Jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel i budgetpropositionen för år 2009

Jord- och skogsbruksministeriet 15.9.2008 11.00
Pressmeddelande -

I budgetpropositionen för år 2009 uppgår utgifterna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde till 2 836 miljoner euro. Utgifterna ökade med 23 miljoner euro jämfört med budgeten för år 2008.

De flesta anslagstilläggen orsakades av statens tjänste- och kollektivavtal, specialåtgärderna för sockerproduktionen, överföringarna av medel till Gårdsbrukets utvecklingsfond, de effektiverade åtgärderna i programmet METSO och i det nationella skogsprogrammet, utvecklingen av datasystem och stegringen av räntestödslånens räntestöd.

Inkomsterna från EU uppgår i nästa års proposition till 893,6 miljoner euro. Inkomsterna minskar med 75,1 miljoner euro jämfört med innevarande år. Inkomsterna under det innevarande året är exceptionellt höga p.g.a. förskotten för programperioden 2007–2013.

Sparåtgärderna och produktivitetsprogrammet minskar förvaltningsområdets personal med 83 årsverken (1,6 procent). På grund av detta minskas förvaltningsområdets anslag med 4,169 miljoner euro.

Landsbygdens utveckling (117 miljoner euro, 2008/2009 minskning med 5 miljoner euro)

Målsättningen är att bibehålla landsbygdens livskraft på ett hållbart sätt. Under programperioden 2007–2013 förverkligas den nationella utvecklingsstrategin för landsbygden inom ramen för landsbygdsprogrammet för fasta Finland. Åtgärderna hjälper till att bibehålla och mångsidigt utveckla basnäringarna på landsbygden, utveckla annan företagsverksamhet och stärka lokal verksamhet. Den glesbebyggda landsbygdens och kärnlandsbygdens utveckling i jämförelse med hela landets utveckling stöds med finansiella prioriteringar.

Fullmakten för beviljande av projekt inom programverksamheten bibehålls på samma nivå som föregående år (133 milj. euro). Utbetalningen av förbindelser gjorda under programperioden 2000–2006 avslutas, och således minskar behovet av anslag med ca fyra miljoner euro.

Landsbygdens framtid påverkas också med statsmedel genom landsbygdsrådgivning och riksomfattande undersöknings- och utvecklingsprojekt. Anslagen för landsbygdsrådgivningen minskar. Nästa år ger man riksdagen en landsbygdspolitisk redogörelse och verkställer det femte landsbydgspolitiska helhetsprogrammet samt statsrådets landsbydgspolitiska specialprogram.

Jordbruket (2 235 miljoner euro, 2008/2009 ökning med 5 miljoner euro)

Målsättningen är att fortsätta jordbruksproduktionen i hela Finland, producera råvaror av god kvalitet som behövs i den inhemska livsmedelskedjan, öka uppskattningen av den finländska maten, säkerställa jordbrukets lönsamhet och minska jordbruksproduktionens näringsbelastning. Man strävar också efter att öka produktionen av jordbruksbaserad bioenergi.

Man försöker nå målsättningarna genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik, den nationella stödpolitiken, forskning och rådgivning. Med medlen för landsbygdsprogrammet för fasta Finland främjar man en förbättring av miljötillståndet och en hållbar användning av förnybara naturresurser (inklusive utveckling av bioenergiproduktionen). Miljöstödets anslag ökar med ca 4 miljoner euro.

Totalbeloppet av det odlarstöd som betalas förblir på samma nivå som i år. I budgetpropositionen har man inte tagit i beaktande den effekt som förnyelsen av EU:s direktstödssystem, dvs. EU:s inkomststöd, har. Fr.o.m. början av nästa år börjar man tillämpa det förnyade systemet för nordligt stöd. Stegringen av marknadspriserna minskar behovet av EU:s marknadsstöd med 15 miljoner euro, d.v.s. med 30 procent.

Jordbrukets lönsamhetskris underlättas med nästa års budgetlösningar. Skatteåterbäringen på jordbrukets brännolja höjs, och den elektricitet som används i jordbruket övergår till den lägre elskatteklassen. Sammanlagt minskar dessa åtgärder kostnaderna på lantgårdarna med ca 10 miljoner euro per år. Därtill beslöt man att utreda jordbruksföretagarnas möjlighet att avstå från den obligatoriska kapitalinkomstskatten. Detta skulle minska skattebördan för de lägst avlönade jordbruksföretagarna. Nuförtiden betalar jordbruksföretagarna kapitalinkomstskatt på antingen 10 eller 20 procent av jordbruksföretagets nettoförmögenhet på företagarinkomsten från jordbruket.

Till jordbrukets utvecklingsfond (Makera) överförs enligt budgetramarna ca 30 miljoner euro för år 2009. Överföringen säkerställer tillräcklig finansiering för den omfattande ansökan om investeringsstöd som inleds i oktober.

Räntestödslån för jordbruket beviljas till ett belopp på högst 300 miljoner euro. Nästa år fortsätter programmet för främjande av finländsk mat enligt regeringsprogrammet. Anslagen för jordbruksrådgivning är på samma nivå som i regeringens proposition för ett år sedan.

Livsmedelssäkerhet och -kvalitet (47 miljoner euro, 2008/2009 ökning med 2 miljoner euro)

Målsättningen är att skydda människornas, djurens och växternas hälsa samt miljön, minska riskerna för konsumenterna och öka djurens välbefinnande. I behärskandet av säkerhetsriskerna betonas förebyggandet av smittosamma sjukdomar som sprider sig mellan djur och människor samt utvecklingen av krishantering. Anslagsnivån höjs närmast p.g.a. löneuppgörelsen hösten 2007.

Fiskeri-, vilt- och rennäring (60 miljoner euro, samma summa som år 2008)

Målsättningen är att utnyttja fiske- och viltstammarna på ett hållbart och mångsidigt sätt. Viltskadelagen som behandlas i riksdagen för med sig behov av tilläggsfinansiering. Anslagen ökas också för det utvecklingsprogram för fiskerinäring som delfinansieras av EU (verksamhetsprogrammet för fiskerinäring 2007–2013). Med tillägget finansieras bl.a. investerings- och utvecklingsprogram för företagsverksamhet inom fiskerinäringen och ersätts de skador som sälstammen orsakat yrkesfiskare och fiskodlare.

Den för kalenderåret länsvis uppburna spöfiskeavgiften höjs från 27 euro till 29 euro. Spöfiskeavgiften för sju dygn höjs från sex euro till sju euro.

För den laxräknare som byggs i Torneälven reserveras 300 000 euro. Belsut om laxräknaren fattades i samband med laxförordningen i juni 2008. Med räknaren följer man antalet laxar som stiger upp i älven och tidpunkterna för uppstigning.

Vattenhushållning (29 miljoner euro, 2008/2009 minskning med 1 miljon euro)

Målsättningen är att förbättra beredskapen för extrema fenomen i väder- och vattenförhållanden samt för specialsituationer i vattenförsörjningen. Verkställandet av EU:s direktiv om översvämningar fortsätter. Stödet för vattenförsörjningen riktas fortfarande till utbyggnaden av avloppsnäten i glesbygder.

Skogsbruket (173 miljoner euro, 2008/2009 ökning med 9 miljoner euro)

Målsättningen är att öka inhemsk virkesavverkning och energianvändning av virke, förbättra skogarnas virkesproduktionstillstånd, säkerställa skogarnas mångfald samt bevara skogsbrukets lönsamhet på hög nivå. Enligt regeringsprogrammet genomförs det nationella skogsprogrammet 2015 och det därtill hörande handlingsplanen för mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO). Ett anslagstillägg på 6,7 miljoner euro riktas till dessa program.

Man vill öka användningen av virkesenergi genom att stödja drivning av småvirke för energibruk samt flisning. För drivning av energivirke och flisning har man reserverat ca 6,5 miljoner euro.

Infrastruktur för fastigheter och rumslig information (65 miljoner euro, 2008/2009 ökning med 5 miljoner euro)

Målsättningen är att hålla informationen i fastighets- och terrängdatasystemet uppdaterad för att förbättra tillgängligheten av fastighets- och terrängdatainformationen. Under nästa år förbereds de nödvändiga lagstiftningsförändringarna och datasystemens utvecklingsarbeten slutförs. Avsikten är att i början av år 2010 överföra registreringsuppgifterna från justitieministeriets förvaltningsområde till lantmäteriverket. Utvecklingen av sambruket av rumslig information och av den nationella infrastukturen för rumslig information fortsätter.

För ägoregleringen anvisas en tilläggsfinansiering på en miljon euro. Enligt propositionen finns det sammanlagt sju miljoner euro reserverat för ägoreglering nästa år.

Administration m.m. (111 miljoner euro, 2008/2009 ökning med 8 miljoner euro)

Förändringen i utgifterna beror närmast på datasystemen och regionaliseringen av landsbygdsverket. Landsbygdsverket sköter verkställandet av odlarstöd, landsbygdens företags- och projektstöd samt marknadsstöd, fungerar som Finlands betalningsverk och ansvarar för användningen av EU:s jordbruksstöds- och lantbruksfonders tillgångar i Finland.

Arbetskrafts- och näringscentralerna sköter på regionnivå verkställande uppgifter inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik, landsbygds- och strukturpolitik samt fiskeripolitik och ansvarar bl.a. för att de inspektioner som är en förutsättning för beviljandet av stöden utförs enligt förordningarna. Arbetskrafts- och näringscentralernas verksamhetsanslag har budgeterats för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde.

De regionala miljöcentralerna sköter på regionnivå jord- och skogsbruksministeriets uppgifter som berör användningen och skötseln av vattentillgångar. Verksamhetsanslagen för de regionala miljöcentralerna har budgeterats för miljöministeriets förvaltningsområde.

Länsveterinärerna sköter uppgifter som berör regional livsmedelssäkerhet, djurens hälsa och välbefinnande samt läkemedelsbehandling. Verksamhetsanslagen för länsveterinärerna har budgeterats för finansministeriets förvaltningsområde. Skogscentralerna sköter på regionnivå uppgifter som berör skogsbrukets främjande och övervakning.

Ytterligare information vid jord- och skogsbruksministeriet:
statssekreterare Jouni Lind, tfn (09) 1605 3323, 050 521 3305

Sirkka-Liisa Anttila