Bestämmelser om djurens egenvärde med i den nya djurskyddslagen
Arbetet med totalreformen av djurskyddslagen går vidare på jord- och skogsbruksministeriet. I arbetsgruppens förslag till ny lag finns redan nu vissa viktiga riktlinjer. Ytterligare utredningar av frågor som man behöver veta mera om är också under beredning.
Arbetsgruppens förslag innehåller en princip om djurets egenvärde som är oberoende av det värdet djuret har för människan. Ägare, skötare och alla andra som har med djur att göra borde behandla djur väl och respektera djurens egenvärde. Man vill få in i lagens mål en ökad respekt för djurens egenvärde.
Utgångsläget i den gällande lagen är att djur inte får utsättas för onödig smärta, plåga eller onödigt lidande. I den nya lagen är det främsta målet att främja djurens välbefinnande och ge djuren möjlighet att tillfredsställa behovet av typiskt beteende.
Brett samarbete med mål att öka välbefinnandet hos djur
– Detta är ett steg mot en modern och framstegsvänlig lag, säger ministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio som leder lagprojektets styrgrupp.
Husu-Kallio framhäver det breda samarbetet när det gäller lagreformen och allt det arbete som man gör för att främja djurens välbefinnande. Antalet årsverken inom djurskyddet i kommunerna och region- och centralförvaltningen uppgår sammanlagt till nästan 70. I samband med reformen av veterinärvårdslagen inrättades övervakningsveterinärtjänster, vilket gav mer resurser för välbefinnandearbetet. Antalet tjänster är för tillfället 59 och antalet årsverken 46.
– För djurens välbefinnande arbetar också en djurskyddsombudsman och tre expertdelegationer som följer upp och bedömer välbefinnandenivån, lämnar förslag till ministeriet och ger utlåtanden som används till hjälp vid beslutsfattandet, berättar Husu-Kallio.
Offentliga medel används också för verksamheten i Centralen för djurens välfärd, ett nätverk av experter som har till uppgift att öka samarbetet mellan forskningen och övervakningen av djurens välbefinnande samt informationsförmedling. Kanslichefen konstaterar att även näringens egna ansvarstagande arbete har målet att förbättra produktionsdjurens välbefinnande.
Utredningsarbetet fortsätter
I beredningen av djurskyddslagen har deltagit en bred grupp expert redan från början. Arbetet inleddes med flera enkäter och enkätsvaren låg till grund för lagberedningsarbetet. Arbetsgruppens sekreterare, veterinäröverinspektör Tiina Pullola, berättar att arbetet betraktas i förhållande till andra europeiska länders djurskyddslagstiftning kontinuerligt.
På listan över obehandlade frågor finns bland annat djuravel, -tävlingar och -skolning, ordnande av skötsel av upphittade djur, vilda djur samt åtgärder som utförs på djur .
– Som bäst håller man på med utredningar som handlar om att förbjuda båsladugårdar och hästspiltor, ordna skötseln av upphittade djur och överföra djurskyddsövervakningen helt till staten. Sättet att ordna övervakningen i framtiden är en rätt viktig fråga, säger Pullola.
Mer information om reformen kan läsas på ministeriets webbplats www.mmm.fi/elainsuojelulaki. Intervjun med arbetsgruppens sekreterare Tiina Pullola och Minna Ruotsalo finns på ministeriets nyhetsblogg Verso.
Ytterligare information från jord- och skogsbruksministeriet:
kanslichef Jaana Husu-Kallio, tfn 0295 162 184
veterinäröverinspektör Tiina Pullola, tfn 0295 162 108
förnamn.efternamn@mmm.fi
