Hållbar markanvändning

Med mark avses det lösa jordlager inklusive material   som ligger ovanpå berggrunden. I vissa områden finns en erosionszon på berggrundens yta, där kontakt mellan mark och berggrund kan förekomma gradvis.  Mark är en viktig naturresurs och utgör ett växtsubstrat för bland annat skogar och åkrar. Mark med god markhälsa tillhandahåller många ekosystemtjänster som vi är helt beroende av. Av livsmedelsproduktionen är 95 procent baserad på mark och utan de växter som marken ger näring och växtsubstrat skulle vi varken ha syre eller mat.  Markövervakning är en del av miljöarbetet inom jordbruket.

I Finland är berggrunden och de lösa jordarter som täcker den, dvs. marken, vanligtvis kraftigt åtskilda från varandra.    Den genomsnittliga tjockleken på de lösa jordarterna är ca 5 meter. Den vanligaste typen av mineraljord är morän.  Den underliggande berggrundens sammansättning påverkar tydligast grundämneskoncentrationerna i moränen, och grundämnenas bakgrundskoncentrationer skiljer sig åt i olika delar av landet.  Finlands klimatförhållanden är gynnsamma för uppkomsten av organiska jordtyper och cirka 30 procent av markarealen täcks av torvmarker. Omkring två tredjedelar av Finlands kolförråd finns i torv.

Skogsmarken utgör därför ett ännu större kolförråd än trädbeståndet, och klimatförändringen kan dämpas genom en skogsvård som inverkar på markens kolförråd och på växthusgasflödena.  Dessutom spelar marken en viktig roll i jordbrukets näringskretslopp, exempelvis när det gäller kväve och fosfor.
Ett särdrag hos de finska jordmånerna är förekomsten av sura sulfatjordar, som är en del av arvet från sjö- och havsfaserna efter istiden i Östersjön. Surhet och metaller som frigörs från de sura sulfatjordarna belastar kustflodsystemen och försvagar deras kemiska och ekologiska status. 

EU:s politik och internationellt marksamarbete

EU:s markstrategi  

EU-kommissionen publicerade i december 2021 EU:s markstrategi, som har målet att god markhälsa ska uppnås senast 2050. 
Ambitionerna för EU:s markstrategi är att senast 2050 säkerställa att

  • alla EU:s markekosystem är friska och mer motståndskraftiga och därmed kan fortsätta tillhandahålla sina viktiga ekosystemtjänster
  • ny mark inte längre tas i bruk och att markföroreningarna har minskat till nivåer som inte längre är skadliga för människors hälsa eller ekosystemen
  • skydd och hållbar förvaltning av mark samt återställande av förstörd mark har blivit allmän praxis.

Som ett led i genomförandet av markstrategin lade EU-kommissionen i juli 2023 fram ett förslag till direktiv om markövervakning och markresiliens. 

Direktivet om markövervakning och markresiliens 

EU:s direktiv om markövervakning och markresiliens (markdirektivet) trädde i kraft den 16 december 2025 och den nationella lagstiftningen ska vara i kraft senast den 17 december 2028. En arbetsgrupp bestående av tjänstemän börjar bereda genomförandet och samordningen av direktivet i Finland. 

Målet med direktivet om markövervakning och markresiliens är att uppnå god markhälsa i Europa senast 2050. Genom direktivet ska man stärka och harmonisera markövervakningen i EU:s medlemsstater genom att minska föroreningen av marken, förbättra och bevara markhälsa samt förebygga markförstöring. I direktivet fastställs ramar och åtgärder för övervakning och bedömning av markhälsan, markresiliensen och hanteringen av förorenade områden. Direktivet förutsätter dessutom att medlemsstaterna vidtar åtgärder för att stödja markägare och markanvändare i främjandet av friskare och mer resilient mark. Skadorna av att mark täcks med ogenomträngligt material till exempel i samband med byggande eller vägbeläggning eller av att mark avlägsnas till exempel genom brytning eller i samband med byggarbeten bör minimeras. I förorenade områden ska det säkerställas att riskerna minskas och att informationen om förorenade eller eventuellt förstörda områden är offentlig.

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet har tillsatt en tjänstemannaarbetsgrupp som bereder genomförandet och samordningen av direktivet i Finland. Utifrån de kunskaper och den kompetens som samlas under arbetets gång lägger sedan arbetsgruppen fram ett förslag på hur det nationella genomförandet av skyldigheterna bör organiseras. Arbetsgruppens mandattid löper ut den 18 december 2026. 

EU:s markmission

Programmet Horisont Europas missioner är tvärvetenskapliga komplex som förenar forskning och innovation för att lösa globala samhällsutmaningar, främja forskning samt engagera medborgarna för att öka insikterna.  

EU:s mission för markhälsa (Mission Soil) är en av fem EU-missioner inom Horisont Europa som syftar till att hitta lösningar på globala utmaningar.  Syftet med missionen för markhälsa är att förbättra markförhållandena i skogar, på jordbruksmarker och till och med i städer.

I Finland finns en nationell stödgrupp som under ledning av jord- och skogsbruksministeriet ska främja missionen (National mirror group). Gruppen tillsattes 2024 och dess mandatperiod utgår i slutet av 2027. Livskraftscentralernas klimatenhet fungerar som stödgruppens sekretariat och deltar på så sätt i genomförandet av missionen. 

Mer information

EU:s mission för markhälsa – det nationella nätverket – Nationella klimatenheten – Livskraftscentralen

FAO - Global soil partnership

Global Soil Partnership (GSP) är ett partnerskapsarrangemang med uppdrag att föra upp markanvändning på den internationella agendan och främja hållbar markanvändning. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO är värd för GSP:s verksamhet. GSP är ett frivilligt partnerskap och inte ett officiellt beslutsorgan inom FAO och som också engagerar intressentgrupper. Under GSP arbetar regionala partnerskapsarrangemang, exempelvis European Soil Partnership i Europa (ESP).

GSP:s uppgift är att utveckla förvaltningen av användningen av jordens begränsade markresurser för att säkerställa markhälsa och bördighet och därmed den globala livsmedelstryggheten, samt att stödja andra ekosystemtjänster som marken tillhandahåller. Finland har aktivt deltagit i GSP:s verksamhet, som koordineras av jord- och skogsbruksministeriet tillsammans med Naturresursinstitutet.  

Exempel på verksamheter inom GSP: 

  • Internationella markdagen, som årligen äger rum den 5 december. 
  • Rapporter:  
    • Status of Worlds Soil Resources 
    • Volontär Guidelines for Sustainable Soil Management

Markövervakning i Finland

Miljöministeriet publicerade sommaren 2023 en utredning med information om övervakning, tillstånd och styrningsmedel gällande marken i Finland I utredningen granskades markens tillstånd i åker- och skogsmark, i myrar och i stads- och tätortsområden. Markförorening granskades också som ett eget tema.

Utredningen gjordes av Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet och Geologiska forskningscentralen. 

Information på andra webbplatser

Mer information

Eeva Kaura, konsultativ tjänsteman 
jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursavdelningen, Enheten för klimat, natur och markanvändning Telefon:0295162272   E-postadress: