Landsbygdsprogrammet är samhällets satsning på miljövård och ekonomisk tillväxt

Jord- och skogsbruksministeriet 2.7.2017 22.33 | Publicerad på svenska 2.7.2017 kl. 22.45
Pressmeddelande

På landsbygden pågår en strukturomvandling som gäller övergång från fossila bränslen till förnybara energikällor. Gårdar och andra företag har utvecklat nya sätt att använda förnybara energikällor. Grön tillväxt har enorma möjligheter med tanke på jordbrukets och hela landsbygdens konkurrenskraft. Antalet finska gårdar som har åtagit sig att vårda miljön är stort. De jordbrukare som etablerar sig i branschen har en bra utbildningsnivå och jordbrukarna är nöjda med den tillgängliga utbildningen och rådgivningen med låg tröskel. Resultaten framgår av utvärderingar som redogör för effekterna av Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 - 2020 med tanke på såväl miljön som jordbrukets konkurrenskraft. Utvärderingarna gjordes av Naturresursinstitutet, Pellervon taloustutkimus och MDI. Här ges fyra perspektiv till landsbygdsprogrammets effekter:

Förändringar som är gynnsamma för vattenskyddet syns också i landskapet

Även många av de icke insatta har noterat att man inte plöjer åkrar för vintern lika ofta som förut. På grund av landsbygdsprogrammets åtgärd Växttäcke har omkring 59 procent av den odlade arealen något slags täcke vintertid. Växttäcket har reducerat läckaget av jordpartiklar i vattendrag, vilket blir allt viktigare på grund av varmare vintrar.

Miljövårdsfrågorna är dock mångfasetterade och det finns skäl att följa upp situationen.  - Särskilt om man inte plöjer åkrarna på flera år och om växtligheten är rik, kan urlakningen av löslig fosfor i vattendrag öka, säger forskaren Riitta Lemola

På vårdbiotoper och lantrasarter ska satsas även i framtiden

Många gårdar bidrar till att bevara hotade ängsarter genom att sköta vårdbiotoper.  - De skötta arealerna har ökat under de senaste åren, men en del av de värdefulla vårdbiotoperna är fortfarande utan skötsel, påpekar specialforskaren Terho Hyvönen

Med att skydda genetiska resurser ser man till att sällsynta lantrasdjur och -växter bevaras. I synnerhet när det gäller att skydda ursprungsväxter behövs det nya aktörer i framtiden. Sådana växter är t.ex. potatissorten Lemin punainen och havresorten Ilolan kaura.  

Möjligheter som grön ekonomi medför ska tas tillvara

Ett av landsbygdsprogrammets mål handlar om att stödja grön tillväxt. Många företagsstöd och projekt som fått finansiering har gällt ökad användning av virke för energiändamål. Produktionen av biogas håller också på att växa. För stora husdjursgårdar är detta en beaktansvärd lösning för att hantera husdjursgödsel. Förutom de positiva miljökonsekvenserna är byggandet av biogasanläggningar önskvärt när man tänker på vattenskyddet.  
- För att ersätta fossila energikällor, spara energi och effektivt återanvända material måste vi fortfarande skapa nya lösningar och utveckla handlingssätten. Det här kan ge upphov till affärsverksamhet och arbetstillfällen i framtiden, säger forskaren Taija Sinkko och uppmuntrar att ta del av den gröna ekonomins möjligheter. 

Utbildning förbättrar jordbrukets konkurrenskraft

Utbildning, rådgivning och investeringar i ny teknologi är av avgörande betydelse när man vill förbättra konkurrenskraften i jordbruksområdet.  Enligt den utredning som Pellervon taloustutkimus har tagit fram har mängden rådgivning utvecklats bra och jordbrukarna har varit nöjda med rådgivningen. Antalet investeringsstöd har ökat och generationsväxlingar har genomförts.  - De jordbrukare som etablerat sig i branschen har en bra utbildningsbakgrund, berättar Kyösti Arovuori som är forskningsdirektör vid Pellervo ekonomiska forskningsinstitut. - Det är lönt att välja de åtgärder i programmet som är enkla att genomföra,  t.ex. olika utbildningar som jordbrukarna också upplevt som nyttiga.

Utredningen ger vid handen att även producenterna har haft nytta av de många projekt som skapat bättre möjligheter att få tag i närproducerad mat och förbättrat livsmedelskedjornas verksamhet.  För att förbättra konkurrenskraften behövs det dock effektivare åtgärder för att ändra jordbruksstrukturen än vad som landsbygdsprogrammet har att erbjuda.

Genom Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland stödjer man landsbygdsutvecklingen på många olika sätt. För åren 2014 - 2020 har reserverats drygt åtta miljarder euro för olika företags-, projekt- och miljövårdsstöd. En del av finansieringen är nationell finansiering och en del kommer från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Ytterligare information:
Naturresursinstitutet ([email protected]):
Riitta Lemola, forskare, tfn 029 532 6325
Taija Sinkko, forskare, tfn 029 532 6544
Anja Yli-Viikari, forskare, tfn 029 532 6662

Pellervo taloustutkimus:
Kyösti Arovuori, tfn 040 164 8191, [email protected]

Jord- och skogsbruksministeriet:
Tiina Malm, konsultativ tjänsteman, tfn  0295 16 2428, [email protected]

Utvärderingsrapporterna på Landsbygd.fi

  • Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 54/2017. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 - 2020. Landsbygdsprogrammets miljöbedömning
  • Utredning av landsbygdsprogrammets 2014 - 2020 resultat och effekter för konkurrenskraften i jordbruksområdet
  • Utredning av rådgivningsåtgärdernas genomförande, resultat och preliminära effekter