Statsunderstöd som beror på prövning gällande rådgivning inom jordbruk och övriga landsbygdsnäringar samt 4H-verksamhet

  • Allmänt

    Statsunderstöd beviljas till allmännyttiga rådgivningsorganisationer på landsbygden, såsom registrerade föreningar och andra sammanslutningar som arbetar med jordbruksrådgivning och utvecklingsverksamhet. Understöden beviljas ur moment 30.10.50.

    Även 4H-organisationer kan beviljas understöd för 4H-verksamheten. Understöden beviljas ur moment 30.10.55.

    Den understödda verksamheten ska stå i linje med bestämmelserna och alltid bidra till målen för anslaget i statsbudgeten.

    Beviljandet av understöd för näringslivsrådgivningen baserar sig på statsunderstödslagen (688/2001) och statsrådets förordning om statsunderstöd för jordbruksrådgivningstjänster (SRf 431/2016) som utfärdats med stöd av lagen (http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2016/20160431?search%5Btype%5D=pika&search%5Bpika%5D=431%2F2016). 

    Beviljandet av understöd för 4H-rådgivningen baserar sig på statsunderstödslagen (688/2001).

    Näringslivsrådgivning

    Jord- och skogsbruksministeriet beviljar enligt ansökan årligen behovsprövade statsunderstöd till rådgivningsorganisationer på landsbygden för utveckling av gårdsbruk och övrig företagsverksamhet som bedrivs vid sidan av gårdsbruket.

    Understödet är ett allmänt understöd som kan beviljas för understödsmottagarens verksamhet i allmänhet eller för en bestämd, specificerad del av verksamheten.

    Ministeriet förutsätter att den statsunderstödda rådgivningsverksamheten omfattar hela landet (SRf 431/2016, 4 §).   Med omfattning avses två saker: statsunderstödd rådgivning av samma standard finns tillgänglig i den mån det är möjligt, och till rimliga kostnader på alla håll i landet (geografisk omfattning) och att rådgivningen når målgrupperna i en så stor omfattning som möjligt (kundomfattning).

    4H-rådgivning

    Jord- och skogsbruksministeriet stödjer 4H-verksamheten som syftar till att bl.a. stärka landsbygdens livskraft och dragkraft som boendemiljö genom att erbjuda mångsidig hobby- och serviceverksamhet, sysselsätta ungdomar samt erbjuda dem möjligheter att starta ett företag på den egna hembygden.

    Understödet är ett allmänt understöd som kan beviljas för understödsmottagarens verksamhet i allmänhet eller för en bestämd, specificerad del av verksamheten.

    Understödens storlek och ansökan om statsunderstöd

    Det beviljade understödets maximibelopp är högst 50 procent av de godtagbara kostnaderna (SRf 431/2016, 5 §) om inte något annat följer av skäl som är motiverade och nödvändiga för att den understödda verksamhetens mål ska nås.

    Ansökningstider

    Allmänt understöd:

     

    Ansökan om understöd ska lämnas in till jord- och skogsbruksministeriet före utgången av det kalenderår som föregår det verksamhetsår som understödet gäller.

    Jord- och skogsbruksministeriet informerar specifikt om möjligheten att ansöka om specialunderstöd.

    Ansökningarna ska lämnas elektroniskt till ministeriets registratorskontor. Även de på elektronisk väg levererade handlingarna ska vara undertecknade av personer som har rätt att anteckna sammanslutningens namn. Handlingarna skannas och sänds till ministeriets registratorskontors e-post.


     


    E-postadress: [email protected]

    Ministeriets postadress: Jord- och skogsbruksministeriet, PB 30, 00023 STATSRÅDET
     

    Ytterligare information:

    Markku Himanen, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsavdelningen, Marknadsenheten, tfn 0295 16 2472, [email protected]

     

Kysymyksiä erityisavustushausta

Aihe: Koulutuksen määritelmä

Kysymys

Jäin miettimään että voisitteko täsmentää, mitä tarkoitetaan ohjeissa kohdalla "Tässä haussa voidaan rahoittaa ryhmä-/pienryhmäneuvontahankkeita, mutta pääosin koulutusta sisältäviä hankkeita ei rahoiteta." 

Mitä tässä tarkoitetaan koulutuksella? Ilmeisesti esim. tilakohtaiset laskelmat eivät ole koulutusta? Entä tiedon jakaminen muuten kuin kurssimuotoisesti, vaikka avoimesti netissä? 

Haen siis sitä, että tällä hetkellä markkina on aika täynnä näitä pienryhmäjuttuja, ja niihin osallistujista tuntuu olevan jopa kilpailua, joten yritämme löytää myös vaihtoehtoisia tapoja jakaa tietoa. Mutta mikä näistä sitten tulkitaan koulutukseksi ja mikä ei. Jäin miettimään tuota teidän koulutuksen määritelmää, kun oikeastaan kaikki tavoitteet talousosaamisen kehittämisestä voi mieltää koulutukseksi. Myös hyvien kokemusten esiintuominen on kai aina jollain tapaa koulutusta vaikkei tapahtuisikaan luokkamuotoisesti. Mitä tässä jää koulutuksen ulkopuolelle? 

Vastaus

Hei, on hyvä ja minullekin hyödyllistä, että kysyt ja pohdit koulutuksen määritelmää. Minusta tietyllä tavalla vastasit jo kysymykseen toteamalla, että tilakohtainen neuvonta ei ole koulutusta. Eli ajatuksena on, että neuvontakokonaisuus voi sisältää koulutus”modulin” ja koulutukseen osallistuneille kuuluu henkilö- eli tilakohtainen suunnitelman/laskelmien tekeminen, eli tämä tilakohtainen neuvonta pitäisi olla ”pääosassa”, ei koulutus.

Olet oikeassa siinä, että näitä pienryhmäjuttuja/koulutuksia on paljon tarjolla, mutta tämä tilakohtainen neuvontaprosessi niistä varmaan puuttuu? Ja erityisesti haemme jatkuvuutta neuvonnalle, jolloin neuvonta ei pysähtyisi suunnitelman/laskelmien tekemiseen, vaan se olisi neuvontaprosessin alku, joka jatkuisi sitten seurannalla/korjausliikkeillä/uudella tarkennetulla tai muutetulla suunnitelmalla.

Sama koskee kysymääsi (avoimen) tiedon jakamista esim. netissä; jos se liittyy em. kokonaisuuteen, niin se voi olla hyväksyttävä osa neuvontakokonaisuutta.

Lisätietoja

Markku Himanen, neuvotteleva virkamies 
maa- ja metsätalousministeriö, Ruokaosasto, Markkinayksikkö 0295162472