Den första heltäckande strategianalysen av den finländska spannmålssektorn är klar

Under de två senaste åren har spannmålsbranschens verksamhetsmiljö genomgått radikala förändringar. De stegrade spannmålspriserna senaste höst framhävde marknadskrafternas betydelse samtidigt som den politiska styrningen har avtagit ytterligare. Å andra sidan förändrades förhållandet mellan efterfrågan och utbud på spannmål tydligt hösten 2007, då de globala spannmålsförråden minskade och efterfrågan på livsmedel ökade.

Den sammanlagda spannmålskonsumtionen i Finland översteg 80 kilogram per person i fjol. Ökningen var nästan två procent jämfört med året innan. I år antas konsumtionen fortsätta öka med en procent per år, trots det höga spannmålspriset och de dyra spannmålsprodukterna. Finländarna äter allt mer råg och havre. Vetekonsumtionen är aningen mindre än förut, även om vetet alltjämt är vår främsta brödspannmål. Konsumenterna är mer medvetna om spannmålens hälsoeffekter och inriktar sig på hälsosammare spannmålsprodukter. I utredningen antas i synnerhet fullkornsprodukterna ge spannmålskonsumtionen en ny knuff framåt under de närmaste åren. Fram till år 2018 förutspås totalkonsumtionen av spannmål överstiga 89 kilogram.

Det är nu första gången som man utvärderar den nationella spannmålsstrategi som utarbetades för två år sedan som ett samarbete mellan den inhemska spannmålskedjan. Strategin innehåller branschprognoser för tio år framåt. Prognoserna om spannmålskonsumtionen håller fortfarande streck. Prognoserna om spannmålsproduktionen, utrikeshandeln och användningen inom industrin har justerats uppåt på basis av de två senaste åren, men bioenergimålen har slopats. Den ökade inhemska och utländska efterfrågan på mat och foder höjer varaktigt Finlands spannmålsproduktion till fyra miljoner ton, vilket man i den nationella spannmålsstrategin för två år sedan trodde att kunde uppnås endast med hjälp av åkerbioenergi.

Enligt strategirapporten ligger utbudet av vete, korn och havre långt över det inhemska behovet under en tioårsperiod. Att höja den låga självförsörjningsgraden för råg och oljeväxter skapar däremot stora utmaningar. Till följd av minskad odlingsvilja och dåligt väder täcker årets inhemska produktion 57 procent av rågbehovet och bara en tredjedel av behovet av rybs och raps.

Det priskaos som fortgått sedan förra hösten har tvingat spannmålskedjan till en genomgripande omvärdering av sina inköps- och avtalsrutiner. Även om spannmålspriset i år inte når upp till fjolårets nivå är det ändå högre än tidigare. Spannmålspriset förväntas också fluktuera allt kraftigare. De långsiktiga leveransavtalen mellan industrin och detaljhandeln måste justeras med ännu kortare intervaller än förut.

Spannmålsstrategin har som mål att verksamheten i varje led i spannmålskedjan ska vara lönsam. Det borde inte få finnas några svaga länkar i kedjan eftersom de är tätt kopplade till varandra. Högklassig inhemsk råvara i tillräckliga mängder är det grundläggande villkoret för att spannmåls- och oljeväxtkedjorna i Finland ska kunna bedriva lönsam verksamhet.

Spannmålsgårdarna hade den sämsta lönsamheten av jordbrukets produktionsinriktningar på 2000-talet och den var som lägst 2005 då lönsamhetskoefficienten var 0,25 och avkastningen på totalt kapital negativt, -3 procent. Efter det steg koefficienten till följd av den kraftiga prisstegringen på spannmål ända tills toppvärdet 0,83 år 2007 då avkastningen på totalt kapital var 3,4 procent. Spannmålsgårdarna hade då den bästa lönsamheten av alla produktionsinriktningar. I prognosen för 2008 sjunker lönsamhetskoefficienten till 0,44 och avkastningen på totalt kapital till noll. Trots det förblir spannmålsproduktionen jämsides med mjölkproduktionen den lönsammaste av jordbrukets produktionsinriktningar, eftersom också de andra produktionsinriktningarnas lönsamhet försämras till följd av högre priser på produktionsinsatser.

Spannmålsbranschens samarbetsgrupp är ett gemensamt organ för staten och de företag och föreningar som verkar inom spannmålsbranschen. Samarbetsgruppen omsluter hela den finländska spannmålskedjan från växtförädling till spannmålshandel. Syftet är att med hjälp av en nationell spannmålsstrategi förbättra den finländska spannmålskedjans konkurrenskraft och funktion.

Ytterligare upplysningar:
Spannmålsbranschens samarbetsgrupps generalsekreterare, kommerserådet Seppo Koivula, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 09-160 526 98 eller 040 541 87 35
äldre forskare Csaba Jansik, MTT ekonomisk forskning, tfn 044 0919680
redovisningschef Arto Latukka, MTT ekonomisk forskning, tfn 0400 752 010