Skogarnas kolsänkor

Skogar spelar en betydande roll i att motverka klimatförändringar. Genom fotosyntes binder skogar och annan biomassa koldioxid från atmosfären och fungerar som viktiga kolsänkor. Globalt sett är förlusten av skogar på grund av bland annat jordbrukets expansion och byggande en av de största källorna till växthusgasutsläpp.

Kolsänkorna i Finlands skogar bedöms årligen

Uppskattningen av skogsmarkens sänka 2024 i det preliminära resultatet var -0,15 mn t CO2-ekv. Trädbeståndets tillväxt översteg den totala virkesavgången (avverkning och naturlig avgång) och trädbeståndets nettosänka var -11,1 mn t CO2-ekv. Också marken i mineraljordsskogar var en sänka på -0,8 mn t CO2-ekv., men utsläppen från marken i torvmarksskogarna var nästan lika stora som trädbeståndets och mineraljordarnas sänkor sammanlagt. Från 2023 minskade skogarnas nettosänka med 3,5 mn t CO2-ekv., när trädbeståndets nettosänka minskade till följd av den ökade avverkningen, koldioxidutsläppen från torvmarker växte och sänkan från mineraljordar minskade.

Enligt det preliminära resultatet 2024 har skogsmarken varit en nettosänka under hela tidsserien, men sänkan har minskat avsevärt från början 2010-talet. Nettosänkan har minskats av flera faktorer: ökad avverkning, ökad naturlig avgång, minskad beräknad tillväxt för trädbeståndets biomassa, ökade koldioxidutsläpp från torvmarksskogarna och en minskad sänka i mineraljordsskogarna.

Läs mer Markanvändningssektorn är fortfarande en stor utsläppskälla, men skogarna utgör en liten sänka enligt preliminära uppgifter för växthusgasinventeringen 2024 | Naturresursinstitutet

LULUCF-förordningen definierar beräkningen av kolsänkor i EU:s klimatmål

EU:s förordning om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, den så kallade LULUCF-förordningen, reglerar hur kolsänkor och växthusgasutsläpp från skogar och markanvändning ska beaktas i EU:s klimatmål fram till 2030. Inom EU motsvarar sänkorna i genomsnitt cirka tio procent av utsläppen från andra sektorer.

I Finland är skogsavverkningar en central faktor som påverkar den årliga variationen i kolsänkan. Förutom kommersiella avverkningar inkluderar trädbortfallet också husbehovsavverkningar och naturlig avgång. Förutom trädens biomassa innefattar skogarnas kolsänka även förändringen i markens kolreserv som orsakas av mänsklig aktivitet.

Mer information på vår webbplats

Metsien rooli ilmastonmuutoksen hillinnässä -infokuvia (på finska)
LULUCF-förordningen 
EU:s energi- och klimatpolitik

Information på andra webbplatser

​​​​​​​Markanvändningssektorn är fortfarande en stor utsläppskälla, men skogarna utgör en liten sänka enligt preliminära uppgifter för växthusgasinventeringen 2024 | Naturresursinstitutet 15.12.2025
Suomen LULUCF-sektorin 2021-2025 velvoitteen toteutuminen (Naturresursinstitutets utredning 21.12.2022, på finska) 
LULUCF-förordningen (EU) 2018/841 
Hiilidioksidi ja hiilen kierto (video publicerad av Meteorologiska Institutet)