Andra strategier och program

Utöver den nationella skogsstrategin, Metso-programmet, markanvändningssektorns klimatplan och den bioekonomiska strategin finns det också flera andra strategier och program som innehåller åtgärder och riktlinjer som berör skogssektorn.

Regionala skogsprogram

De regionala skogsprogrammen är lagstadgade utvecklingsplaner och arbetsprogram för skogssektorn på landskapsnivå. De främjar en mångsidig och hållbar användning av skog med hänsyn till de lokala utgångspunkterna, utvecklingsbehoven och målen. Programmen sammanställer informationen om områdets skogar och utvecklingsbehov, såsom de allmänna målen för hållbar vård och användning av skog samt utveckling av skogsbruket. De regionala skogsprogrammen ses över minst vart femte år. Skogsprogrammen bidrar till genomförandet av EU:s och Finlands mål för bland annat ökad biologisk mångfald, bekämpning av klimatförändringarna och utveckling av landsbygden. De regionala skogsprogrammen för perioden 2021–2025 blev klara i början av december 2020. Det har utarbetats program för 14 skogsrådsområden. 

Målen för skogsprogrammen på landskapsnivå bottnar i regionernas egna utvecklingsbehov och målen för den nationella skogsstrategin. Programmen samordnar de ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella målen. Fokus ligger på en mångsidig och hållbar användning av skog. Skogsråden följer upp och bidrar till att genomföra programmen. 

Regionala skogsprogram (Skogscentralen) 

Nationella bioekonomistrategin 2022–2035

Finlands nya bioekonomistrategi fram till 2035 publicerades i april 2022. Strategin syftar till att fördubbla mervärdet inom bioekonomin på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt och så att Finland är koldioxidneutralt 2035. Åtgärderna i strategin är indelade enligt fyra mål: högre mervärde ur bioekonomin, stark kunskaps- och teknikbas, konkurrenskraftig verksamhetsmiljö samt bioresursers och övriga ekosystemtjänsters användbarhet och hållbarhet. Strategin innehåller även sektorspecifika åtgärder. Mervärdet eftersträvas genom att man utvecklar nya råvaror, tillverkningsmetoder, produkter och tjänster, höjer förädlingsvärdet och resurseffektiviteten samt utnyttjar verksamhetsmodeller för sidoströmmar och cirkulär ekonomi. Det sker en lovande utveckling bland annat inom skogsbranschen, livsmedels- och energiproduktionen, läkemedels-, kemi- och textilindustrin, vattenförsörjningen, fiskerihushållningen, vattenbruket, turisttjänsterna samt naturproduktbranschen. 

Nationella bioekonomistrategin 2022–2035 
Faktablad om bioekonomistrategin 

Nationella klimat- och energistrategier

Finlands nationella klimat- och energipolitik styrs i hög grad av de mål som man har kommit överens om på internationell nivå och inom EU. I de nationella klimat- och energistrategierna fastställs konkreta mål och åtgärder genom vilka Finland ska uppnå de energi- och klimatmål som överenskommits i EU och regeringsprogrammen. Under åren 2001–2023 har det utarbetats sammanlagt sex klimat- och energistrategier.

Den senaste klimat- och energistrategin utarbetades 2022. Bakgrunden till beredningen av strategin är i synnerhet EU:s klimat- och energimål för 2030 och regeringsprogrammets mål att Finland ska vara koldioxidneutralt senast 2035. I samband med beredningen av strategin har industribranscherna berett färdplaner för ett koldioxidsnålt samhälle. Strategin har beretts i samordning med den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Som bakgrund till både klimat- och energistrategin och klimatpolitiska planen på medellång sikt gjordes i det s.k. HIISI-projektet en utredning om politiska åtgärder och deras konsekvenser. 

Skogssektorn berörs av klimat- och energistrategiernas mål och riktlinjer om bland annat förnybar energi, såsom användningen av trä som bränsle och kolsänkornas utveckling. Åtgärder för att öka kolinlagringen i skog fastställs i den klimatplan för markanvändningssektorn som utarbetas samtidigt.

Klimat- och energistrategi (Arbets- och näringsministeriet) 

Klimatpolitisk plan på medellång sikt

I den klimatpolitiska planen på medellång sikt fastslås de metoder som behövs för att minska växthusgasutsläppen inom den sektor som inte omfattas av utsläppshandeln, dvs. den så kallade ansvarsfördelningssektorn, som består av transport, jordbruk, uppvärmning och avfallshantering. Utarbetandet av en klimatpolitisk plan på medellång sikt baserar sig på den klimatlag som trädde i kraft 2015 och på den nya klimatlag som trädde i kraft 2022. Planen utarbetas en gång per valperiod och innehåller ett åtgärdsprogram för att minska utsläppen från ansvarsfördelningssektorn. Den första klimatpolitiska planen på medellång sikt, som sträckte sig till 2030, antogs 2017. Planen uppdaterades 2022 för att motsvara de skärpta EU-målen för 2030 och regeringens mål att Finland ska vara koldioxidneutralt senast 2035. Läs mer på miljöministeriets webbplats. 

Nationell plan för anpassning till klimatförändringar

Syftet med den nationella planen för anpassning till klimatförändringar är att samhället ska kunna anpassa sig till klimatförändringarna och hantera de tillhörande riskerna. Genom genomförandet av planen vill man minska de negativa konsekvenser som klimatförändringarna har för bland annat människors säkerhet och levnadsförhållanden, naturen, näringslivet och samhällets viktiga funktioner. Samtidigt är målet också att utnyttja de möjligheter som anpassningen kan innebära för näringsliv och affärsverksamhet. Den gällande nationella klimatanpassningsplanen antogs 2022. Klimatanpassningsplanerna ingår numera i det planeringssystem för klimatpolitiken som det föreskrivs om i klimatlagen (423/2022), och statsrådet antar en nationell anpassningsplan minst en gång vart tionde år.

Nationell plan för anpassning till klimatförändringar till 2030
Miten väistämättömään ilmastonmuutokseen voidaan varautua (rapport om forskningsresultat om klimatanpassning, JSM:s publikationer 6/2011)

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet, dvs. programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, är det viktigaste verktyget för att reformera jordbruket och utveckla landsbygden. Programmets mål handlar om att hålla landsbygden livskraftig, förbättra miljöns tillstånd, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt, förbättra djurvälfärden och utveckla kompetensen. Ett mål är bland annat att utveckla de lokala näringarna, kunnandet och tjänsterna. Programmet finansieras med nationell finansiering och finansiering från EU.

Landsbygdsprogrammet (JSM)

Den nationella strategin för biologisk mångfald

Läs mer om strategin för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden, dvs. strategin för biologisk mångfald, och genomförandet av den på miljöministeriets webbplats: Strategin för biologisk mångfald (Miljöministeriet) 

Det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling

Den nationella strategin för hållbar utveckling sågs över 2013. I stället för en traditionell strategi beslutade Finlands kommission för hållbar utveckling att utarbeta ett samhälleligt åtagande för hållbar utveckling. Genom åtagandet förbinder sig den offentliga förvaltningen att tillsammans med andra aktörer främja hållbar utveckling i allt sitt arbete och all sin verksamhet. Det samhälleliga åtagandet är en gemensam långsiktig vision för framtidens Finland, ”En målbild för Finland 2050”.

Samhälleligt åtagande för hållbar utveckling (Miljöministeriet) 

Skogsförädling 2050

Med hjälp av skogsförädling bearbetas skogsodlingsmaterialets genetiska egenskaper så att de bättre motsvarar människans behov, så att värdet av de produkter som tillverkas av trä ökar, skogsodlingens omloppstid förkortas och skogsodlingens ekonomiska lönsamhet förbättras.

Skogsförädling 2050 (på finska)

Nationella strategin för friluftsliv 2030

Syftet med strategin fram till 2030 är att hjälpa medborgarna att må bättre, i kontakt med naturen och med respekt för den. Visionen är att satsa på användningen av naturen för rekreation som en nationell framgångsfaktor, att värdesätta närnaturens stigande värde i beslutsfattandet och att allt fler hittar ett lämpligt sätt att röra sig i naturen.

Nationella strategin för friluftsliv 2030

Helmi-programmet 

Helmi-programmet är jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets gemensamma program som stärker den biologiska mångfalden i Finland och tryggar de vitala ekosystemtjänster som naturen tillhandahåller. Samtidigt bromsas klimatförändringen och främjas anpassningen till den.

Helmi-programmet

Finlands program för hållbar tillväxt

Genom Finlands program för hållbar tillväxt stöds ekologiskt i enlighet med målen i regeringsprogrammet socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt.

Finlands program för hållbar tillväxt

På vår webbplats

Klimatplanen för markanvändningssektorn
METSO-programmet 
Broschyren Metsäpolitiikan ajankohtaiskatsaus 
Nationella bioekonomistrategin 2022–2035
Nationella skogsstrategin 2035