Webbkalkylatorn visar växthusproduktionens koldioxidavtryck

Jord- och skogsbruksministeriet 15.1.2013 8.15
Pressmeddelande -

Det är nu möjligt att beräkna de finländska växthusprodukternas klimatpåverkan, dvs koldioxidavtryck, med hjälp av det webbverktyg som Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT har utvecklat. Producenterna kan beräkna produkternas verkliga klimatpåverkan och optimera växthusgasutsläppen längs hela produktionskedjan.− Verktyget är något helt nytt. Ingen produktionssektor i Finland har ett liknande, berättar forskaren Frans Silvenius, en av deltagarna i projektet Greenhousecarbon.

Initiativtagare till webbverktyget, som är resultatet från Greenhousecarbon-projektet, är trädgårdsproducenterna själva och projektet är finansierat av jord- och skogsbruksministeriet, SLC och Trädgårdsstiftelsen.
− Det var viktigt för växthusbranschen att med hjälp av forskning kunna ta fram branschens koldioxidavtryck samt i synnerhet metoder för att minska avtrycket, konstaterar Handelsträdgårdsförbundets verksamhetsledare Jyrki Jalkanen.

Inhemska tomater på samma nivå som utländska

I det odlarspecifika webbverktyget matas detaljerad information in om till exempel energiförbrukningen, använda gödselmedel och växtunderlaget, varefter verktyget visar produkternas verkliga klimateffekter. Enligt beräkningarna som gjorts inom projektet ger inhemska, med förnybar energi odlade växthusprodukter lika stora klimateffekter som motsvarande utländska produkter.

Silvenius påpekar att det som man måste komma ihåg när man jämför inhemska och utländska produkter är att i utlandet kan andra miljöeffekter, än de som hör ihop med energiproduktionen, vara rätt så betydande. − Vattenförbrukningen är till exempel av större betydelse i länder som inte har lika god tillgång till vatten som vi i Finland. I många andra länder används också mer bekämpningsmedel än i Finland, säger forskaren.

Växthusproducenter föregår som exempel

− Det nya verktyget hjälper oss producenter att välja de minst miljöbelastande produktionsmetoderna, säger växthusproducenten Johanna Smith som varit medlem i projektets styrgrupp.

När arbetet med att utveckla verktyget pågick, beräknade man klimatpåverkan från produktionen av tomat, gurka, kruksallad, tulpan och begonia. Informationen kom från beräkningar från ca 15 gårdar. Insamlingen av informationen och beräkningarna skedde i huvudsak enligt MTT:s anvisningar för beräkning av miljöpåverkan från livsmedel. Ytterligare tog man i projektet fram scenarier för olika alternativa energiprofiler.

Jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen önskar att producenternas aktiva initiativ föregår som gott exempel även inom andra produktionssektorer.
− Att mäta kolavtrycket är bara en del av jordbrukets och särskilt växthusodlingens miljö- och klimatinsatser. Andra insatser handlar bl.a. om att förbättra energieffektiviteten, att investera i förnybar energi och att avsevärt minska användningen av fossila energikällor, säger Koskinen.

Ytterligare information:
överinspektör Veli-Pekka Reskola, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 16 2193, veli-pekka.reskola(at)mmm.fi
forskaren Frans Silvenius, MTT, tfn 0295 31 7753, frans.silvenius(at)mtt.fi
verksamhetsledare Jyrki Jalkanen, Handelsträdgårdsförbundet, tfn 0400 800 268, jyrki.jalkanen(at)kauppapuutarhaliitto.fi
producenten Johanna Smith, tfn 041 4651 094, johanna.smith(at)boxen.fi