Förordningen om avskogningsfria produkter och programmet mot olaglig avverkning

EU:s förordning om avskogningsfria produkter och åtgärder för att hindra skogsförstörelse

EU:s förordning som gäller avskogningsfria produkter och åtgärder för att hindra skogsförstörelse trädde i kraft i juni 2023. Förordningen gäller vissa råvaror och produkter som bidrar till avskogning och skogsförstörelse, och förpliktar aktörerna att se till att de produkter som släpps ut på marknaden i och exporteras från EU är förenliga med förordningen.

Syftet med förordningen är att minimera EU:s bidrag till avskogning och skogsförstörelse på global nivå. Målet är även att minska på utsläppen av växthusgaser och förlusten av biologisk mångfald

Utsläppande på marknaden av produkter som anges i förordningen

Förordningen gäller sju råvaror: soja, oljepalm, kaffe, kakao, gummi, nötboskap och trä samt produkter som innehåller eller tillverkats av dessa.

Med tanke på den inhemska produktionen är det väsentligt att notera att av dessa varor produceras nötkreatur och trä i Finland. Förordningen gäller dock till exempel inte produktion av spannmål, rotfrukter, bär eller vall, även om dessa efter den 31 december 2020 odlas på åkermark som röjts från skog. På motsvarande sätt omfattar förordningen inte heller till exempel mjölkproduktion, svin- och fårhushållning eller produktion av fjäderfä eller utsläppande på marknaden av produkter som tillverkats av dessa, eftersom dessa inte nämns i förordningen.

Avskogning enligt förordningen är röjning av skog till jordbruksanvändning

Med avskogning avses i allmänhet permanent röjning av skog för annan användning, såsom byggande, infrastruktur eller jordbruk. I EU:s förordning om avskogningsfria produkter definieras dock avskogning snävare, och med avskogning avses röjning av skog för jordbruksanvändning. Förordningen gäller alltså inte till exempel röjning av skog till bebyggda områden eller vägar eller för industriella ändamål, energiproduktion eller annan teknisk infrastruktur i samhället.

Jordbruksanvändning definieras som användning av mark för jordbruksändamål och uppfödning av boskap. I detta avseende gäller förordningen hållande av nötkreatur samt produktion av soja, oljepalm, kaffe, kakao och gummi.

I förordningen definieras skog enligt FAO:s globalt använda definition av skog. Enligt den är skog ett markområde som omfattar mer än 0,5 hektar och där träden som fullvuxna förutsätts uppnå en viss höjd och ett visst krontak. I definitionen anges också vad som inte är skog, vilket är mark som övervägande används i jordbruk eller som urban mark. I förordningen baserar sig definitionen av skog alltså på skogens egenskaper och områdets markanvändning.

Ovannämnda definitioner av skog och jordbruksanvändning är väsentliga när man efter den 31 december 2020 ska bedöma om det har skett avskogning enligt förordningen, det vill säga om skog har röjts till jordbruksanvändning.

Skogsförstörelse

Förordningen ersätter EU:s timmerförordning, men systemet med Flegtlicenser förblir i kraft. Enligt EU:s timmerförordning är det förbjudet att släppa ut olagligt avverkat timmer och trävaror som härrör från sådant timmer på marknaden. Med olagligt timmer avses timmer som i ursprungslandet avverkats eller sålts i strid med nationell lagstiftning, till exempel genom olovlig avverkning eller om skattebedrägeri eller förfalskning av tullhandlingar förekommit i samband med produktionen.

I den nya förordningen om avskogningsfria produkter förutsätts det att man i fråga om träprodukter i fortsättningen inte endast kontrollerar att de överensstämmer med lag utan också om de bidrar till skogsförstörelse. Enligt förordningen får produkter av trä vars produktion har bidragit till skogsförstörelse inte släppas ut på EU:s inre marknad. Skogsförstörelse definieras i förordningen som en strukturell ändring av skogarna, till exempel att urskogar omvandlas till plantager.

En viktig del av förordningen är systemet för tillbörlig aktsamhet

Enligt förordningen vilar ansvaret för avskogningsfria produktionskedjor på aktörerna inom produktionen. Enligt förordningen ska en aktör som på marknaden släpper ut de i förordningen angivna produkterna som en del av sitt system för tillbörlig aktsamhet bedöma risken för avskogning i produktionskedjan och vid behov vidta åtgärder för att minska denna risk.

Detta innebär bland annat att aktörerna ska samla in information som gör det möjligt att kontrollera produkternas härkomst. Utöver information om härkomst och leveranskedjor ska aktörerna samla in geografiska koordinater för de områden där råvarorna och produkterna i fråga har producerats. Ett system som iakttar tillbörlig aktsamhet omfattar tillgång till information, riskbedömning och riskreducering.

För att en produkt eller råvara ska få släppas ut på eller exporteras från EU-marknaden ska alla följande villkor uppfyllas: produkten ska inte bidra till avskogning, det vill säga den ska vara avskogningsfri, den ska ha producerats i enlighet med lagstiftningen i produktionslandet och omfattas av en förklaring om tillbörlig aktsamhet, en så kallad due diligence-förklaring. Information som ska ingå i due diligence-förklaringen anges i bilaga II till förordningen.

Förordningen trädde i kraft i juni 2023

Förordning offentliggjordes den 9 juni 2023 och trädde i kraft den 29 juni 2023. Efter ikraftträdandet började en övergångsperiod på 18 månader som sträcker sig till den 29 december 2024. Efter att övergångsperioden gått ut förutsätter utsläppande av produkter på marknaden att det i produktionskedjan för produkten inte förekommer sådan avskogning eller skogsförstörelse som avses i förordningen. För små företag och mikroföretag är övergångsperioden 24 månader. Dessutom gäller en övergångsperiod på 18–54 månader för trävaror beroende på när produkterna har produceras.

I Finland har Livsmedelsverket har utsetts till den behöriga myndighet som avses i förordningen om avskogningsfria produkter. Den behöriga myndigheten svarar för att de skyldigheter som följer av förordningen fullgörs.  Det slutliga beslutet om den behöriga myndigheten fattas i samband med lagstiftningen i riksdagen under det senare halvåret av 2024. 

Jordbruks- och skogsbruksministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för perioden 28.8.2023–30.9.2024 med uppgift att bereda det nationella genomförandet av förordningen om avskogningsfria produkter.

På vår webbplats

Betesgång i skogar kan fortsätta (Pressmeddelande 2.6.2023)
Arbetsgruppen för nationellt genomförande av förordningen om avskogning

Länk till förordningen och vanliga frågor publicerade av kommissionen

Kommissionens svar på vanliga frågor (på engelska)
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1115 om tillhandahållande på unionsmarknaden och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010 
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2023/1115 av den 31 maj 2023 om tillhandahållande på unionsmarknaden och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010 (på engelska)

EU:s program mot olaglig avverkning

Det främsta målet i EU:s program mot olaglig avverkning (Action Plan on Forest Law Enforcement, Governance and Trade, FLEGT 2003) är att stoppa olagligt virke från att nå EU-marknaden. De viktigaste verktygen i programmet är EU:s timmerförordning (EUTR) och systemet med Flegtlicenser. I Finland svarar Livsmedelsverket för övervakningen av dessa.

EU:s timmerförordning gäller såväl importerat virke som virke som producerats i Finland. Virkesproducenter inom EU-området eller virkesimportörer ska med hjälp av systemet för tillbörlig aktsamhet visa att det importerade virket är lagligt. När det gäller inhemskt virke är anmälan om användning av skog och mätintyg de viktigaste åtgärderna i systemet för tillbörlig aktsamhet.

Partnerskapsavtal mellan EU och virkesproducerande länder

Sytemet med Flegtlicenser bygger på bilaterala partnerskapsavtal mellan EU och virkesproducerande länder. Till EU-marknaden importeras i dag timmer enligt Flegtlicenser från Indonesien. Även följande länder har undertecknat Flegt-partnerskapsavtal: Kamerun, Centralafrikanska republiken, Ghana, Guyana, Honduras, Liberia, republiken Kongo och Vietnam. Avtalen börjar gälla när de exporterande länderna har genomfört de åtgärder som anges i avtalet. Jord- och skogsbruksministeriet informerar separat om när ett nytt avtal träder i kraft.

Myndigheten i det exporterade landet ger ett intyg över trävarornas och produkternas laglighet som importören visar upp när varorna förs in till unionens område. Systemet med Flegtlicenser togs i bruk i handeln med Indonesien i slutet av år 2016.

På vår webbplats

Skogarna i EU:s klimat- och energipolitik
EU:s förordning om avskogningsfria produkter träder i kraft i slutet av juni (JSM:s pressmeddelande 9.6.2023)
Oklart hur EU:s förordning om avskogningsfria produkter inverkar på nöt- och mjölkboskapsgårdars nyinvesteringar (JSM:s pressmeddelande 13.4.2023)
Gemensam utmaning att stoppa avskogning (JSM, blogginlägg 13.2.2023, på finska)
Preliminär överenskommelse om EU:s förordning om avskogning godkänd – går nu vidare till officiellt godkännande (JSM:s pressmeddelande 22.12.2022)
Miljörådet antog allmänna riktlinjer om LULUCF-förordningen och avskogning (JSM:s pressmeddelande 29.6.2022)
Ministrarna krävde förtydliganden i förslaget om avskogningsfria produkter och åtgärder för att underlätta det svåra marknadsläget (JSM:s pressmeddelande 22.2.2022)
Avgörande skede för EU:s skogsinitiativ (JSM, blogginlägg 30.11.2020, på finska)
EU föreslår ny lagstiftning för att förebygga global skogsförlust (JSM:s pressmeddelande 17.11.2021)

På andra webbsidor

Förslag till en förordning för att minimera avskogning och skogsförstörelse (Proposal for a regulation on deforestation-free products), på engelska
Illegal logging/FLEGT Action Plan (Euroopan komissio), på engelska
EU:s timmerförordning och FLEGT-licenssystemet (Livsmedelsverket)