Skogarnas ekonomiska betydelse

Skogarna har alltid haft en stor ekonomisk betydelse för Finland och finländarna, även om exportprodukterna från den industri som baserar sig på skogarna har varierat under olika tidsperioder. Från pälsjakt övergick man under årens lopp till tjärproduktion och vidare till sågindustri på 1800-talet. Vid sidan av sågindustrin växte en omfattande massa- och pappersindustri fram under 1900-talet. Den utgör fortfarande grunden för den moderna industri som använder trä.

Genom tiderna har skogarna utöver exportinkomster också erbjudit annan ekonomisk nytta, såsom rotprisintäkter, byggnadsmaterial, brännved och energi, bär och svampar, tillverkning av de föremål man har behövt och naturturism. De näringar och inkomstkällor som grundar sig på skogen är många även i dag. Skogarna spelar en viktig roll när det gäller att lösa nationella och globala utmaningar som gäller försörjning, försörjningsberedskap, klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald och människors hälsa.

Skogsindustrin är en viktig grundsten för den finska ekonomin

Värdet av skogsindustrins produktion var år 2022 cirka 20 miljarder. Skogsindustrin andel a Finlands varuexport är cirka 18 procent. Skogsindustrins ekonomiska betydelse framhävs också av det att största delen av de insatser och tjänster som behövs i produktionen köps inom landet. Till exempel år 2023 köptes virkesdrivningstjänster och tjänster som gällde fjärrtransport av virke för över 1,2 miljarder euro. Skogsindustrins ock skogsbrukets årliga värdeökning är omkring 10,5 miljader euro (2022).

Ett lönsamt skogsbruk utgör grunden för skogssektorn

Att använda skogar ekonomiskt lönsamt grundar sig på skogsbruket, skogsägarnas beslut och vården av skogarna. Skogsbruket bör vara ekonomiskt lönsamt för att man ska investera i skogsvård och för att virkesmarknaden ska fungera aktivt. Skogsbruket är för hundra tusen finska skogsägare en betydande inkomstkälla eller tillgångspost. År 2023 steg de privata skogsägarnas bruttoinkomster av rotpriserna till 2,61 miljarder euro, sammanlagt var de 3,1 miljarder euro. Skogsägarna investerade 223 miljoner euro i skogsvården (Luke 2022). Investeringarna i skogsvården tryggar skogsbrukets ekonomiska hållbarhet och möjligheterna att använda skogarna också för kommande generationer.

Virkesmarknadsarbetsgruppen

Virkesmarknadsarbetsgruppen strävar efter att främja en stabil verksamhet på virkesmarknaden. Virkesmarknadsarbetsgruppen tillsattes av jord- och skogsbruksministeriet och leds av jord- och skogsbruksministern. Medlemmarna i arbetsgruppen representerar på bred front både virkesförsäljare och virkesköpare samt förvaltningen. Arbetsgruppen ska vara ett diskussionsforum för aktuella frågor som gäller virkesmarknaden, följa och främja stabiliteten, förutsägbarheten och den internationella konkurrenskraften på den finländska virkesmarknaden samt vid behov föreslå åtgärder som staten och branschaktörerna kan vidta i dessa frågor, vara ett rådgivande organ i frågor som gäller främjande av virkesmarknadens funktion samt följa pågående utvecklingsprojekt. Arbetsgruppen tar upp och diskuterar olika aktörers synpunkter på utredningar som gäller verksamheten på virkesmarknaden för att utveckla virkesmarknadens verksamhetsmiljö.

Användningen av skogar på många olika sätt ger flera fördelar

Skogsbruk utesluter inte bär- och svampplockning eller annan användning av skogarna för rekreation. Allemansrätten gör det möjligt för varje finländare att utnyttja skogarna på dessa sätt. I 2023 plockats cirka 9,6 miljoner kilogram vilda bär och svampar. Uttagsintäkterna uppgick till 23,2 miljoner euro 2023. (Livsmedelsverket)

På vår webbplats

Virkesmarknadsarbetsgruppen

På andra webbplatser

Rotprisinkomster (Naturresursinstitutet)
Skogssektorns konjunkturöversikt 2022–2023 (på finska)