralen.
Inom begränsningsområdet är nätfiske fortfarande totalförbjudet under tiden 15.4–30.6, med undantag för siklöjenät med ett knutavstånd under 22 millimeter som får användas efter den 20 juni. Siklöjenät var tidigare tillåtna under hela förbudstiden. Att göra nätslingorna lägre med lodräta garn är förbjudet och i fortsättningen måste fiskarna förankra näten vid öppet vatten. På detta sätt vill man undvika att saimenvikare fastnar i näten. Däremot får man under vissa förutsättningar använda ryssjor som har en flyktlucka. Enligt förordningen är det året om helt förbjudet att använda grimnät och nät i extra stark trådgrovlek. Katsor och ryssjor ska även i fortsättningen vara trygga för vikarna.
De nya fiskebegränsningarna togs fram av jord- och skogsbruksministeriets breda arbetsgrupp Saimenvikaren och fisket. Utkastet till förordning som baserade sig på arbetsgruppens förslag var på remiss och sammanlagt 147 utlåtanden lämnades om det. Utkastet till ministeriets förordning understöddes av 104 remissinstanser, medan 16 instanser efterlyste ett strängare skydd. Även 26 privatpersoner gav utlåtanden, synpunkterna på förordningen var delade. Utifrån en intern diskussion i statsrådet tog man in i förordningen bestämmelser om en skyldighet att förankra näten och ett förbud mot att använda siklöjenät 15.4 – 20.6.
Arbetet med att samordna skyddet och fisket i Saimen fortsätter
På 2000-talet har saimenvikaren ökat i antal från cirka 240 till omkring 420-430 djur. Halvtidsmålet på 400 saimenvikare uppnåddes sex år i förtid. För att nå detta resultat har man utvidgat begränsningsområdet, förbjudit de redskap som är farligast för saimenvikaren och utvecklat fisket så att det är tryggt för saimenvikaren.
Saimenområdet producerar en tredjedel av värdet av det kommersiella fisket i insjöarna i Finland. Vissa fiskarter kan i huvudsak fångas endast med nät. Cirka 90 procent av gösfångsten från det kommersiella fisket i Saimenområdet fås med nät. Nätfisket efter abborre sker mest vid öppet vatten och cirka 60 procent av fångsten fiskas upp i juni–september. Uppskattningsvis 49 000 personer fritidsfiskar i Saimen, och hälften av fångsterna fås med hjälp av olika nät. För fisket efter siköja har fritidsfiskarna inte något annat fiskeredskap än nät.
– Vårt viktigaste mål är att se till att den enastående och värdefulla saimenvikarpopulationen fortsätter att växa även i framtiden. Ytterligare vill vi säkra fiskemöjligheterna i Saimen för att vi ska få klimatvänlig närfiskad mat på finländarnas bord. Populationen har på ett fint sätt växt i enlighet med målen genom de tidigare årens begränsningar och ett ihärdigt samarbete på lokal nivå. Därför tror jag att det finns plats för både vikaren och fisket i Saimen även i fortsättningen, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Mer information:
Eija Kirjavainen, fiskeriråd, tfn 0295 16 2404, eija.kirjavainen(at)mmm.fi
Annukka Kimmo, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 478 0226, annukka.kimmo(a)mmm.fi
