Stugbarometer: fritidsboende allt populärare och distansarbete vanligare

Jord- och skogsbruksministeriet 17.3.2016 8.17
Pressmeddelande

Vi har över 600 000 fritidsbostäder i Finland och 2,4 miljoner stuginvånare som regelbundet vistas i sina fritidshus. År 2014 använde vi sammanlagt ca 6,2 miljarder euro för fritidsboende. Detta framgår av Stugbarometern som jord- och skogsbruksministeriet låtit utföra och som den 17 mars överlämnas till jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.

Enligt barometern har fritidsboendet blivit allt populärare. Stugan används i 79 dygn i medeltal under året. Cirka 60 000 finländare distansarbetar på stugan och från över 100 000 stugor hade man ibland pendlat till arbetet. Intresset för distansarbete håller på att växa, var tredje skulle vilja distansarbeta på stugan.

Fritidsboendets ekonomiska och sysselsättande effekter är stora. För fritidsboende användes år 2014 sammanlagt ca 6,2 miljarder euro och fritidsboendet sysselsätter direkt eller indirekt ungefär 60 000 personer. Mest pengar använder fritidsinvånarna för reparationer (ca 1,7 miljarder euro), dagligvaror (ca 1,4 miljarder euro), resor (ca 1,2 miljarder euro) och fastighetsköp (ca 0,7 miljarder euro).

- Det handlar om stora summor, fritidsboendet tryggar tjänster och sysselsätter. Stuginvånarna har en stor roll när det gäller att utveckla landsbygden. Fritidsboende som tar hänsyn till miljövärden mildrar effekterna av de förändringar som sker i näringslivet i skärgården och på landsbygden på ett positivt sätt, säger minister Tiilikainen.

Stugornas utrustningsstandard har förbättrats. En tredje del av stugorna är lämpliga för året runt boende. Över 90 procent har tillgång till elström. Av detta upptar solenergi 14 procent och värmepumpar 17 procent. Användningen av solenergi och värmepumpar har ökat avsevärt under sex års tid. Antalet innetoaletter och komposterande utetoaletter har ökat, medan antalet torrtoaletter har minskat. Nästan var tredje stuga har i dag internetuppkoppling, medan 2009 års barometer visade att under tio procent av stugorna hade en internetförbindelse.

Fritidsinvånare intresserade av tjänster och dubbel kommuntillhörighet

Över 60 procent av de stugägare som inte är bosatta i stugkommunen är positiva till dubbel kommuntillhörighet. Dubbel kommuntillhörighet gör det möjligt för en stugägare som har sin stadigvarande bostad i en annan kommun, att få samma rättigheter att få service, rösta och ställa upp i val som permanenta invånare. Då ska också en del av den kommunalskatt som stugägarna betalar gå till stugkommunen.

Åtta procent av de stugägare som var bosatta utanför stugkommunen, dvs. 31 000 stughushåll, betraktade en flyttning till stugkommunen som åtminstone möjlig inom tre år. Av stugägarna är 65 procent för och 13 procent mot en avreglering som gäller byggande av stugor och tillbyggnader.

– Regeringen bidrar till utveckling av fritidsboendet genom att underlätta möjligheterna att flytta till fritidsbostaden och avveckla onödig byggbyråkrati, säger minister Tiilikainen.

Stugbarometern bygger på en enkät till 5 000 stugägare samt på statistik och forskningsdata. Syftet med barometern var att utreda hur boendet i fritidshus, distansarbetet och pendlingen till arbetet från stugan samt användningen av pengar och effekterna för sysselsättningen har utvecklats. Ett ytterligare mål var att studera utvecklingen av miljörelaterade frågor, användningen av service, utrustningsstandarden och attityderna till stugägardemokratin.

Stugbarometern sammanställdes av Finnish Consulting Group FCG 2016 på uppdrag av och med finansiering från jord- och skogsbruksministeriets skärgårdsdelegation. Barometern har tidigare genomförts 2003 och 2009.

Finska stugbarometern 2016 (sammandrag på svenska)

Ytterligare information: 
Jorma Leppänen, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 040 0744 900
Heikki Miettinen, forskningschef, Finnish Consulting Group FCG, tfn 0500 762 675

Kimmo Tiilikainen Landsbygd