Hållbarhetskriterier för biomassa

Det gällande direktivet för förnybar energi (RED II) publicerades i december 2018. De nationella bestämmelserna enligt direktivet skulle träda i kraft i medlemsländerna senast den 30 juni 2021.

Direktivet för förnybar energi omfattar bindande hållbarhetskriterier på EU-nivå för de biomassor som används vid energiproduktion. Syftet med hållbarhetskriterierna är att säkerställa att en ökad användning av bioenergi inom EU medför betydande minskningar av växthusgasutsläpp jämfört med fossila bränslen och inte äventyrar den biologiska mångfalden.

Hållbarhetskriterierna omfattar ett krav på besparing av växthusgasutsläpp och krav på odling av biomassor bland annat i skogar, på åkrar och gräsmark. Att RED II-direktivet trädde i kraft innebar att tillämpningsområdet för kriterierna utvidgades även vad gäller fasta energibiomassor (biomass fuels) som används inom produktion av el och värme. I RED I-direktivet gällde hållbarhetskriterierna endast flytande biobränslen (biofuels).

I juli 2021 publicerade kommissionen ett förslag till ett uppdaterat RED-direktiv dvs. till RED III-direktiv som en del av 55 %-paketet (Fit For 55). I kommissionens förslag ingick även flera ändringsförslag som hänförde sig till hållbarhetskriterier för biomassa. Avsnittet Behandling av förslaget till RED III-direktiv innehåller en närmare beskrivning av förslagets innehåll och behandling.

Möjligt att verifiera hållbarheten inom produktionen av skogsbiomassor på landnivå

Enligt det gällande RED II-direktivet kan granskningen av hållbarheten inom produktion av skogsbiomassor genomföras på landnivå (country). För att skogsbiomassan ska vara hållbart producerad förutsätts att det på landnivå finns vissa nationella eller regionala lagar samt utvärderings- och främjandesystem. Detta kallas för en riskbaserad bedömningsmodell (risk based approach).

En förutsättning i den riskbaserade bedömningsmodellen är att det på landnivå finns tillämplig lagstiftning och övervaknings- och kontrollsystem som säkerställer att: 1) skördeverksamheten sker på ett lagenligt sätt, 2) skogsföryngring sker på skördade arealer, 3) arealer som avsatts för naturskyddsändamål är skyddade, 4) jordbeskaffenhet och biologisk mångfald bevaras vid skörden, och 5) skogens produktionskapacitet på lång sikt upprätthålls eller förbättras. Förfarandet har två steg, det vill säga kan motsvarande aspekter verifieras på områdesnivå för virkesanskaffningen om uppgifter på landnivå inte är tillgängliga.

För att skogsbiomassan ska vara producerad på ett hållbart sätt förutsätts dessutom att landet från vilket skogsbiomassan härrör uppfyller vissa kriterier som hänför sig till uppföljningen av koldioxidsänkor och Parisavtalet.
 

Hållbar bioenergi ska också uppfylla kriteriet som gäller besparing av växthusgasutsläpp

Förutom kriterier för odling och skörd av biomassa måste hållbar bioenergi även uppfylla kriteriet för besparing av växthusgasutsläpp. Detta innebär att det under bioenergins livscykel måste uppstå en viss minskning av växthusgasutsläpp jämfört med fossila bränslen. Vad gäller fasta eller gasformiga biomassor som används inom produktion av el och värme är kravet för besparing av växthusgasutsläpp 70 procent jämfört med jämförelsevärdet för fossila bränslen. Kravet på 70 procent tillämpas på anläggningar som inlett sin drift vid ingången av 2021 eller därefter. För anläggningar som inleder sin drift från ingången av 2026 är kravet 80 procent vad gäller besparing av växthusgasutsläpp. Reglerna och standardvärdena för beräkning av växthusgasutsläpp finns i direktivets bilagor.

Energi som produceras av avfall och restprodukter som härrör från processer, till exempel sågspån ock bark, behöver endast uppfylla kriteriet för minskade växthusgasutsläpp.
I det gällande RED II-direktivet tillämpas hållbarhetskriterier när fasta biomassor används i anläggningar med en effekt som uppgår till eller överskrider 20 megawatt (MW). Hållbarhetskriterierna tillämpas alltså inte till exempel på skogsflis, pelletar eller ved som eldas i små värmeverk, på gårdar eller i hushåll.

Att hållbarhetskriterierna uppfylls är ett villkor för att nationellt stöd kan fås för användningen av el, värme och biobränslen inom transport som producerats med hjälp av biomassor. Kriterierna ska uppfyllas för att det ska vara tillåtet att inkludera bioenergin i den nationella kvoten för förnybar energi. Enligt den gällande tolkningen har endast bioenergi som uppfyller kriterierna kalkylmässigt inga utsläpp inom EU:s utsläppshandel och på sektorer utanför utsläppshandeln.

I Finland har hållbarhetskriterierna satts i kraft genom lagen om ändring av lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen (RP 70/2020).

 

Behandling av förslaget till RED III-direktiv

Den 14 juli 2021 publicerade kommissionen ett förslag till uppdatering av RED II-direktivet (RED III) som en del av det så kallade 55 %-paketet (Fit For 55). Ett centralt mål för paketet är att skärpa EU:s utsläppsminskningskrav för 2023 från nuvarande 40 procent till minst 55 procent. Det föreslås att målet för förnybar energi ska höjas från nuvarande 32 procent till 40 procent.

I direktivet för förnybar energi har kommissionen framfört förslag i synnerhet vad gäller punkter om transport, värme- och elproduktion. Flera ändringsförslag har även gjorts i hållbarhetskriterierna för skogsbiomassa. I kommissionens förslag ska den så kallade riskbaserade bedömningsmodellen som gäller skogsbiomassors hållbarhet ändras bland annat genom nya skrivningar om mångfald och jordbeskaffenhet. Stöd för användning av förädlingsdugligt gagnvirke samt stubbar och rötter för energianvändning samt produktion av bioenergikondensat (el) i medlemsländerna ska förbjudas. Dessutom ska medlemsländerna säkerställa att bioenergiproduktionens skadliga konsekvenser för marknaden och mångfalden minimeras. Till exempel bör kaskadprincipen beaktas vid energianvändningen av skogsbiomassa. Enligt kommissionens förslag ska tillämpningsområdet för hållbarhetskriterierna utvidgas till att gälla anläggningar med en effekt på minst 5 MW och kraven på utsläppsminskningar skulle i stället för nya anläggningar utvidgas till att gälla alla bioenergianläggningar.

Kommissionens förslag behandlades av rådets energiarbetsgrupp från början av september 2021 och rådets allmänna riktlinje fastställdes i energirådet i juni 2022. I september 2022 röstade Europaparlamentets plenum om sin ståndpunkt beträffande direktivet. Ett av Europaparlamentets främsta förslag till ändring är att en definition om primär träbiomassa ska läggas till i direktivet, att beräkningen av denna träbränslefraktion som fås direkt från skogen (skogsflis) i medlemsländernas mål för förnybar energi ska begränsas och att den mängd som räknas som förnybar framöver ska grunda sig på förbrukningsandelen för de föregående åren.

Direktivet får sin slutliga form som ett resultat av förhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet, dvs. trepartsförhandlingar.
 

Länkar till andra webbplatser

Europaparlamentens förslag till ändringar i RED III-direktivet 14.9.2022 (Parlamentets meddelande)
Kommissionens förslag till uppdaterat RED III-direktiv (RED III) 14.7.2021

Energianvändningen av trä i Finland 2021 – preliminära uppgifter (Naturresursinstitutet 22.3.2022)
Rådets förslag till ändringar i RED III-direktivet 27.6.2022
Kommissionens utkast till genomförandeförordning för direktiv RED II
Lagen om hållbarhetskriterier (Regeringens proposition 70/2020)
Direktiv för förnybar energi RED II på engelska
Direktiv för förnybar energi RED II på svenska

 

Infobilder om energianvändning av virke i Finland

Energianvändning av virke dvs. träbränslen inom energiproduktion i Finland – infobilder på finska (jord- och skogsbruksministeriet 22.3.2023) Filen öppnas i en ny flik PDF 8.6MB

Wood fuels in energy generation in Finland – infobilder på engelska (22.3.2022)
Filen öppnas i en ny flik PDF 6MB

 

 

 

 

 

Mer information

Kaisa Pirkola, konsultativ tjänsteman 
jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursavdelningen, skogs- och bioenergienheten Telefon:0295162350   E-postadress: