Skärgårdspolitiken

Finland är ett av de länder i världen som har flest vattendrag – nästan alla kommuner i Finland berörs av vattenområden och skärgård. Mätt med antalet öar toppar Finland listan i Europa och mätt med andelen insjövatten tar Finland första platsen i världen.

Skärgården och vattendragen inverkar på den finländska samhällsstrukturen och gör den splittrad. Den splittrade samhällsstrukturen försätter områdena i en ojämlik ställning och målet med skärgårdspolitiken är att minska de olägenheter som orsakas av förhållandena kring vattendragen och i skärgården.

Utöver att minska olägenheterna har skärgårdspolitiken en viktig uppgift när det gäller att lyfta fram skärgårds- och vattendragsområdenas styrkor, särdrag och lokala potential på beslutsfattandets olika nivåer. Utgångspunkten för skärgårdspolitiken är en ekonomiskt, miljömässigt, socialt och kulturellt hållbar regionutveckling.

Skärgårdspolitikens prioriteringsområden är permanent boende och fritidsboende, näringsgrenar och sysselsättning, trafik och datakommunikationsförbindelser, barn och unga, miljö och natur samt kultur.

Skärgårdspolitiken har drivits i Finland sedan 1949. Skärgårdspolitiken är den äldsta formen av organiserad regionalpolitik i Finland. Skärgårdspolitiken stöder utvecklingen av skärgårds- och vattendragsområdena tillsammans med landsbygds- och stadspolitiken.

Skärgårdspolitiken grundar sig på lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/81, 1138/93), som utfärdades 1981. I Finland finns det åtta skärgårdskommuner och 40 kommuner med skärgårdsdel, som har fastställts på basis av skärgårdslagen.

Den parlamentariska skärgårdsdelegationen med sekretariat, som tillsätts av statsrådet för en valperiod åt gången, har till uppgift att utveckla skärgårdspolitiken. Skärgårdspolitiken genomförs genom skärgårdsprogrammen. 

Du kan läsa mera på:
•    www.skargardspolitiken.fi Länk till en annan webbplats
•    Skärgårdspolitikens historikFilen öppnas i en ny flik pdf 8.2MB