Utredning: Informationen om miljön till lantbruksproducenter är för splittrad och generell

Jord- och skogsbruksministeriet 30.9.2019 10.16 | Publicerad på svenska 3.10.2019 kl. 10.54
Pressmeddelande

Enligt en färsk utredning når informationen om miljöfrågor inte lantbruksproducenterna. De får miljöinformation från medierna och upplever ofta att mediedebatten skuldbelägger dem. Producenterna får information om miljövänliga tillvägagångssätt från många olika håll.

”Med tanke på en hållbar jordbruksproduktion är jordbrukaren den viktigaste aktören. Det har producerats mycket naturvetenskaplig information, men vi vet fortfarande för lite om kommunikationens och beteendets roll som drivkraft för klimatåtgärder”, berättar Eero Pehkonen, specialsakkunnig vid jord - och skogsbruksministeriet.
 
Projektet Yhdessä kokeillen (gemensamma försök), som beställts av jord - och skogsbruksministeriet, utredde var lantbruksproducenterna får information om miljön och klimatet. Projektresultaten visar att producenterna har det svårt att ur den enorma informationsmassan plocka fram den information som är väsentlig och tillämpa informationen på gården. Flera aktörer inom statsförvaltningen och på forskningsinstitut förmedlar information om miljövänliga tillvägagångssätt till producenterna. Miljöinformationen till producenterna har inte riktats till exempel enligt områden eller driftsinriktningar. Den information som finns på nätet är ofta föråldrad och källorna är bristande.
 
Lantbruksproducenterna berättade att de får mest information om miljön och klimatet via medierna. Medierna visade sig enligt utredningen vara en problematisk informationskälla eftersom mediedebatten ofta är politisk och uppbrusande. Det är svårt att skilja på fakta och åsikter, och det är politiker, intresseorganisationer och forskare som får sin röst hörd särskilt på landsomfattande nyhetsmedier.
 
”Producenterna upplever att en aggressiv mediedebatt skuldbelägger lantbruket”, säger projektets ansvariga ledare Karoliina Kinnunen Mohr på Kaskas Media. ”I nyheterna talas det ofta om jordbruk som en abstrakt helhet, trots att det finns många sinsemellan olika lantbruksproducenter i Finland. Den globala och nationella nivån blandas lätt ihop, och miljö - och klimatfrågornas tidsspann öppnas sällan.”
 
När det gäller att förmedla information har tonen betydelse
 
Vikten av att rikta kommunikationen framhävdes också i det beteendevetenskapliga försök som genomfördes i projektet. Enligt försöket inverkar jordbrukarnas klimatattityder i betydande grad på hurdana åtgärder de är beredda att vidta utifrån kommunikationen. Försöket visade att de finländska lantbruksproducenterna i genomsnitt betraktar klimatförändringen som en stor risk.
 
”Att beskylla motiverar inte till en förändring. I försöket testades hur en positiv ton påverkar jordbrukarnas vilja att göra miljövänliga ändringar på den egna gården. Ett lätt uppmuntrande budskap stärkte denna vilja särskilt hos de jordbrukare som inte anser att klimatförändringen utgör en stor risk”, berättar Lari Hokkanen på Demos i Helsingfors.
 
”Resultaten av utredningen låg till underlag för rekommendationer för kommunikationen som togs fram tillsammans med producenter, informatörer och sakkunniga. Kommunikationen ska på ett djärvare sätt delas upp enligt målgrupper, samarbetet mellan forskningsdata och gårdsspecifik rådgivning ska stärkas och organisationerna ska erbjuda aktuell information om jordbruket till medierna”, säger Iina Ala-Kurikka på Kaskas Media.
 
Projektet Yhdessä kokeillen finansierades av jord - och skogsbruksministeriet och genomfördes 2018 –2019 av kommunikationsbyrån Kaskas Media och tankesmedjan Demos Helsinki. Projektet ingick i jord - och skogsbruksministeriets forskningsprogram om jordbrukets miljökonsekvenser. I projektet analyserades olika organisationers kommunikation och producenterna tillfrågades hurdan information och kommunikation de tyckte de har nytta av.  I projektet testades också hur tonen i kommunikationen påverkar producenternas vilja att göra ändringar på den egna gården och analyserades mediedebatten kring frågan.
 
 
Ytterligare information:
 
Karoliina Kinnunen Mohr, projektets ansvariga ledare, Kaskas Media, [email protected], tfn 050 400 5122
 
Lari Hokkanen, konsult med ansvar för försöket, Demos Helsinki, [email protected], tfn 050 491 2431
 
Eero Pehkonen, specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, [email protected], tfn 0295 16 2406
Administration Forskning och utveckling Landsbygd Mat och jordbruk Natur och klimat