Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder:
Transportstödet ska vara särskild statlig finansiering

Vid sitt möte den 6 juni 2018 godkände den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder åtgärder i fråga om näringslivsverksamhet och sysselsättning. Den parlamentariska arbetsgruppen betonar transportstödets betydelse när det gäller att trygga konkurrenskraften för företagen i glesbefolkade områden.

Den parlamentariska arbetsgruppens gemensamma syn är att transportstödet inte ska inkluderas i den allmänna finansieringen av de kommande landskapen, utan det ska även i fortsättningen utgöra särskild statlig finansiering. Stödet ska, såsom nu, bygga på transportsträckans längd, inte invånarantalet. I Sverige är det regionala transportstödet tio gånger högre än i Finland, vilket ställer företagen som är verksamma inom områden med långa avstånd i Finland i en ofördelaktig konkurrenssituation jämfört med Sverige, påpekar arbetsgruppen. Arbetsgruppen kräver att transpoststödet får en fortsättning och att det fattas beslut om statens särskilda finansiering.

Svårigheterna för företag i glesbefolkade områden att få lån till sina investeringar oroar. Situationen beror på att det minskade värdet på fastigheter inte räcker som säkerhet. Arbetsgruppen efterlyser ett nationellt åtgärdsprogram för att situationen ska få en lösning. 

Företagens rekryteringsproblem i glesbefolkade områden, dvs. bristen på kompetent arbetskraft är uppenbar. Arbetsgruppen betonar att arbetskraftens rörlighet måste främjas och att tillgången på kompetent arbetskraft måste ökas med hjälp av stimulerande åtgärder.

Man vill underlätta sysselsättningen av och välfärden för långtidsarbetslösa samt sysselsättningsmöjligheterna för organisationer. Tidigare har organisationer i till exempel Kajanaland med 100 procentig lönesubvention sysselsatt 800 årsverken, men i takt med förändringarna har antalet minskat till 60. Arbetsgruppen föreslår att antalet hundraprocentigt lönesubventionerade ökas med 1000 årsverken och att åtgärden riktas till  glesbefolkad landsbygd.

Man vill underlätta ägarskiften i företag. Arbetsgruppen vill att villkoret beträffande en inkomstgräns på 25 000 euro som ligger till grund för generationsväxlingar på gårdsbruk ska sänkas och att även inkomsten från annan företagsverksamhet ska inkluderas i inkomstgränsen. Arbetsgruppen föreslår också att en regional närrådgivning ska startas.

Med hjälp av modellen samhälleligt företagande produceras innovativt både social- och hälsovårds- och hälso- och välfärdstjänster samt kommersiella tjänster på olika håll i Finland där tjänster har dragits in och centraliserats. Den parlamentariska arbetsgruppen förutsätter att lagstiftningen uppdateras med hänsyn till framtida behov.

Den 19 oktober 2017 tillsatte statsrådet den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder för att förbättra möjligheterna för glesbebyggda områden i Finland. Arbetsgruppens mandatperiod är 1.11.2017–30.9.2019. Arbetet har baserat sig på Strategin för utveckling av glesbygden 2017–2020 som publicerades 2017. Riksdagsledamot Anne Kalmari är ordförande för arbetsgruppen.

Mera information:

Anne Kalmari, ordförande för den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder, riksdagsledamot, tfn 09 432 3073, anne.kalmari(at)eduskunta.fi

Tytti Määttä, vice ordförande för den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder, stadsdirektör i Kuhmo, tfn 044 725 5220, tytti.maatta(at)kuhmo.fi

Christell Åström, arbetsgruppens sekreterare, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0505 747 993, christell.astrom(at)mmm.fi

Tarja Lukkari, arbetsgruppens sekreterare, specialsakkunnig, nätverket för glesbefolkad landsbygd, tfn 0400 372 082, tarja.lukkari(at)kamk.fi

Brev om tillsättande av den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder (MMM.fi)
Strategi för utveckling av glesbygden 2017–2020