Användning av flytande återvunna näringsämnen i jordbruket (NESTERAVINNE)

Genomförare: Naturresursinstitutet, Soilfood Oy, Livia (Pemars samkommun för utbildning)

Ansvarsperson: Petri Kapuinen

Finansiering: 300 000 € (RAKI2)

Projekttid: 1.1.2017 - 31.12.2019

Projektets webbsidor (på finska) (www.luke.fi)

Sammanfattning: I projektet skapas och införs metoder som främjar användningen av i synnerhet återvunnet kväve i jordbruket. Projektet inriktar sig på ammoniumsulfat (AMS), då detta ämne erbjuder den bredaste realistiska kanalen för återvinning av kväve.

Användningen av AMS i större mängder begränsas av dess höga svavelhalt, som är 1,15 gånger så hög som kvävehalten. AMS kan i princip användas på hela odlingsarealen, vilket innebär att en kvävemängd på cirka 20 kg/ha tillförs och att behovet av svavelgödsel blir tillgodosett.  För mycket svavel har en negativ inverkan på växternas selenupptag. AMS är det kvävegödsel som det är mest fördelaktigt att framställa i bioanläggningar, men att granulera det i små enheter är inte ekonomiskt förnuftigt. AMS kan också tillverkas av gödsel, varvid användningen av dess kväve blir mer exakt och ammoniakutsläppen mindre. Med hjälp av AMS som framställts av gödsel kan man öka andelen kväve som tas tillvara av gödsel vid kvävegödsling av vallar. Man är dock inte van att använda AMS inom jordbruket, och i synnerhet användning av flytande gödselmedel är främmande för det finländska jordbruket, trots att det på nästan alla gårdar finns en maskin som kan användas för basanvändning av dem, nämligen en växtskyddspruta.

I projektet undersöks användningen av AMS i samband med kvävegödsling av odlingsväxter och vallar. När det gäller spannmål skulle det ligga närmast till hands att använda AMS i samband med ogräsbesprutning, och i det här projektet undersöks hur funktionella sådana tankblandningar är. På vallar är det naturligast att använda det genast efter den första slåttern. Även effekterna av detta undersöks i projektet. Dessutom undersöks användningen av ämnet som förbättrare av glyfosatets effekt i samband med bekämpning av kvickrot före direktsådd av vårsäd. Målet med detta är att doserna och resterna ska minska.

Utöver AMS undersöks användningen av flytande återvunna gödselmedel som framställs mer lokalt, såsom koncentrat, kvävevatten och koncentrerad cellvätska från potatis. I projektet konstrueras utrustning för spridning av dem. Resultaten används för att ta fram utbildningsmaterial för odlarna. Metoderna sprids på fältet med hjälp av gårdsförsök, som genomförs i samarbete med producenter av gödselmedel, importörer av utrustning och en rådgivningsorganisation.