Förordningen om avskogningsfria produkter och programmet mot olaglig avverkning

Förordningen om avskogningsfria produkter

EU:s förordning som gäller avskogningsfria produkter och åtgärder för att hindra skogsförstörelse träder i kraft den 29 juni 2023. Efter ikraftträdandet börjar en övergångsperiod på 18 månader, varefter förordningen börjar tillämpas. För små företag och mikroföretag är övergångsperioden 24 månader. Dessutom gäller en övergångsperiod på 18–54 månader för trävaror beroende på när produkterna har produceras.

Det finns fortfarande oklara frågor kring centrala punkter i förordningen och deras konsekvenser. För Finland har de främsta problemen att göra med förordningens retroaktivitet, tolkningen av lantbruksbyggnader samt definitionen av skogsförstörelse. Därför lade Finland ner sin röst och lämnade ett uttalande där de punkter som är särskilt problematiska för Finland lyfts fram.

Syftet med förordningen är att minimera EU:s bidrag till avskogning och skogsförstörelse på global nivå samt minska EU:s bidrag till utsläpp av växthusgaser och förlust av biologisk mångfald. Kommissionens förslag gäller uttryckligen avskogning som beror på åkerröjning, eftersom 80–90 procent av avskogningen på global nivå beror på utvidgad jordbruksproduktion.

I förordningen om avskogningsfria produkter definieras vad som är relevanta råvaror. Därtill fastställs grunderna för tillämpning och de regler som gäller för att på EU-marknaden släppa ut och tillhandahålla avskogningsfria råvaror och produkter som framställts av dem, samt vad som gäller för export av dessa. I förordningen förbjuds utsläppande och tillhandahållande på unionsmarknaden samt export från unionsmarknaden av sådana råvaror och produkter som inte uppfyller kraven i förordningen.

Ansvaret för avskogningsfria produktionskedjor vilar på aktörerna inom produktionen. Som en del av säkerställandet av avskogningsfria leveranskedjor ska aktörerna iaktta tillbörlig aktsamhet (due diligence). Ett system som iakttar tillbörlig aktsamhet omfattar tillgång till information, riskbedömning och riskreducering. Detta innebär bland annat att aktörerna ska samla in information som gör det möjligt att kontrollera produkters härkomst. Utöver information om härkomst och leveranskedjor ska aktörerna samla in geografiska koordinater för de områden där råvarorna och produkterna i fråga har producerats. Förordningen innehåller ett förbud mot att släppa ut råvaror och produkter på marknaden, om produktionen av dem har gett upphov till avskogning eller skogsförstörelse efter den 31 december 2020. I Finland har förordningen potentiella konsekvenser främst för aktörer inom skogsbruket samt för producenter och produkter av nötboskap.

De nya bestämmelserna gäller de sju produktgrupperna soja, palmolja, kaffe, kakao, nötkreatur, trä och gummi samt produkter som innehåller eller har tillverkats av dem. För att skydda världens skogar kan man enligt kommissionen i framtiden ta med även andra produkter i förteckningen. Det finländska jordbruket berörs i synnerhet av bestämmelserna om nötkreatur och produkter som tillverkats av nötkreatur. Enligt förslaget ska nötkött som producerats på en åker som röjts 2021 eller senare inte vara marknadsdugligt.

Länk till förordningen

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2023/1115 av den 31 maj 2023 om tillhandahållande på unionsmarknaden och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010

EU:s program mot olaglig avverkning

Det främsta målet i EU:s program mot olaglig avverkning (Action Plan on Forest Law Enforcement, Governance and Trade, FLEGT 2003) är att stoppa olagligt virke från att nå EU-marknaden. De viktigaste verktygen i programmet är EU:s timmerförordning (EUTR) och systemet med Flegt-licenser. I Finland svarar Livsmedelsverket för övervakningen av dessa.

EU:s timmerförordning gäller såväl importerat virke som virke som producerats i Finland. Virkesproducenter inom EU-området eller virkesimportörer ska med hjälp av systemet för tillbörlig aktsamhet visa att det importerade virket är lagligt. När det gäller inhemskt virke är anmälan om användning av skog och mätintyg de viktigaste åtgärderna i systemet för tillbörlig aktsamhet.

Partnerskapsavtal mellan EU och virkesproducerande länder

Sytemet med Flegt-licenser bygger på bilaterala partnerskapsavtal mellan EU och virkesproducerande länder. För närvarande importeras virke i enlighet med systemet med Flegt-licenser till EU-marknaden från Indonesien. Även följande länder har undertecknat Flegt-partnerskapsavtal: Kamerun, Centralafrikanska republiken, Ghana, Guyana, Honduras, Liberia, republiken Kongo och Vietnam. Avtalen börjar gälla när de exporterande länderna har genomfört de åtgärder som anges i avtalet. Jord- och skogsbruksministeriet informerar separat om när ett nytt avtal träder i kraft.

Systemet med Flegt-licenser innebär att myndigheten i det exporterande landet utfärdar ett intyg över virkets och trävarornas laglighet. Importören visar sedan upp intyget när virket och varorna importeras till unionsområdet. Systemet med Flegt-licenser togs i bruk i handeln med Indonesien i slutet av år 2016.

Mer information

Viktor Harvio, specialsakkunnig
jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursavdelningen, skogs- och bioenergienheten Telefon:0295162040 fornamn.efternamn@gov.fi

Förordningen om avskogningsfria produkter och programmet mot olaglig avverkning