Översiktsplanering främjar vården av jordbruksnaturen
I fortsättningen blir översiktsplanering ett allt viktigare sätt att intensifiera vården av den biologiska mångfalden i jordbruksområden. Med översiktsplaneringens hjälp har det lokala perspektivet främjats inom vården av jordbruksnaturen, samtidigt som jordbrukarnas intresse för frivilliga specialstöd har ökats. Detta framgår av en utvärdering av de effekter som översiktsplaneringen av den biologiska mångfalden har. Utvärderingen har beställts av jord- och skogsbruksministeriet. I den studerades översiktsplaneringens kvalitet och funktion, och förslag till hur verksamheten kan förbättras lades fram.
Jord- och skogsbruksministeriet har fr.o.m. år 2003 använt 932 000 euro till att finansiera översiktsplanering av den biologiska mångfalden i jordbruksområden. Sammanlagt 43 planer har gjorts upp på olika håll i Finland.
Enligt utvärderingsresultaten har översiktsplaneringen varit till hjälp när det gällt att omarbeta de allmänna villkoren för miljöstödet till lokala och mera lättbegripliga miljövårdsmål och konkreta åtgärder på gårdarna. Tack vare översiktsplaneringen har de lokalt skiftande naturbetingelserna beaktats och jordbrukarnas erfarenhetsförankrade kunnande tagits till vara. Översiktsplaneringen har också ökat växelverkan mellan rådgivare, miljö- och jordbruksmyndigheter och jordbrukare och intensifierat samarbetet mellan dem.
Även om planeringen har tillhandahållit utgångspunkter för lokalt lärande har denna potential inte utnyttjats fullt ut. De möjligheter att delta som har stått till jordbrukarnas förfogande har varit ganska begränsade. Likaså skulle t.ex. den lokala kännedom om naturen och jordbruket som kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter samt lokala naturskådare och naturföreningar har kunna tas till vara vid planeringen avsevärt mer än nu är fallet. Översiktsplanerna har setts framför allt som en möjlighet att marknadsföra specialstöd, och de har ofta inte kopplats samman med det övriga landsbygdsutvecklingsarbetet. Det har varit svårt att få vården att omfatta objekt som har kartlagts.
Av utvärderingen att döma har det satsats alldeles för litet på det fortsatta utnyttjandet av planerna. Kompletterande rådgivning, utarbetandet av vårdplaner till rimligt pris för gårdarna och hållandet av planen vid liv kräver stor uppmärksamhet i fortsättningen. Det är särskilt viktigt att producentorganisationerna spelar en aktiv roll i sammanhanget. Inom översiktsplaneringen gäller det att börja främja den biologiska mångfalden och landsbygdens livskraft på ett mera helhetsinriktat sätt. Planeringen bör koncentreras till områden där både jordbrukets struktur och produktionssätten gör det möjligt att vårda objekten. Översiktsplanerna för skyddszoner, våtmarker och den biologiska mångfalden bör kombineras alltid när det är möjligt.
Utvärderingen genomfördes av institutionen för tillämpad biologi vid Helsingfors universitet i samarbete med Finlands miljöcentral (SYKE). Ytterligare information:
överinspektör Marjatta Kemppainen-Mäkelä, jord- och skogsbruksministeriet, tfn (09) 1605 4211, 040 824 1969, fornamn.efternamn@mmm.fi
forskare Kimmo Härjämäki, Helsingfors universitet, institutionen för tillämpad biologi, tfn 040 5196545, fornamn.efternamn@helsinki.fi
äldre forskare Minna Kaljonen, Finlands miljöcentral, tfn 0400 148 855, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
