Skogarnas kolsänkor

Skogar spelar en betydande roll i att motverka klimatförändringar. Genom fotosyntes binder skogar och annan biomassa koldioxid från atmosfären och fungerar som viktiga kolsänkor. Globalt sett är förlusten av skogar på grund av bland annat jordbrukets expansion och byggande en av de största källorna till växthusgasutsläpp.

Kolsänkorna i Finlands skogar bedöms årligen

Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, det vill säga LULUCF-sektorn, var enligt preliminära uppgifter en nettosänka år 2023. LULUCF-sektorns upptag översteg utsläppen med cirka 1,3 miljoner ton CO₂-ekvivalenter. År 2022 och 2021 var markanvändningssektorn en nettoutsläppskälla.

Enligt preliminära uppgifter från Statistikcentralen var de totala växthusgasutsläppen för 2023, exklusive LULUCF-sektorn, cirka 40,6 miljoner ton CO₂-ekvivalenter, vilket är cirka 5 miljoner ton mindre än 2022. Inkludering av nettoutsläppen från markanvändningssektorn skulle resultera i totala utsläpp på cirka 39,3 miljoner ton CO₂-ekvivalenter år 2023.

Preliminära uppgifter för 2023 visade att skogsmarken var en nettokolsänka, eftersom summan av utsläppen och upptagen i skogsmarkskategorin (nettokolsänka) var cirka -11,7 miljoner ton CO₂-ekvivalenter. Nettoutsläppen från åkermarkskategorin var 8,9 miljoner ton CO₂-ekvivalenter. Den nettoförändring i kolstocken i träprodukter, det vill säga nettokolsänkan i träprodukter, var -2,3 miljoner ton CO₂-ekvivalenter år 2023. Läs mer om LULUCF-sektorns utsläpp och upptag under olika år: Statistikcentralens statistikdatabasLänk till en annan webbplats.

LULUCF-förordningen definierar beräkningen av kolsänkor i EU:s klimatmål

EU:s förordning om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, den så kallade LULUCF-förordningen, reglerar hur kolsänkor och växthusgasutsläpp från skogar och markanvändning ska beaktas i EU:s klimatmål fram till 2030. Inom EU motsvarar sänkorna i genomsnitt cirka tio procent av utsläppen från andra sektorer.

I Finland är skogsavverkningar en central faktor som påverkar den årliga variationen i kolsänkan. Förutom kommersiella avverkningar inkluderar trädbortfallet också husbehovsavverkningar och naturlig avgång. Förutom trädens biomassa innefattar skogarnas kolsänka även förändringen i markens kolreserv som orsakas av mänsklig aktivitet.

Mer information på vår webbplats

Metsien rooli ilmastonmuutoksen hillinnässä -infokuvia (på finska)Filen öppnas i en ny flik pdf 3.3MB
LULUCF-förordningen 
EU:s energi- och klimatpolitik

Information på andra webbplatser

Växthusgaser 2023 (30.5.2024)Länk till en annan webbplats
Suomen LULUCF-sektorin 2021-2025 velvoitteen toteutuminen (Naturresursinstitutets utredning 21.12.2022, på finska) Länk till en annan webbplats
LULUCF-förordningen (EU) 2018/841 Länk till en annan webbplats
Hiilidioksidi ja hiilen kierto (video publicerad av Meteorologiska Institutet) Länk till en annan webbplats