Förordningen om avskogningsfria produkter och programmet mot olaglig avverkning

EU:s avskogningsförordning och åtgärder för att hindra skogsförstörelse

EU:s avskogningsförordning, dvs. förordningen om åtgärder för att hindra avskogning och skogsförstörelse, trädde i kraft den 29 juni 2023 och just nu pågår en övergångsperiod innan förordningen börjar tillämpas. Efter att övergångsperioden gått ut förutsätter utsläppande på marknaden eller tillhandahållande på marknaden av de produkter som omfattas av förordningen att tillverkningen inte har orsakat sådan avskogning eller skogsförstörelse som avses i förordningen.

Förordningen börjar i huvudsak tillämpas den 30 december 2025. I fråga om mikroföretag och små företag börjar förordningen tillämpas den 30 juni 2026, med undantag för små företag och mikroföretag som omfattas av EU:s timmerförordning och inte omfattas av den förlängda övergångsperioden.
Förordningen gäller vissa råvaror, och de produkter som tillverkas av dessa råvaror, som bidrar till avskogning och skogsförstörelse. Enligt förordningen är verksamhetsutövarna skyldiga att se till att de produkter som släpps ut på marknaden i och exporteras från EU är förenliga med förordningen.

Syftet med förordningen är att minimera EU:s bidrag till avskogning och skogsförstörelse på global nivå. Målet är samtidigt att minska utsläppen av växthusgaser och förlusten av biologisk mångfald.

Syftet med förordningen är att säkerställa att produkterna inte produceras på mark där det har skett avskogning eller där skogens tillstånd har försämrats sedan den 31 december 2020.

Utsläppande på marknaden och export av produkter som anges i förordningen

Förordningen gäller de sju råvarorna soja, oljepalm, kaffe, kakao, gummi, nötboskap och trä samt produkter som innehåller eller är tillverkade av dessa. En förteckning över de produkter som omfattas av förordningen finns i bilaga 1 till förordningen.

Av de råvaror som nämns i förordningen är det nötkreatur och virke som produceras i Finland. Råvaruförteckningen i förordningen innehåller inte till exempel spannmål, rotfrukter, bär eller vall. Förteckningen påverkar således inte produktionen, utsläppandet på marknaden eller exporten av dessa råvaror, även om de odlas på markområden som röjts ur skogen efter den 31 december 2020. I förordningens tillämpningsområde ingår inte heller till exempel svin, får och fjäderfän. Förordningen gäller i princip inte energiproducerande anläggningar, med undantag för situationer där produkter som omfattas av förordningen, såsom trävaror, släpps ut på marknaden eller tillhandahålls på marknaden eller exporteras.

I förordningen avses med avskogning att skog ombildas till jordbruksanvändning

Med avskogning avses i allmänhet permanent röjning av skog för annan användning, såsom byggande, infrastruktur eller jordbruk. EU:s avskogningsförordning har emellertid en snävare definition av avskogning, och med avskogning avses att skogen ombildas för jordbruksanvändning. Förordningen gäller alltså inte till exempel röjning av skog till bebyggda områden eller vägar eller för industriella ändamål, energiproduktion eller annan teknisk infrastruktur i samhället.

I förordningen är definitionen av jordbruksanvändning att marken används för jordbruk och uppfödning av boskap.
I förordningen definieras skog enligt FAO:s globalt använda definition av skog. Enligt den är skog ett markområde som omfattar mer än 0,5 hektar och där träden som fullvuxna förutsätts uppnå en viss höjd och ett visst krontak. Som skog räknas inte mark som övervägande används i jordbruk eller som urban mark. I förordningen baserar sig definitionen av skog alltså på skogens egenskaper och på markanvändningen i området.

Ovannämnda definitioner av skog och jordbruksanvändning är väsentliga när man ska bedöma om det har skett avskogning enligt förordningen, det vill säga om skog har omvandlats till jordbruksanvändning efter den 31 december 2020.

Skogsförstörelse

EU:s avskogningsförordning ersätter EU:s timmerförordning, men systemet med FLEGT-licenser förblir i kraft. Enligt EU:s timmerförordning är det förbjudet att släppa ut olagligt avverkat timmer och trävaror som härrör från sådant timmer på marknaden. Med olagligt timmer avses timmer som i ursprungslandet avverkats eller sålts i strid med nationell lagstiftning. Det här kan ha skett till exempel genom olovlig avverkning eller om skattebedrägeri eller om det har förekommit förfalskning av tullhandlingar i samband med produktionen.

På motsvarande sätt förutsätter avskogningsförordningen att man i fråga om trävaror i fortsättningen utöver lagligheten också granskar avskogningen och skogsförstörelsen. Skogsförstörelse är enligt förordningen en viss typ av strukturell ändring av skogarna, till exempel att urskogar ombildas till plantager eller planterad skog.

Urskog kallas på finska både ikimetsä och luonnontilainen metsä. Naturresursinstitutet (Luke) har gjort preciseringar av de internationella definitionerna för att urskog bättre ska kunna identifieras i Finland. Resultaten av utredningen har använts i regeringens proposition med förslag till lag om tillsyn över skyldigheterna och om påföljder enligt EU:s avskogningsförordning (MMM/2025/97), och den har publicerats på jord- och skogsbruksministeriets webbplats (på finska).

En central del av förordningen är verksamhetsutövarnas system för tillbörlig aktsamhet och lämnande av DD-förklaringar till kommissionens informationssystem

Enligt förordningen vilar ansvaret för avskogningsfria produktionskedjor på verksamhetsutövarna inom produktionen. Enligt förordningen ska en verksamhetsutövare som på marknaden släpper ut de i förordningen angivna produkterna som en del av sitt system för tillbörlig aktsamhet bedöma risken för avskogning i produktionskedjan och vid behov vidta åtgärder för att minska denna risk.

Detta innebär bland annat att verksamhetsutövarna ska samla in information som gör det möjligt att kontrollera produkternas härkomst. Utöver information om härkomst och leveranskedjor ska verksamhetsutövarna samla in geografiska koordinater för de områden där råvarorna och produkterna i fråga har producerats. Ett system som iakttar tillbörlig aktsamhet omfattar tillgång till information, riskbedömning och riskreducering.

För att en produkt eller råvara ska få släppas ut på EU-marknaden eller exporteras från EU-marknaden ska alla följande villkor vara uppfyllda: produkten har inte bidragit till avskogning, dvs. den är ’fri från avskogning’, har producerats i enlighet med lagstiftningen i produktionslandet och en förklaring om tillbörlig aktsamhet, dvs. en så kallad Due Diligence (DD)-förklaring, har getts till kommissionens informationssystem (TRACES). I förordningens bilaga II finns en beskrivning av innehållet i DD-förklaringen. TRACES-systemet togs i bruk i december 2024.

Mer information i anslutning till avskogningsförordningen, såsom TRACES-systemet och upprättandet av DD-förklaringen, finns på Livsmedelsverkets EUDR-webbplats och på kommissionens webbplats om avskogning.

System för tillbörlig aktsamhet och leverans av DD-försäkringar till kommissionens EUDR-informationssystem

Enligt förordningen vilar ansvaret för att produktionskedjorna är avskogningsfria på aktörerna. En aktör som på EU:s inre marknad släpper ut produkter som definieras i förordningen eller exporterar dem ska iaktta tillbörlig aktsamhet, som går ut på att samla in uppgifter, bedöma och reducera risker. För att uppfylla detta krav ska aktörerna inrätta ett system för tillbörlig aktsamhet som består av förfaranden och åtgärder.

Aktörerna ska som en del av systemet samla in uppgifter som gör det möjligt att kontrollera produkternas härkomst. Utöver information om härkomst och leveranskedjor ska aktörerna samla in geografiska koordinater för de områden där råvarorna och produkterna i fråga har producerats.
För att en produkt eller råvara ska få släppas ut på EU-marknaden eller exporteras från EU-marknaden ska alla följande villkor vara uppfyllda: produkten har inte bidragit till avskogning, dvs. den är ’fri från avskogning’, har producerats i enlighet med lagstiftningen i produktionslandet och en förklaring om tillbörlig aktsamhet, dvs. en så kallad Due Diligence (DD)-förklaring, har getts till kommissionens informationssystem (TRACES). I förordningens bilaga II finns en beskrivning av innehållet i DD-förklaringen. EUDR-systemet började användas i december 2024.

Mer information i anslutning till avskogningsförordningen, till exempel om EUDR-systemet och upprättandet av DD-förklaringen, finns på Livsmedelsverkets och kommissionens webbplats om avskogning.

Tidsplan för och beredning av genomförandet av förordningen

Europeiska kommissionen publicerade den 2 oktober 2024 ett ändringsförslag om att tillämpningen av förordningen skjuts upp med ett år. Förslaget godkändes den 19 december 2024. Förordningen börjar tillämpas till sina centrala delar den 30 december 2025. När det gäller mikroföretag och små företag börjar förordningen tillämpas sex månader senare, dvs. den 30 juni 2026, med undantag för de produkter som omfattas av EU:s timmerförordning. Förlängningen gäller inte dessa produkter.

Kommissionen godkände den 22 maj 2025 en genomförandeförordning om en tregradig riskklassificering av länder. (låg, medelhög och hög riskklass). Finland har klassificerats som ett lågriskland. Cirka 70 procent av världens länder hör till lågriskklassen. Risk klassificeringen inverkar på myndigheternas kontroller och aktörernas skyldigheter.
Dessutom har kommissionen publicerat anvisningar och annat stödmaterial till stöd för genomförandet av förordningen. Syftet med det vägledande dokumentet är att bistå de verksamhetsutövare, handlare och myndigheter som omfattas av förordningen samt tredjeländer att tolka förordningen.

Utifrån Europeiska kommissionens vägledande dokument har jord- och skogsbruksministeriet utarbetat en promemoria med information om de krav som avskogningsförordningen ställer på nötkreatursskötsel och iståndsättningsåtgärder som förebygger förlusten av biologisk mångfald. Mer information finns i pressmeddelandet (17.1.2025).

I Finland har Livsmedelsverket utsetts till behörig myndighet i enlighet med avskogningsförordningen. Myndigheten svarar för att de skyldigheter som följer av förordningen fullgörs samt ger verksamhetsutövare och handlare information och råd om hur förordningen ska tillämpas. Det slutliga beslutet om den behöriga myndigheten fattas i riksdagen i samband med stiftandet av lagen.

Jord- och skogsbruksministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som har i uppgift att bereda det nationella genomförandet av avskogningsförordningen. Arbetsgruppens mandattid pågår till den 31 december 2025. 

I anslutning till genomförandet bereds en proposition med förslag till lag om saken. I propositionen föreslås det att det stiftas en lag om tillsyn över skyldigheterna och om påföljder i enlighet med EU:s avskogningsförordning. Avsikten är att lagen ska komplettera EU:s avskogningsförordning och samtidigt upphäva lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror. Avskogningsförordningen och timmerförordningen tillämpas emellertid parallellt en tid.

Regeringens proposition med förslag till nationell lag om avskogning har överlämnats till riksdagen den 28 augusti 2025.

Länkar till förordningen och publikationer som stöder kommissionens genomförande

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1115 om tillhandahållande på unionsmarknaden och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010. 
Kommissionens vägledande dokument för avskogningsförordningen (EU) 2023/1115
Kommissionens svar på vanliga frågor (version 4)
Kommissionens webbplats om avskogningsförordningen
Jord- och skogsbruksministeriets uppdaterade promemoria den 17 januari 2025:EU:s avskogningsförordning; Nötkreaturshållning och restaureringsåtgärder som förebygger förlust av biologisk mångfald 
 

EU:s program mot olaglig avverkning

Det främsta målet i EU:s program mot olaglig avverkning (Action Plan on Forest Law Enforcement, Governance and Trade, FLEGT 2003) är att stoppa olagligt virke från att nå EU-marknaden. De viktigaste verktygen i programmet är EU:s timmerförordning (EUTR) och systemet med FLEGT-licenser. I Finland svarar Livsmedelsverket för övervakningen av dessa.

EU:s timmerförordning gäller såväl importerat virke som virke som producerats i Finland. Virkesproducenter inom EU-området eller virkesimportörer ska med hjälp av systemet för tillbörlig aktsamhet visa att det importerade virket är lagligt. När det gäller inhemskt virke är anmälan om användning av skog och mätintyg de viktigaste åtgärderna i systemet för tillbörlig aktsamhet.

Partnerskapsavtal mellan EU och virkesproducerande länder

Systemet med FLEGT-licenser bygger på bilaterala partnerskapsavtal mellan EU och virkesproducerande länder. Myndigheten i det exporterande landet ger ett intyg över trävarornas och produkternas laglighet, och importören visar upp intyget när varorna förs in till unionens område.

Till EU-marknaden importeras för närvarande timmer enligt FLEGT-licenser från Indonesien. Systemet med FLEGT-licenser togs i bruk i handeln med Indonesien i slutet av år 2016. Avsikten är att tillståndssystemet ska inledas med Ghana under 2025. Även följande länder har undertecknat Flegt-partnerskapsavtal: Kamerun, Centralafrikanska republiken, Guyana, Honduras, Liberia, republiken Kongo och Vietnam. Avtalen börjar gälla när de exporterande länderna har genomfört de åtgärder som anges i avtalet. Jord- och skogsbruksministeriet informerar separat om när ett nytt avtal träder i kraft.

På vår webbplats

Regeringens proposition med förslag till en ny avskogningslag lämnades till riksdagen (JMS:s pressmeddelande 28.8.2025
Betänkandet av arbetsgruppen som bereder det nationella genomförandet av EU:s avskogningsförordning är färdigt (JSM:s pressmeddelande 24.6.2025)
EU:s avskogningsförordning har förtydligats – ladugårdsinvesteringar och åtgärder som främjar naturens biologiska mångfald får fortsätta (JSM:s pressmeddelande den 16 januari 2025)
Preliminär enighet om att senarelägga tillämpningen av EU:s avskogningsförordning – beredningen av den nationella lagen fortsätter sommaren 2025
EU-kommissionens förslag om att skjuta upp tillämpningen av avskogningsförordningen möjliggör ett flexiblare genomförande – anvisningen ger klarhet i lantgårdsinvesteringarna  (JSM:s pressmeddelande 3.10.2024)
Nationellt lagstiftningsförslag som kompletterar EU:s avskogningsförordning på remiss (JSM:s pressmeddelande 28.5.2024)
Avskogningslagen bereds samtidigt som lösningar på utmaningarna i förordningen söks på EU-nivå (JSM-nyhet på finska 27.3.2024)
Jord- och skogsbruksministeriet har granskat EU:s avskogningsförordning – investeringar vid nötkreatursgårdar kan fortsätta (JSM:s pressmeddelande 5.9.2023)
Betesgång i skogarna kan fortsätta (JSM:s pressmeddelande 2.6.2023)
EU:s avskogningsförordning träder i kraft i slutet av juni (JSM:s pressmeddelande 9.6.2023)
 

På andra webbplatser

Betänkandet av arbetsgruppen som bereder det nationella genomförandet av EU:s avskogningsförordning (JSM:s publikationer 2025:14) (på finska)
Arbetsgruppen för det nationella genomförandet av avskogningsförordningen (Projektportalen)
EU:s avskogningsförordning (EUDR) – Livsmedelsverket
Illegal logging/FLEGT Action Plan (Europeiska kommissionen) 
EU:s förordning om timmer (EUTR) och systemet med FLEGT-licenser (Livsmedelsverket)