EU:s fleråriga budgetram för 2028–2034

Europeiska kommissionen offentliggjorde i juli 2025 sitt förslag till Europeiska unionens fleråriga budgetram (MFF) för perioden 2028–2034. I samband med detta presenterades även ett förslag till framtida regelverk för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) samt övriga sektorsspecifika lagstiftningsförslag.

Enligt kommissionens förslag skulle strukturen för EU:s budgetram förändras avsevärt från och med 2028 jämfört med nuläget. Som en av tre centrala finansieringshelheter skulle medlemsstaterna framöver utarbeta nationella och regionala partnerskapsplaner (NRPP), vilka bland annat skulle omfatta åtgärder och finansiering inom regionalpolitik (sammanhållningspolitik) och den gemensamma jordbrukspolitiken.

EU:s jordbrukspolitik som del av den nationella partnerskapsplanen

Syftet med EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är att utveckla jordbrukssektorn till att bli mer konkurrenskraftig, hållbar och bättre rustad för kriser. Reformen av CAP genomförs som en del av de nationella och regionala partnerskapsplanerna och kopplas nära till EU:s strategiska prioriteringar, såsom livsmedelssäkerhet, klimatåtgärder och stärkandet av landsbygdsområdenas livskraft.

Målen för CAP förblir mångsidiga. Politiken stöder jordbrukarnas inkomster, främjar generationsväxlingar, stärker klimat- och miljöåtgärder, förbättrar krisberedskap och riskhantering samt påskyndar innovation och digital omställning. Därtill bidrar CAP till landsbygdens livskraft, arbetsförhållanden och social hållbarhet. Reformen betonar en övergång från obligatoriska krav till frivilliga incitament.

Särskild tonvikt läggs på generationsväxlingar, och ett startpaket föreslås för unga jordbrukare. Vidare föreslås att proteinväxternas ställning i marknadsordningen stärks. Som en ny helhet föreslår kommissionen åtgärder för att trygga tillgången på jordbruksprodukter i nödsituationer och vid allvarliga kriser.

Finansiering av jordbruk, landsbygdsutveckling och fiskeri

För Finland föreslås en total finansiering på 7,8 miljarder euro inom ramen för partnerskapsplanen. På unionsnivå föreslås nästan 300 miljarder euro till EU:s gemensamma jordbrukspolitik för perioden 2028–2034. Finlands andel skulle enligt kommissionens förslag uppgå till 4,8 miljarder euro, vilket ingår i den ovan nämnda totalsumman på 7,8 miljarder euro.

Det av kommissionen föreslagna beloppet på 4,8 miljarder euro utgör den miniminivå som Finland ska använda för jordbruksstöd inom sin partnerskapsplan. Detta kompletteras av nationell medfinansiering, som kommissionen föreslår ska ökas.

Finansiering till jordbruk och landsbygdsutveckling kan även riktas från andra delar av partnerskapsplanen samt från programmet Horizon Europe och den nya europeiska konkurrenskraftsfonden.

Till EU:s gemensamma fiskeripolitik har 2 miljarder euro avsatts som en del av helheten. Den föreslagna EU-finansieringen till jordbruket kan inte jämföras direkt med den pågående perioden, eftersom finansieringsstrukturen förändras avsevärt. Exempelvis har åtgärdsutbudet ändrats mellan perioderna.

Vilka stödåtgärder föreslås?

De centrala stödformerna inom jordbruket i den nya helheten omfattar bland annat avtrappat arealbaserat inkomststöd, produktionskopplat stöd, kompensationsbidrag för naturbetingade nackdelar, stöd till klimat- och miljöåtgärder inom jordbruket inklusive djurvälfärd och ekologisk produktion, främjande av riskhantering samt investeringsstöd.
Av de nuvarande åtgärderna för landsbygdsutveckling fortsätter exempelvis Leader-verksamhet, informationsspridning, innovations- och samarbetsåtgärder som en obligatorisk del av medlemsstaternas partnerskapsplaner under den nya perioden.

Fiskerifinansieringen, som redan är riktad till vissa användningsområden, inriktas på att främja hållbart fiske, stödja sektorns energiomställning, restaurera och skydda vattenmiljön, utveckla marknadsordningen samt kompensera inkomstbortfall. Därtill ska icke öronmärkt finansiering inom partnerskapsplanen riktas till utveckling av fiske, vattenbruk och marina verksamheter samt till genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och havspakten (Ocean Pact).

Beredningsprocessen framskrider

I Finland leds beredningsprocessen av statsrådets kansli. En E-skrivelse om budgetramen sändes till riksdagen i september 2025, och sektorsspecifika U-skrivelser lämnades till riksdagen hösten 2025.

Sektorsvisa arbetsgrupper har inlett behandlingen av lagstiftningsförslagen i Bryssel. Målsättningen är att nå en överenskommelse om budgetramen och de sektorsspecifika förordningarna under 2027, så att den nya programperioden kan inledas i början av 2028.