Skärgårdspolitiken
Finland är ett av de länder med mest vattendrag i världen – nästan alla kommuner i Finland berörs av vattenområden och skärgård.
Skärgården och vattendragen inverkar på den finländska samhällsstrukturen och gör den splittrad. Den splittrade samhällsstrukturen försätter områdena i en ojämlik ställning och målet med skärgårdspolitiken är att minska de olägenheter som orsakas av förhållandena kring vattendragen och i skärgården.
Utöver att minska olägenheterna har skärgårdspolitiken en viktig uppgift när det gäller att lyfta fram skärgårds- och vattendragsområdenas styrkor och den lokala potentialen. Utgångspunkten för skärgårdspolitiken är en ekonomiskt, miljömässigt, socialt och kulturellt hållbar regionutveckling.
Skärgårdspolitikens insatsområden är:
- region- och kommunpolitik
- näringsgrenar och sysselsättning
- fast boende och fritidsboende
- trafik och datatrafikförbindelser
- miljö, natur och kultur
Skärgårdspolitik redan sedan 1949
Skärgårdspolitik har genomförts i Finland sedan 1949 och är den äldsta formen av organiserad regionalpolitik i landet. Skärgårdspolitiken grundar sig på lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/81, 1138/93), som utfärdades 1981. I Finland finns det åtta skärgårdskommuner och 40 kommuner med skärgårdsdel, som har fastställts på basis av skärgårdslagen.
Den parlamentariska skärgårdsdelegationen med sekretariat, som tillsätts av statsrådet för en valperiod åt gången, har till uppgift att utveckla skärgårdspolitiken. Skärgårdspolitiken genomförs genom skärgårdsprogram. Det senaste programmet har utarbetats för åren 2017–2019.
Skärgårdspolitiken stöder utvecklingen av skärgårds- och vattendragsområdena tillsammans med landsbygds- och stadspolitiken.
Aktuellt:
Skärgårdspolitikens historik
Finland - Öarnas och sjöarnas land