Finländska skogsförvaltningen höjer beredskapen för stormskador

De senaste hårda stormarna, Pyry och Janika, orsakade förödelser särskilt i nämnda två skogscentralers områden år 2001. Dessutom härjade åskstormen Unto i skogarna i Savolax år 2002.

Skogsbrukets organisationer klarade bra av röjningsarbetena efter stormarna åren 2001 och 2002. Man har dock ansett att det är nödvändigt att höja beredskapen eftersom en klar, i förväg fastställd ansvarsfördelning och ett nätverk av kontaktpersoner effektiviserar utredningen av de problem stormskadorna har orsakat för skogsbruket. Vid snabb iståndsättning minskas även följdproblemen, t.ex. skador av barkborrar.

Målet med beredskapsplanen är att höja beredskapsnivån och handlingskraften i skogcentralernas områden om stormar ödelägger skogar. Syftet är också att främja samarbetet mellan myndigheterna, eldistributionsbolagen och olika aktörer i skogsbranschen. Planerna har därför också sammanställts i nära samarbete mellan dessa.

När det gäller samhälleliga störningar och utförandet av räddningsuppgifter vid stormar och skogsbränder har skogsbrukets organisationer dock bara en assisterande roll. Om en förödande storm bara skadar skogsområden samordnas räddningsverksamheten av skogscentralens beredskapschef.

I skogscentralslagen, som trädde i kraft i början av maj, fastställs att en av skogscentralernas offentliga förvaltningsuppgifter är att upprätthålla beredskapen för skogsskador samt att ge den handräckning som avses i räddningslagen, i den omfattning handräckningen inte inkluderar utövande av offentlig makt. Med beredskap för skogsskador avses förberedelser för skogsbränder, storm- och snöskador samt insekt- och svampskador.

Skogsforskningsinstitutet (Metla) stödjer stormberedskapen inom skogbruket genom att i år utvärdera potentiella metoder för snabb kartläggning av stormskador.

Mer information från jord- och skogsbruksministeriet:
överinspektör Sanna Paanukoski, tfn (09) 160 53358, 0400 289 082