Jord- och skogsbruksministeriet har fastställt områdena med betydande översvämningsrisk 2018-2024

Enligt jord- och skogsbruksministeriets beslut finns det sammanlagt 22 områden med betydande översvämningsrisk i Finland. Av dessa ligger 17 vid vattendragen i inlandet och fem vid havskusten. Ministeriet har också utsett översvämningsgrupper som ska fastställa målen för hantering av översvämningsriskerna, svara för uppdatering av översvämningskartorna, framtagande av planer för riskhanteringen samt för åtgärder som minskar riskerna.

Områden med betydande översvämningsrisk fastställdes utifrån närings-, trafik- och miljöcentralernas förslag.  Centralernas förslag bygger igen på färska bedömningar från år 2018. Riskerna för översvämning i Finlands alla vattendragsområden och vid havskusten har nu bedömts på enhetliga grunder.

I bedömningsgrunderna beaktades sannolikheten för översvämningar och översvämningarnas eventuella negativa effekter ur allmänt perspektiv. Kriterierna för negativa effekter omfattar bland annat antalet invånare och nödvändiga tjänster, såsom vatten- och energiförsörjning, i översvämningsområdet. 

Till skillnad från bedömningen 2011 beaktade man denna gång även klimatförändringens konsekvenser, tidigare översvämningar, den precisare geografiska informationen och den övriga informationen samt de åtgärder som man redan vidtagit för att hantera översvämningsriskerna.

Riskerna är fortfarande största i Björneborg och Rovaniemi

De största riskerna för översvämning från vattendrag löper fortfarande Björneborg som ligger vid Kumo älv och Rovaniemi som ligger vid Kemi älv.  Högt havsvattenstånd medför risker för huvudstadsregionen. Översvämningar i områden med betydande översvämningsrisk kan som värst drabba sammanlagt ca 40 000 invånare och 25 000 byggnader.

På grund av översvämningarna 2012 - 2013 har Lappfjärd och Pyhäjokis nedre del samt Kemi stad fastställts som nya översvämningsområden.  Den precisare informationen om skador visade också att jämfört med bedömningen för sex år sedan har översvämningsrisken minskat i Jyväskylä och vid kustområdena i Reso, Nådendal och Raumo. Därför ses dessa områden inte längre som områden med stor översvämningsrisk. Orsaken till att Salo lämnades bort från listan är att åtgärderna för att bekämpa isproppar har varit lyckade.

Beredskap kommer att spela allt större roll

Samhällets beredskap för föränderliga klimat- och vattenförhållanden samt övriga extrema förhållanden är allt viktigare.  Anledningen till det större behovet av beredskap är utöver klimatförändringen ett ökat och mer tekniskt byggande samt boende och arbete på flera ställen. 

Enligt Finlands miljöcentrals rapport kan översvämningsrisken på lång sikt växa avsevärt även till följd av den regionala utvecklingen och befolkningsutvecklingen. På kort sikt ska man redan nu ta hänsyn till den äldre befolkningen i översvämningsområdena.

Utöver översvämningar från vattendrag ska det finnas beredskap för dagvattenöversvämningar som följer av hällregn och smältvatten.  Kommunerna har i år bedömt översvämningsrisker som dagvatten orsakar i tätorter. Vid behov tar kommunerna beslut om vilka områden ska betraktas som områden med betydande risk för dagvattenöversvämning.

Planeringen av hanteringen av översvämningsrisker grundar sig på EU:s översvämningsdirektiv samt på lagen (620/2010) och förordningen (659/2010) om hantering av översvämningsrisker. Bestämmelserna ska på ett enhetligt och systematiskt sätt minska de skador som översvämningar orsakar på människornas hälsa, miljön, kulturarvet och den ekonomiska verksamheten.

Mer information om områden med stor översvämningsrisk ger närings-, trafik- och miljöcentralerna. Landsomfattande sammanställd information och bedömningar om utvecklingen av översvämningsriskerna lämnas av Finlands miljöcentral.

Ytterligare information:
Ville Keskisarja, konsultativ tjänsteman, tfn +358 295 162 390, fornamn.efternamn@mmm.fi
Pekka Kemppainen, lagstiftningsråd, tfn +358 295 162 456, fornamn.efternamn@mmm.fi