Miljöersättningen är den viktigaste delen av landsbygdsprogrammet med tanke på naturen

En betydande del av finansieringen för landsbygdsprogrammet ska användas till att förbättra den biologiska mångfalden. Enligt en nyligen färdigställd utvärdering har de kvantitativa målen för programmet till många delar uppnåtts. Programmet tryggar i synnerhet vården av hotade vårdbiotoper, det vill säga öppna och trädbevuxna naturbeten.

I utvärderingen av vilken betydelse Fastlandsfinlands landsbygdsprogram 2014–2020 har haft för den biologiska mångfalden och landskapet utredde man  landsbygdsprogrammets styrkor och svagheter i främjandet av den biologiska mångfalden. Dessutom kom man med utvecklingsförslag för följande finansieringsperiod.

Miljöersättningen innehåller ett brett urval av åtgärder som på olika sätt är till fördel för jordbruksnaturen. Många av dessa åtgärder är mycket omfattande. Enligt utvärderingen hör miljöavtalen till en av de effektivaste åtgärderna.

Det som bäst främjar den biologiska mångfalden är de gräsmarker som inte hör till produktionen samt de miljöavtal som upprätthåller både naturbeten och våtmarker. De fleråriga växtbestånden på gräsmarkerna är centrala för att de flesta vanliga arter av organismer som finns i de öppna åkerområdena ska kunna existera. Naturbetena och de anlagda våtmarkerna är å sin sida viktiga för ett stort antal krävande djur- och växtarter.

Skyddszonerna är populära

Landsbygdsprogrammets resultatmått har i regel utvecklats positivt. Arealerna med ekologisk produktion och de arealer som omfattas av miljöavtal har ökat, men ännu har man inte uppnått de uppsatta arealmålen. Å andra sidan har vissa åtgärder, såsom skyddszoner samt fång- och saneringsgrödor, varit mycket populärare än väntat.

De fördelar för naturen som landsbygdsprogrammet medför är till största delen en följd av olika delåtgärder inom miljöersättningen. De flesta av åtgärderna har flera syften, och några är också skräddarsydda för att uttryckligen främja skyddet av arter. Landsbygdsprogrammet har en central roll i synnerhet vid finansieringen av vården av hotade vårdbiotoper. Stödet för icke-produktiva investeringar har i betydande grad främjat införandet av miljöavtalen. Den ekologiska produktionen är på grund av sitt omfattande verksamhetsområde viktig särskilt med tanke på åkrarnas fågelbestånd.

Åtgärden med ursprungsväxter behöver utvecklas

Produktionsdjurens genetiska mångfald tryggas bäst genom miljöavtal. Det finns dock stora skillnader mellan djurarter och djurraser när det gäller vilken andel av beståndet som omfattas av stödet. Det har ingåtts ytterst få miljöavtal gällande ursprungsväxter. Åtgärden behöver utvecklas för att öka dess popularitet.

Landsbygdsprogrammets projektbaserade åtgärder har haft endast ringa betydelse för den biologiska mångfalden. Antalet sökande som är intresserade av temat kan ökas genom att uppmärksamma lyckade exempelprojekt. Dessutom visade utvärderingen att det finns ett tydligt behov att utveckla fågelåkrarna.

Utvärderingen är en del av utvärderingen av Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020. Finlands miljöcentral och Naturresursinstitutet Luke ansvarade för utvärderingen.

Länkar

• Arviointi Manner-Suomen maaseutuohjelman 2014–2020 merkityksestä luonnon monimuotoisuudelle ja maisemalle (Statsrådets publikationsserie)
• Sammanfattning (PDF) bara på finska 

Ytterligare information:

• Effektutvärdering: Janne Heliölä, forskare, tfn 040 0148 654, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
• Resultat och genetiska resurser: Terho Hyvönen, specialforskare, tfn 029 5326154, fornamn.efternamn@luke.fi
• Jord- och skogsbruksministeriet: Anna Schulman, överinspektör, tfn 0295 162199, fornamn.efternamn@mmm.fi