Koskinen: De grundläggande frågorna är som de ska, men förenklingar är välkomna
Europeiska kommissionen lade i dag fram förslagen till lagbestämmelser om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Målet är att jordbrukspolitiken bättre ska kunna möta de framtida utmaningarna, såsom klimatförändringar och en säker livsmedelsförsörjning. Kommissionen föreslår bl.a. en rättvisare fördelning av jordbrukets direktstöd mellan medlemsländerna, nya miljökrav som sökande måste uppfylla för att få direktstöd samt tilldelning av stöden till aktiva jordbrukare.
Enligt jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen är de grundläggande riktlinjerna rätt så förenliga med Finlands ståndpunkter. Enligt Finland, såsom också enligt kommissionen, är det viktigt att jordbruk kan bedrivas i hela EU.
"Finland har haft aktiva kontakter med kommissionen redan under beredning av förslagen. Detta arbete har lett till resultat när de för Finland viktiga frågorna och de undantag som ingår i vår nationella lagstiftning har beaktats väl i förslagen. Kommissionen skulle emellertid ha kunnat fästa större vikt vid att minska byråkratin både när det gäller jordbrukare och administration", säger Koskinen.
Enligt Koskinen är förslaget om en rättvisare fördelning av direktstöden ett realistiskt sätt att minska variationerna mellan medlemsländerna. "I Finland är den genomsnittliga stödnivån nära EU:s medelvärde, vilket innebär att den jämnare fördelningen inte har någon större betydelse för Finland. Förslaget om att behålla systemet med produktionskopplade stöd och utveckling av stödsystemet för mindre utvecklade regioner är ett steg åt rätt håll. Jag tror att kommissionens förslag i helhet ger ett bra underlag för jordbruket under den kommande perioden. Jag är också ganska nöjd med att instrumenten för utveckling av landsbygdsnäringarna är så mångsidiga. Att förbättra skogsbrukets konkurrenskraft har dock inte uppmärksammats tillräckligt, vilket kräver ytterligare arbete", konstaterar Koskinen.
Kommissionens förslag som handlar om att systemet för produktionskvoter för socker slopas fram till år 2015 ser Koskinen som problematiskt. Enligt Finlands åsikt ska tiden för kvotsystemet vara längre än vad kommissionen föreslår.
Koskinen ser positivt på förslagen om gårdsspecifika övre gränser för och miljöanpassning av direktstöd. "De nya miljökraven får dock inte innebära att det administrativa arbetet ökar eller att jordbruket blir svårare i praktiken, varför detaljerna i förslagen måste ses över en gång till."
Den 20 oktober inleder rådet för jordbruk och fiske dialogen om lagstiftningsförslagen i Luxemburg. Även Europaparlamentet medverkar aktivt i beslutsfattandet för förslagen behandlas genom medbeslutandeförfarandet, dvs. det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Avsikten är att de nya bestämmelserna träder i kraft vid ingången av 2014.
Det huvudsakliga innehållet i kommissionens förslag:
Enligt kommissionens förslag ska EU:s direktstöd fördelas mer rättvist mellan och inom medlemsstaterna. Av historiska skäl och på grund de direktstöd som jordbrukare har fått på grund av prissänkningar varierar stödnivåerna stort i olika medlemstater. Skillnaderna ska minskas stegvis så att alla länder kommer närmare det genomsnittliga stödet. Inom medlemsländerna ska enligt förslaget betalas lika stort stöd per hektar. Efter övergångsperioden 2014 - 2018 borde stödet ligga på samma nivå inom landet eller inom ett visst område i landet. I Finland är den genomsnittliga stödnivån nära EU:s medelvärde, varför detta inte kommer att medföra några större konsekvenser för Finland. Finland har också infört en regional modell med enhetligt stöd redan i samband med den tidigare jordbruksreformen.
Kommissionen föreslår nya miljökrav när det gäller den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare. Avsikten med detta "gröna stödelement" är att betala jordbrukare stöd för att de tillämpar miljövänliga metoder som går längre än tvärvillkoren. Direktstöden ska också få en gårdsspecifik övre gräns.
Det som också är nytt i förslagen, förutom miljökraven, är hur man definierar en aktiv jordbrukare. Avsikten är att förbehålla stöden äkta jordbrukare. Kommissionen föreslår också två nya stödprogram, dvs. ett årligt ytterligare stöd till unga jordbrukare som ska förbättra deras ekonomiska läge. Stödprogrammet för småbrukare ska däremot lätta den administrativa bördan i synnerhet i länder med ett stort antal små lantgårdar.
Den andra pelaren kommer att fortsätta att ge bl.a. miljöstöd och stöd för mindre utvecklade regioner. Även Leaderdimensionen ska fortsatt höra till denna pelare. Vidare föreslår kommissionen att medlen för landsbygdsutveckling ska i viss mån omfördelas mellan medlemsstaterna.
Mer information från jord- och skogsbruksministeriet:
statssekreterare Risto Artjoki, tfn 09 160 52900
lantbruksrådet Kari Valonen, tfn 09 160 52428, 040 751 8407
Ytterligare information om beredningen av programmet för utveckling av landsbygden:
konsultativa tjänstemannen Tiina Malm, tfn 09 160 54220
