Search

Klimatåtgärder inom markanvändningssektorn – potentiella insatser och "ex ante" förhandsanalys av deras effekter på utsläppen och upptaget av växthusgaser Projektbeskrivningar för markanvändningssektorns klimatplan Utförare Naturresursinstitutet P...

Den internationella klimatpolitiken På internationell nivå fastställs de viktigaste klimatpolitiska riktlinjerna i FN:s ramkonvention om klimatförändring, som trädde i kraft 1994. Syftet med konventionen är att minska halten av växthusgaser i atmo...

Nationell energi- och klimatpolitik Den nationella energi- och klimatstrategin Regeringen godkände i november 2016 den nationella energi- och klimatstrategin fram till 2030. Strategin fastställs åtgärder med vilka Finland ska uppnå de mål för 2030...

Klimatsäkert bruk av torvmarksåkrar Utsläppen från torvåkrar varierar beroende på åkrarnas användningsändamål och grundvattennivån. I den nationella strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken avses med torvmark mark där halten av org...

Klimatlösningar inom markanvändningssektorn För att målet om ett klimatneutralt Finland 2035 ska nås krävs i synnerhet betydande och snabba åtgärder för att minska utsläppen från energisektorn och transporten, likaså från markanvändningssektorn, m...

Anlagd våtmark på torvmarksåker Stöd för icke-produktiva investeringar inom den gemensamma jordbrukspolitiken kan också beviljas för anläggning av våtmark i klimatsyfte. Dessutom kan ett avtal om skötsel av våtmarker ingås. Åtgärden är en icke-pro...

Utredning om att påskynda investeringar i gårdsbaserad biogasproduktion Gårdsbaserade biogasanläggningar bör ses som en övergripande investering, där de många fördelarna av anläggningen betraktas utifrån den specifika gårdens förutsättningar. En i...

Återvinning av näringsämnen och energi Effektiv återvinning av näringsämnen från jordbruket stärker Finlands livsmedelstrygghet och energiobero-ende och förbättrar vattendragens tillstånd. Med hjälp av åtgärderna kan man även påskynda lösningarna ...

Arbetsgruppen bereder ett stödsystem som syftar till att utvidga skogsarealen i Finland. Stöd för utvidgning av skogsarealen beviljas för beskogning av outnyttjad mark, såsom jordbruksmark som inte längre används och områden som tidigare använts för torvproduktion och vissa torvåkrar med tunn torvmark från ingången av 2027.

26.1.2026 | Jord- och skogsbruksministeriet beställde i april 2025 en riskanalys för beräkningen av kolsänkor av Naturresursinstitutet. Riskanalysen är en del av det mer omfattande arbetet för kvalitetssäkring av beräkningen av växthusgasbalansen. Den utredning som publicerades i dag bekräftar de stora osäkerhetsfaktorer som hänför sig till markanvändningssektorn och behovet av att fortsätta med de åtgärder som redan inletts för att öka skogstillväxten.

Beskogningsstöd för outnyttjad mark Markanvändningssektorn har många möjligheter att stärka kolsänkor, bevara kolreserver och minska utsläpp av växthusgaser från marken. Ett sätt är att plantera skog på outnyttjad mark, vilket minskar markens utsl...

Markanvändningssektorn och EU:s klimatmål Markanvändningssektorns utsläpp och upptag granskas i enlighet med LULUCF-förordningarna (land use, land use change and forestry). I förordningarna fastställs vilka utsläpp och sänkor från markanvändning, ...

EU:s förordning om avskogningsfria produkter (EU) 2023/1115 offentliggjordes den 9 juni 2023. Syftet med förordningen är att minimera EU:s bidrag till avskogning och skogsförstörelse på global nivå samt att minska EU:s bidrag till utsläpp av växthusgaser och förlust av biologisk mångfald.

Förordningen om avskogningsfria produkter och programmet mot olaglig avverkning EU:s avskogningsförordning och åtgärder för att hindra skogsförstörelse EU:s avskogningsförordning, dvs. förordningen om åtgärder för att hindra avskogning och skogsfö...

2.12.2025 | De första utvärderingarna av CAP-planens preliminära effekter och resultat har publicerats. Utvärderingarna presenterar resultaten och effekterna i fråga om jordbrukarnas företagarinkomst och jordbrukets konkurrenskraft, djurens välbefinnande samt jordbruksnaturens mångfald och utsläppen från jordbruket. Dessutom innehåller utvärderingarna rekommendationer för utvecklingen av CAP-planen och nästa politikperiod.

25.2.2026 | Enligt halvtidsutvärderingen av klimatplanen för markanvändningssektorn är planen uppdaterad i förhållande till målet om en ytterligare klimateffekt på tre miljoner ton koldioxidekvivalenter. För att genomföra rekommendationerna i utvärderingen tillsätter jord- och skogsbruksministeriet en ny samarbetsgrupp vars syfte bland annat är att stödja effektiviseringen av åtgärderna i klimatplanen för markanvändningssekt...

9.4.2025 | Naturresursinstitutet ska med finansiering av jord- och skogsbruksministeriet göra en riskanalys där man granskar osäkerheter och känslighet i beräkningen av växthusgasutsläppen från både skogsmark och trädbestånd. Målet är att stödja kunskapsunderlaget för det klimatpolitiska beslutsfattandet.

28.8.2025 | Regeringens proposition med förslag till en ny nationell avskogningslag, som kompletterar EU:s avskogningsförordning, godkändes vid statsrådets sammanträde och lämnades till riksdagen den 28 augusti 2025. I den nya lagen föreslås bestämmelser om myndigheternas uppgifter och om administrativa påföljder. Lagen avses träda i kraft den 30 december 2025.

12.3.2025 | De sista projekten som ingick i markanvändningssektorns klimatåtgärdspaket Fånga kolet avslutades i slutet av 2024. Implementeringen av den kunskap och de klimathållbara förfaranden som utvecklats inom denna helhet av sammanlagt 180 projekt fortsätter och effektiviseras i brett samarbete på olika håll i landet. Arbetet stöds bland annat av verksamheten vid närings-, trafik- och miljöcentralernas nationella klimatenhet.

24.6.2025 | I arbetsgruppens betänkande föreslås det att det som komplement till EU:s avskogningsförordning stiftas en ny nationell lag om tillsyn över skyldigheterna och om påföljder enligt EU:s avskogningsförordning. I den föreslagna lagen föreskrivs det om en behörig myndighet och dess uppgifter samt om administrativa påföljder. Avsikten är att regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen hösten 2025. Genomförandet underlättas av Finlands låga riskklassificering.