Strategin drar upp riktlinjerna för användande och skydd av myr- och torvmarkern

Jord- och skogsbruksministeriet 16.2.2011 11.17
Pressmeddelande -

Principerna för ett hållbart och ansvarsfullt användande av myr- och torvmarker har fastställts. Verksamhet som väsentligt förändrar myrarnas naturtillstånd styrs i fortsättningen till myr- och torvmarker som redan har utdikats eller vars naturtillstånd annars väsentligt har förändrats. Dessa riktlinjer drar arbetsgruppen bakom den nationella strategin för myrar och torvmarker upp. Arbetsgruppen överlämnade idag sitt förslag till jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila.

Arbetsgruppen anser att med en hållbar och ansvarsfull användning sammanjämkar man de olika målen för användningen av myr- och torvmarker så att användningen och skyddet av myrmarkerna medför en betydande samhällelig, ekonomisk och ekologisk nytta. Strategin omfattar jord- och skogsbruket, torvproduktionen, användningen av energi- och miljötorv, mångbruk samt rekreationsanvändning. En förutsättning för en hållbar användning är att de skadliga miljökonsekvenserna minskas.

I strategin presenterar arbetsgruppen metoder för att främja en hållbar och ansvarsfull användning som sammanjämkar såväl branschspecifika som motstridiga mål för hur myrmarkerna ska användas. Det viktigaste redskapet för sammanjämkningen är den naturtillståndsskala som arbetsgruppen utvecklat och med vars hjälp användning av myr- och torvmarkerna som förändrar deras naturtillstånd kan riktas till områden vars naturtillstånd har förändrats väsentligt.

För att hejda utarmningen av myrnaturens mångfald föreslår arbetsgruppen att ett program för att skydda och återställa myrnaturen på lång sikt upprättas. Planeringsskedet av programmet ska vara klart före utgången av 2013 och det ska genomföras före år 2025. Programmet omfattar bland annat att skyddet av trädbevuxna myrar effektiviseras, att man arbetar för att trygga och återställa utrotningshotade och sällsynta myrar samt att de nuvarande skyddsområdenas tillstånd förbättras. Därutöver föreslår man att det skydd av naturtyper som ingår i naturvårdslagen och skogslagen främjas.

En del av de myrmarker som förvärvats för torvproduktion har i egenskap av områden vars naturtillstånd bevaras en väsentlig betydelse även för skyddet av myrnaturen. Staten och torvproducenterna har vidtagit åtgärder för att göra om dessa myrmarker till skyddsområden.

I strategin lyfter man fram torvens betydelse för Finland som en inhemsk energikälla och den mångsidiga nyttan med miljötorv. För att minska de skadliga miljökonsekvenserna föreslås att från och med början av februari 2011 styrs torvproduktionen till myrmarker vars naturtillstånd enligt den naturtillståndsskala som presenteras i strategin har förändrats väsentligt.

Arbetsgruppen anser att torvmarksskogarnas lönsamhet samt marknadsförandet av det virke som fås från dessa ska främjas bland annat genom att utveckla teknologi och handlingssätt för som är lämpliga för torvmarksskogarna. Arbetsgruppen anser att när skogslagen förnyas måste man förbättra förutsättningarna för tryggandet av myrnaturens mångfald samt främja skogsägarnas möjligheter att göra avverkningar i torvmarksskogar enligt deras egna mål. Därutöver bör man mjuka upp kravet på förnyelse efter avverkning eller avlägsna det helt när det inte är lönsamt att odla en ny trädgeneration eller när skogsägarens mål bland annat är att vårda naturens mångfald.

Det föreslås att torvåkrarnas utsläpp av växthusgaser och belastning av vattendrag, som är större än motsvarande från åkrar på mineraljord, minskas genom att man utvecklar metoder för odling och dikning. Man strävar efter att minska den miljöbelastning som åkerröjningen orsakar genom att minska trycket på röjning. Man förväntar sig att detta lyckas genom att exempelvis främja bearbetningen och förädlingen av gödsel.

För att minska och kontrollera myr- och torvmarkernas belastning på vattendragen framhäver man i strategin verkställandet av de nyligen antagna regionala vattenförvaltningsplanerna. Klimatkonsekvenserna från användningen av myr- och torvmarker utgör en komplicerad helhet med anmärkningsvärda osäkerheter. Genom att styra användning av myrmarker som förändrar deras naturtillstånd till utdikade myrar och myrar med väsentligt förändrat naturtillstånd kan man främja att myrmarker i naturtillstånd bevaras som kollager.

Utöver naturtillståndsskalan presenteras som sammanjämkande metoder i strategin att landskapsplanläggningen stärks, att en frivillig mekanism för ägoreglering och utbytesmark utvecklas samt att bokföring av torvmarker upprättas. Mekanismen för ägoreglering och utbytesmark styr torvproduktionens markanskaffning till myrmarker vars naturtillstånd har förändrats väsentligt. Målet med bokföringen av myr- och torvmarker är att erhålla mer omfattande information om myrnaturen och -naturresurserna vilken kan utnyttjas av aktörerna. Arbetsgruppen föreslår att projekt för torvproduktion på mindre än tio hektar även blir tillståndspliktiga i fortsättningen.

I Finland finns det 9,3 miljoner hektar myr- och torvmark, vilket är ungefär 29 procent av hela Finlands yta. Av denna areal används 6,3 miljoner hektar för skogsbruk varav största delen är utdikad. I dagsläget används ungefär 0,3 miljoner hektar myr- och torvmark för odling. Myrmarker på naturskyddsområden uppgår till ca 1,2 miljoner hektar. Ungefär 0,07 miljoner hektar används av eller har reserverats för torvproduktion.

Den föreslagna nationella strategin för ett hållbart och ansvarsfullt användande och skydd av myr- och torvmarker finns på jord- och skogsbruksministeriets webbsidor: http://www.mmm.fi/fi/index/etusivu/ymparisto/suojaturvemaat.html.

Mer information:

miljödirektör Veikko Marttila, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 040 5132119
naturvårdsinspektör Pekka Salminen, miljöministeriet, tfn 0400 143 931
överinspektör Aimo Aalto, arbets- och näringsministeriet, tfn 010 606 4793
miljööverinspektör Jaana Kaipainen, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 040 8015277
forskare Aino Rekola, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 040 8015278