Vandringsfiskprojekt presenterades på Naturens dag den 25 augusti

Jord- och skogsbruksministeriet 26.9.2018 13.43 | Publicerad på svenska 27.9.2018 kl. 15.35
Nyhet
Vandringsfiskprojekt presenterades på Naturens dag den 25 augusti
Foto: Jorma Piironen, Luke

Ett av målen för regeringens spetsprojekt Naturpolitik är att stärka vandringsfiskbestånd i utbyggda vatten. Jord- och skogsbruksministeriet har under åren 2016 - 2018 avsatt närmare åtta miljoner euro för pilotprojekt som ska förbättra fiskbeståndens naturliga reproduktion i älvar som har vattenkraftverk.

Projekten pågår bland annat i Ijo älv, Ule älv, Kymmene älv, Svartån, Lieksanjoki och Pielisjoki. På naturens dag den 25 augusti var det möjligt att bekanta sig med tre av projekten.

I parkområdet Hupisaaret i Uleåborg berättade experter om restaurering av bäckarna. I forskningssyfte släpptes det märkta öringar i bäckarna. Vid Svartån i Åminnefors och Billnäs i Raseborg fick man bekanta sig med fiskvägprojekt. I Lieksa, på ortens första fiskmarknad, fick deltagarna ägna sig åt många olika typer av fiskefrågor: stekta siklöjor, rensning av gädda, utflykter till insjölaxens lekområden i forsområdet i Ruunaa, fiskeövervakning samt infoinslag om återetablering av vandringsfiskbestånd.  

Resultaten från spetsprojektet som handlar om vandringsfiskar presenterades av jord- och skogsbruksministeriet, Lieksan kaupunkikeskusyhdistys ry, Naturresursinstitutet, Västra Nylands vatten och miljö rf, Oulun Energia och Uleåborgs stad, NTM-centralen i Norra Österbotten, Insjöfinlands fiskeritjänster vid NTM-centralen i Norra Savolax, Raseborg stad, Ruunaas och Pielisjärvis fiskeområden samt många andra samarbetspartner.

I flera olika delar av landet restaureras det också lekplatser, byggs fiskvägar, planeras lösningar för överflyttning av fiskar och yngelvandring. Statens projektpeng är såddfinansiering som reserveras för snabbt startade projekt. Statsandelen för enskilda projekt varierar mellan ca 10 och 50 procent. 

Erfarenheter från Lieksanjoki

I och med spetsprojektet började det hända vid Lieksanjoki. Lokala aktörer hade redan tidigare samarbetat, vilket också bidrog till det nya projektet som stärker bestånden av insjölax och insjööring. 

- Det var många som ville delta i spetsprojektet. När vi tänker på turismen är det en stor sak för oss att insjölaxen tryggas, säger Jarkko Määttänen, stadsdirektören i Lieksa stad. 

Projektets totala kostnader uppgår till ca 850 000 euro av vilken ca 40 procent är regeringens spetsprojektstöd. De övriga medfinansiärerna är Kemijoki Oy, Lieksa stad, Pielisjokis och Ruunaas fiskeområden, Forststyrelsen och Lieksa fiskelag. 

Vid Lieksanjoki har man restaurerat forsområden ovanför Pankajärvi, flyttat över moderfiskar samt utplanterat insjölaxar och insjööringar. I fjol restaurerade man lekområden i Naarakoski, Käpykoski och Saarikoski. Nu står Haapavitja och Mustapyörre i tur. 

- För att förbättra insjölaxens och insjööringens levnadsförhållanden transporterar vi smått stenmaterial till området. Sen bygger vi lekgrusbäddar samt skyddsområden för yngel. Lekgrusbäddarna, som består av stenar som är 3 - 9 cm i diameter, byggs på en meters djup i områden med bra flöde, berättar Niilo Valkonen som koordinerar spetsprojektet vid Lieksanjoki.

- Först bearbetar vi älvfåran med en grävmaskin, och därefter hämtar vid stenar och lekgrus med en helikopter. Restaureringsplanen tar tagits fram  tillsammans med forsfärdsföretagare så att rutterna bevaras. Till de restaurerade områdena flyttas i oktober moderfiskar från Lieksanjokis nedre lopp bakom den nedersta kraftverksdammen. En del av fiskarna förses med en radiosändare som visar för oss vilka lekplatser fiskarna väljer, säger  jakt- och fiskeplanerare Eero Hartikainen vid Forststyrelsen.

Naturresursinstitutet arbetar också i Lieksa för att bevara insjölaxen. Institutet odlar bland annat moderfiskar till insjölax. Enligt specialforskare Jorma Piironen är odlingen dock inte en tillräcklig åtgärd för att bevara vandringsfiskar. Det behövs också till exempel lekforsar och uppväxtområden för yngel för att fiskarnas naturliga livscykel ska bli starkare.  

- De insjölaxar som flyttades till Lieksanjoki, Saari-, Käpy- och Naarajoki har lekt framgångsrikt för vi hittade glädjande många en sommar gamla laxyngel i de restaurerade områdena. Yngel av öring har vi däremot inte påträffat. 

Lekfiskar har flyttats till restaurerade lek- och yngelområden ovanför kraftverksdammar, vilket har gett en bra start för arbetet med att stärka den naturliga reproduktionen. Fredning av insjölax med fettfena som började gälla år 2016 har också stärkt fiskbestånden. 

För att göra fiskearrangemangen tydligare och för att trygga vandringsfiskarnas uppvandring till Lieksanjoki, har fiskeförbudsområdet i Mönninselkä i år utvidgats genom beslut av Lieksa delägarlag. Detta minskar fisketrycket i insjöområdet utanför Lieksanjoki och förbättrar på detta sätt möjligheterna för moderfiskar att vandra upp till Lieksanjoki. 

- De här är så unika strömmande vatten att det lönar sig att arbeta för dem. Utan spetsprojektfinansiering hade detta inte varit möjligt, säger Jukka Turunen som är ordförande för Pielis och Ruunaa fiskeområder. 

Ytterligare information: 
Jouni Tammi, specialsakkunnig, tfn 0295 16 2313, fornamn.efternamn@mmm.fi
 

 
Samarbete är det viktigaste när det gäller att återetablera vandringsfiskar menar Eero Hartikainen, jakt- och fiskeplanerare vid Forststyrelsen, Niilo Valkonen, koordinator för spetsprojektet vid Lieksanjoki, Jorma Piironen, specialforskare vid Naturresursinstitutet och Jukka Turunen, ordförande för Pielis och Ruunaa fiskeområder. Foto: Virpi Komulainen  
 
Fiskvägar som byggs i Åminnefors och Billnäs vid Svartån presenterades på naturens dag av Jouni Tammi, verksamhetsledaren för Västra Nylands vatten och miljö rf Jaana Pönni och representanten för Raseborg stad Pia Nordström. Foto: Nikolina Ojalainen  
Fiskar Naturresurser Strategier spetsprojekt