Trädbränslen i Finlands energiproduktion

Trädbränslen fås från virkesförädlingsindustrins biprodukter, dvs. returlutar, bark och sågspån. Vid slutavverkning, gallring och vård av ungskog tar man även tillvara på grenar och toppar samt stubbar och slanor som kan flisas och använda som energikällor, med andra ord som skogsflis. I huvudsak använder man trädbränslen för alstring av värme och el. Från skogsbiomassa framställer man också flytande bränslen som ersätter olja i trafik och eldning.

Andelen trädbränslen av Finlands energiproduktion är redan större än andelen olja eller kol

Under de senaste åren har man täckt en fjärdedel av den totala energiförbrukningen med trädbränslen. Dessa bränslen är den viktigaste råvaran inom vår energiproduktion. Sedan år 2012 är andelen trädbränslen större än andelen oljan, kol eller naturgas.

Mätt med energiinnehåll använde man år 2017 trädbränslen allt som allt 100 terawattimmar (TWh). Av detta upptog fasta trädbränslen i värme- och kraftverk 38 TWh, bränning av svartlut och andra skogindustrins avslut 43 TWh, förbrukning av trädbränsle i småhus 17 TWh och övrikga bi- och avfallsprodukter från skogsindustri 2 TWh. År 2017 täcktes 27 % av den totala energiförbrukningen med trädbränslen i Finland. Det var ett nyt rekord för energianvändningen av träbränslen. Ökningen grundade sig på den ökade användningen av skogsindustrins biprodukter och träavfall.

Den mest använda fasta trädbränsle i Finland är bark

Förbrukningen av fasta trädbränslen i värme- och kraftverk var totalt 19,9 miljonen kubikmeter i 2017, som motsvarar 38 TWh. Av detta mest användes bark, som utgjorde två tredjedelar av alla fasta biprodukterna (7,7 miljoner m3) och en tredjedel var förbrukningen av olika slags spån och skogsindustrins avfallsflis. 

År 2017 använde man 7,8 miljoner kubikmeter skogsflis för att alstra el och värme, vilket motsvarar ca 16 TWh. Största delen, dvs. 7,2 miljoner kubikmeter, utnyttjades i värmeanläggningar och kraftverk. Utöver dessa använder man skogsflis för eldning i småhus och på gårdar. Enligt statistiken 2017 var klenvirke, dvs. avbarkade och obarkade slanor, råvara till över hälften av värmeanläggningarnas och kraftverkens skogsflis, 4,0 miljoner kubikmeter. Klenvirke drivs i synnerhet i samband med vård av ungskog och första gallring. Näst mest använde man hyggesavfall, 2,3 miljoner kubikmeter.  Användingen av stubbar var 0,5 miljoner kubikmeter och grov stamved 0,4 miljoner kubikmeter.

Ny energi- och klimatstrategi 2030

I november 2016 godkände regeringen en ny nationell energi- och klimatstrategi. Enligt strategins scenarioberäkningar alstras det sammanlagt 120–130 TWh trädbränslen år 2030. När skogsindustrins investeringar och avverkningsmängder växer, ökar också mängden biprodukter som kan användas som energiråvara. Enligt strategins scenarioberäkningar ska man år 2030 produceras av svartlut och andra skogsindustrins avslut 48 TWh energi, av fasta skogsbränslen 55 TWh, av vilket 31 TWh är skogsflis. 31TWh motsvarar ca 15,5 miljoner kubikmeter skogsflis.

Enligt strategin ska den fysiska andelen av biodrivmedlens energiinnehåll höjas till 30 procent i allt bränsle som säljs för vägtrafikbruk fram till 2030. Ökad produktion av trafikens biobränslen kan bygga på flera olika teknologier. Som råvara kan användas också olika avfall och rester eller skogbiomassor, t.ex. sågspån och annat skogsindustrisavfall eller skogsflis.

På vår webbplats
Hållbarhetskriterier för energibiomassor
Trädbränslen in Finland 2017

På andra webbplatser

Användning av trädbränslen 2017 (Naturresursinstitutet LUKE)
Skogsvårdsrekommendationer för drivning av energivirke, arbetshandbok (på finska)
Energi- och klimatstrategi 2016
Infografik om Finlands klimatpolitik
Statistikdatabas Energianvendningen av trä (Naturresursinstitutet LUKE)
Energived (Skogscentralen)
 

Mer information

Kaisa Pirkola, konsultativ tjänsteman 
MMM, Luonnonvaraosasto, Metsä- ja bioenergiayksikkö 0295162350