Strategiska forsknings- och försöksmiljöer ger fart åt blå bioekonomi - ta del av forskningsagendan

Jord- och skogsbruksministeriet 10.7.2018 16.25 | Publicerad på svenska 19.9.2018 kl. 13.53
Nyhet
Strategiska forsknings- och försöksmiljöer ger fart åt blå bioekonomi - ta del av forskningsagendan
Kuva: Jari Niukko

Prioriteringarna inom forskning och kompetens som bidrar till affärsverksamhet inom den blå bioekonomin har tagits fram i brett samarbete. Målet med den nyutkomna forskningsagendan är att sätta fart på affärsverksamhet som bygger på hållbar användning av vatten och akvatiska naturresurser. Detta i syfte att den blå bioekonomin i framtiden ska vara ett starkt tillväxtområde och en viktig välfärdsfaktor i Finland.

Prioriteringarna inom forskning och kompetens bygger på FN:s mål för hållbar utveckling som har en stark koppling till vatten. Där har finländska företag möjligheter till tillväxt på den internationella marknaden. Prioriteringarna är 1) hållbar matproduktion 2) rent vatten och sanitet 3) förmånlig och ren energi 4) sund vattenmiljö med stor biodiversitet 5) begränsning av och anpassning till klimatförändringen 5) hälsa och välbefinnande.

Målet med prioriteringen Rent vatten och sanitet är till exempel att få fram konkurrenskraftiga system som hjälper att rena avloppsvatten från läkemedelsrester och mikroplaster. Målet är också att utveckla vattenbesparande och -återvinnande teknik som leder till mindre avloppsvatten som kan återanvändas.

Hur förbättra förutsättningarna för blå bioekonomi?

För att det ska vara möjligt att öka affärsverksamhetens tillväxtfart och åstadkomma verkliga förändringar måste företagen, forskningen och förvaltningen och även den tredje sektorn ändra på sina verksamhets- och samarbetsmetoder. I agendan identifieras fem prioriteringar (se bild 1) som skapar ett underlag för förändringen, säger Riitta Rahkonen, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet, som lett beredningsarbetet.

- En hållbar användning av vattenmiljön kräver att vi har en rätt uppfattning om till exempel tillståndet hos det fiskbestånd som ska utnyttjas. Planerna för användning och förvaltning av vattenområden samt planläggning av områdena är också centrala frågor. Vi måste förstå bättre den komplicerade växelverkan mellan ekosystemen och de mänskliga verksamheterna och förutse förändringar ur olika aktörers perspektiv, säger Rahkonen. 

Innovationer möjliggör nya resurskretslopp samt helt nya lösningar för att förvalta och använda vatten och akvatiska naturresurser. Det är viktigt att vi skapar förutsättningar för nya innovationer.  Digitaliseringen och metoderna inom bioteknologi och -processering, som utvecklas snabbt, gör det möjligt att utveckla högvärdesprodukter och nya tjänster.

- Det är viktigt att vi skapar internationellt attraktiva forsknings- och försöksplattformar, även virtuella, och att vi gör vettiga investeringar för att förnya gammal infrastruktur, även digital infrastruktur. Till exempel värdet av det eftersatta underhållet av vatteninfrastrukturen uppgår till 1-2 miljarder euro i Finland. Inom nära framtid kommer det att göras stora investeringar. Genom dessa kan vi främja nya innovationer och även internationellt intressanta försöksmiljöer, såsom det gjorts i S:t Michel, säger Timo Halonen, som arbetar som konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.


Affärskoncepten och logiken för värdeskapande utvecklas kontinuerligt. Även inom forskningen måste man förstå bättre än tidigare hur värdeskapandet sker, och ta fram lösningar tillsammans med kunder.   Innovationsverksamhet och tillämpning av forskningsdata kräver långsiktigt samarbete och förtroende.

Ett ytterligare mål är att över de traditionella gränserna mellan företag, vetenskapsområden, förvaltningar och branscher skapa kompetenskluster som sprider kunnande och lockar både forskningsfinansiärer och placerare både nationellt och internationellt.

- Nu behövs det samarbete mellan experter på olika områden för att det ska uppstå nya produkter och tjänster. Vi tror att företagens, den offentliga sektorns samt forskningens och utbildningens nya samarbetssätt är nyckeln till framgång, konstaterar Rahkonen och Halonen.

Enligt Rahkonen innebär smart förvaltning såväl inom den blå som inom den övriga bioekonomin att offentliga aktörer stödjer en hållbar och resurseffektiv affärsverksamhet, förstår sig bättre på metoderna för värdeskapande samt stärker kanaliseringen av forskningspengar och övrig finansiering till Finland.

Agendan som ingår i regeringens spetsprojekt inom blå bioekonomi har utarbetats under ledning av jord- och skogsbruksministeriet. I arbetet har medverkat Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral, VTT, Business Finland, Finlands Akademi och Gaia Consulting Oy. Företagsintervjuer, workshoppar, webbenkäter och remissbehandlingen gav värdefulla synpunkter och kommentarer.

Forsknings- och kompetensagenda för den blå bioekonomin (jord- och skogsbruksministeriets publikationer 6a/2018)
• Jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets pressmeddelande 13.6.2018: Efterfrågan på vattenkompetens ökar ute i världen - samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn nyckeln till affärstillväxt
• Ytterligare information om blå bioekonomi finns på jord- och skogsbruksministeriets webbplats.

Ytterligare information: 

Timo Halonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 16 2411
Riitta Rahkonen, specialsakkunnig, tfn 0295 16 2202
[email protected]
 

Bioekonomi EU och internationella frågor Fiskar Forskning och utveckling Mat och jordbruk Natur och klimat Vatten