Bedömning av miljökonsekvenserna av Finlands CAP-plan
Minskning av växthusgasutsläppen i samband med reformen av jordbrukspolitiken med cirka en miljon ton per år
Jord- och skogsbruksministeriet gjorde tillsammans med Naturresursinstitutet (Luke) en bedömning av effekterna av de miljö- och klimatåtgärder som ingår i CAP-planen. Till följd av de ändrade åtgärderna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken kommer ökningen av växthusgasutsläppen från jordbruket att avta med cirka 0,9 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år jämfört med att stödpolitiken fortsätter på samma sätt som under den tidigare CAP-finansieringsperioden.
Bedömningen fokuserar på vattenbelastningen, naturens biologiska mångfald och växthusgasutsläppen. Effekterna av miljö- och klimatåtgärderna i utkastet till Finlands nationella CAP-plan bedömdes 2021.
Till följd av de ändrade åtgärderna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (miljöambitionerna) kommer ökningen av växthusgasutsläppen från jordbruket att avta med cirka 0,9 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år jämfört med att stödpolitiken fortsätter på samma sätt som under den pågående budgetperioden. Detta är 5,5 procent av jordbrukets växthusgasutsläpp 2019 som uppgick till sammanlagt 16 miljoner ton CO2-ekvivalenter.
De effektivaste åtgärderna är de villkorlighetskrav som hjälper att minska röjningen av torvmarker och mineraljordar samt odling av de jordförbättrings- och saneringsgrödor som omfattas av miljöersättningssystemet samt skyddszoner och vallodling på torvåkrar.
Till exempel skyddszoner och vallar på torvmarker (161 kt CO2-ekv. per år), jordförbättring och saneringsgrödor (84) samt fånggrödor (109) kommer enligt beräkningarna att minska utsläppen med sammanlagt 0,354 miljoner ton CO2-ekv. per år.
GJP:s villkorlighetskrav förväntas minska röjningen med 900 hektar på torvmarker och 900 hektar på mineralmarker, vilket innebär i genomsnitt 0,4 miljoner ton CO2-ekv. mindre per år (0,4 miljoner ton inom LULUCF-sektorn, av vilken 0,2 miljoner ton på organiska marker och 0,2 miljoner ton på mineralmarker samt 0,02 miljoner ton inom jordbrukssektorn).
Om röjningen fortsätter i nuvarande takt, det vill säga 2 000 ha på torvmarker och 2 000 ha på mineralmarker, uppgår utsläppen från röjningen under femårsperioden till i genomsnitt 0,9 miljoner ton CO2-ekv. per år (0,9 miljoner ton inom LULUCF-sektorn, av vilken 0,5 miljoner ton på torvmarker och 0,4 miljoner ton på mineralmarker samt 0,03 miljoner ton inom jordbrukssektorn).
Bedömningen beskriver förändringarna jämfört med nuläget
De beräknade effekterna beskriver CAP-planens större miljöambition, det vill säga att i vilken grad de nya åtgärderna, ändringarna i de nuvarande åtgärderna och den större målarealen ökar de positiva miljö- och klimateffekterna. Bedömningen vill på ett transparent sätt visa de många olika effekter som miljöåtgärderna medför. Bedömningen är dock inte en helhetsbedömning av CAP:s miljöeffekter eftersom den inte innehåller alla åtgärder och inte heller tar hänsyn till alla åtgärders nuvarande positiva effekter. Bedömningen beskriver alltså förändringen jämfört med nuläget.
Resultaten visar att miljöåtgärdernas effekter är följd av en helhet som består av ett stort antal åtgärder, och att samma åtgärd har en större inverkan på vissa variabler som beskriver miljöbelastningen än på andra. Samma åtgärd kan också ha en negativ miljöpåverkan på en miljöbelastningsvariabel och en positiv inverkan på en annan. Det gick inte att göra någon kvantitativ bedömning av effekterna av alla CAP-åtgärder.
Kväveläckage minskar med cirka 17 procent
När det gäller effekterna för den biologiska mångfalden visar bedömningen att CAP kommer att öka de arealer som har en positiv inverkan på olika organismgruppers levnadsförhållanden. En stor inverkan har till exempel den växande arealen för ekologisk produktion. Tre till fem procent av de bedömda åtgärdernas arealökningar var arealer som främjar den biologiska mångfalden väl.
CAP-åtgärderna beräknas minska jordbrukets kväveläckage med 17 procent, läckaget av löslig fosfor med 0,4 procent och läckaget av partikelfosfor med cirka 8 procent jämfört med nuläget. Vissa åtgärder, såsom åtgärder som förbättrar markstrukturen och preciserar fosforgödslingen, inverkar på lång sikt och femårsöversynen visar bara en obetydlig förändring.
När vi ser på utsläppsminskningarna är det bra att komma ihåg att växthusgasutsläppen från odlingsmark kalkylmässigt alltid är stora. Stora utsläppsminskningar uppstår först om åkermarken inte längre används för odling, även om utsläppen från marken inte heller då upphör helt och hållet.
Bakgrunden till beräkningarna
Miljökonsekvensbedömningen i utkastet till Finlands CAP-plan visar en relativ minskning, det vill säga hur de skärpta åtgärderna och den större målarealen påverkar utsläppen från jordbruket.
Utsläppen kommer att minska jämfört med den gällande politiken som har rapporterats som en minskning. Det är inte fråga om en bedömning av vad som sker med jordbruksutsläppen i absoluta tal. Det handlar inte heller om en helhetsbedömning av CAP:s genomslagskraft, utan endast om miljöambitionerna. Konsekvensbedömningen har byggts upp genom åtgärdernas genomslagskraft.
• Länk till bedömningen (på finska)
Mer information:
Effekterna för den biologiska mångfalden
Terho Hyvönen, forskningsprofessor, Naturresursinstitutet tfn 0295 326 154
Effekterna för växthusgasutsläppen
Liisa Maanavilja, forskare, Naturresursinstitutet, tfn 0295 322 355
Effekterna för vattenbelastningen
Tapio Salo, ledande forskare, tfn 0295 326 516
Riitta Lemola, forskare, tfn 0295 326 325,
Jaana Uusi-Kämppä, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 0295326 622
Åtgärderna i CAP-planen
Anna Schulman, överinspektör (miljöersättningar), tfn 295 162 199,
Pia Lehmusvuori, konsultativ tjänsteman (villkorlighet och ekosystem), jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 207