Den baltiska biodieselproduktionen växer snabbt i framtiden
Under de kommande åren kommer spannmåls- och oljeväxtproduktionen i de baltiska länderna att växa, men eftersom även efterfrågan ökar kommer inga stora partier att kunna exporteras. De finländska företagen har alltjämt goda möjligheter på livsmedelsmarknaden i Baltikum. Detta visar rapporten från en färsk undersökning som MTT Ekonomisk Forsning har utfört på uppdrag av Spannmålsbranschens samarbetsgrupp.
Rapporten omfattar prognoser över utbudet och efterfrågan på spannmåls- och oljeväxtsektorn i de baltiska länderna fram till år 2015. Spannmålsbranschens samarbetsgrupp framhäver att en kontinuerlig uppföljning av indikatorerna och en jämförelse av dem med andra länder är en väsentlig del av verkställandet av Finlands spannmålsstrategi.
Den första Baltikumutredningen som Spannmålsbranschens samarbetsgrupp lät göra för tre år sedan förutspådde att det inte kommer att bli någon stor livsmedelsström från Baltikum till Finland. I livsmedelsimportens struktur har ingen dramatisk förändring skett. Före EU:s utvidgning mot öst härrörde 0,9 procent av livsmedelsimporten till Finland från Baltikum. I fjol var andelen 2,5 procent. Samtidigt har de baltiska ländernas EU-medlemskap öppnat nya marknader för finländska företag. Baltikums andel av Finlands livsmedelsexport har stigit från 9,7 procent år 2003 till 12,3 procent år 2006.
I Baltikum förändras gårdsstrukturen inom spannmålsodlingen och produktionen koncentreras i en snabb takt. En allt större andel av spannmålsproduktionen härrör från stora gårdar som yrkesmässigt producerar spannmål för marknaden. År 2005 utgjorde gårdar på över 100 hektar 68 procent av den totala spannmålsarealen i Estland, 53 procent i Lettland och 37 procent i Litauen.
På senare år har spannmålsproduktionen i de baltiska länderna ökat och tillväxten väntas fortsätta även under de följande tio åren. Enligt prognoserna i utredningen kommer spannmålsproduktionen att överträffa 3 miljoner ton i Litauen, 1,2 miljoner ton i Lettland och 0,7 miljoner ton i Estland fram till år 2015. Den inhemska efterfrågan växer så kraftigt att exporten väntas krympa till en nivå på 50–100 tusen ton. Den expanderande husdjursproduktionen behöver allt mer foderråvaror, men den egentliga efterfrågan växer i de övriga förädlingsbranscherna. De finländska företagen Kesko och Kemira GrowHow medverkar aktivt i spannmålshandeln och på marknaden för produktionsinsatser i alla tre länderna i Baltikum.
Odlingen av oljeväxter väntas öka i och med den växande biodieselproduktionen. Biodiesel har producerats i Baltikum sedan år 2001. I respektive land håller man på att bygga en 100 tusen tons produktionsanläggning, som åtminstone i Litauen grundar sig på en inhemsk råvaruförsörjning. Råvarubehovet i stora anläggningar av den här typen är 300 tusen ton raps om året. I Lettland och Estland skulle biodieselproduktionen delvis stödja sig på importerad olja. I Estland finns därtill Baltikums enda moderna matoljefabrik. Denna använder 70 tusen ton raps.
Oljeraffinerierna i Baltikum har visat intresse för blandning av biobränsle. Om planerna verkställs och produktionsanläggningarna drivs med full kapacitet kan man i Baltikum producera hela 400 tusen ton biodiesel redan år 2008. Detta överträffar det egna behovet i Baltikum. Överskottet planerar man exportera till Västeuropa, främst till Tyskland.
Mer information:
kommerserådet Seppo Koivula, Spannmålsbranschens samarbetsgrupp, tfn (09) 040 541 8735, fornamn.efternamn@mmm.fi
äldre forskare Csaba Jansik, MTT Taloustutkimus, tfn 044 091 9680, fornamn.efternamn@mtt.fi
