Jordbrukets konkurrensförmåga

I Finland är skördenivån lägre än i de sydligare europeiska länderna. Den korta växtlighetsperioden ökar behovet av lagerbyggande. Dessutom minskar de långa avstånden vårt jordbruks konkurrensförmåga, likaså det att gårdsstorleken av historiska skäl är mindre än till exempel i Sverige och Danmark.

Antalet gårdar minskar med cirka tre procent varje år. De kvarstående gårdarna växer mätt med hektar och antalet husdjur. Produktionsmängden per gård växer, vilket ökar konkurrensförmågan bl.a. så att möjligheterna att utnyttja moderna produktionsmetoder förbättras. Produktionen ska kontinuerligt effektiviseras för att säkerställa konkurrensförmågan och bevara livsmedelsproduktionen på den nuvarande nivån som ungefär motsvarar konsumtionen.

Utvecklingen av jordbruket kräver rikligt med kapital. Investeringsstödet har en betydande roll när det gäller att genomföra gårdarnas investeringar och start- och avträdelsestödet i generationsväxlingar. Djurens välbefinnande och miljöfrågor beaktas framför allt vid beviljandet av investerings- och startstöd. En del av investeringsstödet riktas direkt på djurens välbefinnande och miljöfrågor. På så sätt förbättras samtidigt åtgången av livsmedel bland konsumenterna.