Landsbygdslandskap och landskapsvård
På det landskap som vi ser inverkar höjdförhållandena, jord- och vattenförhållandena, klimatet, växtligheten samt människornas aktivitet under olika perioder, såsom byggande och utnyttjande av naturresurser.
Karakteristiskt för det finländska landsbygdslandskapet är de relativt långsluttande terrängformerna och rikligheten av skogar och vattendrag. Det nordliga läget, det fuktiga klimatet och jordmånen påverkar växtligheten och tillväxtförhållandena.
Finland är också ett mycket glest befolkat land och därför är den största delen av landskapet landsbygdslandskap. Andelen bebyggda områden är mindre än 5 procent av arealen. Den största delen av Finlands areal täcks av barrträdsdominerade skogar i olika åldrar. Landets södra och västra delar gränsar till havet. I det omfattande skärgårdsområdets landskap syns idag den rikliga semesterbosättningen, fiskerinäringen samt det småskaliga jordbruket. Andelen insjöar och älvar är cirka 10 procent av landsarealen. Även andelen åkrar och annat jordbruksområde är cirka 10 procent. De största enhetliga jordbruksområdena finns i älvdalarna och i närheten av vattendragen. Även de flesta städerna och tätorterna ligger vid vattendrag eller i närheten av dem.
Lappland är Finlands nordligaste område och fjällområde som avviker från det övriga landet. I Norra Finland är betydande näringar vid sidan om skogsbruk renhushållning, jordbruk som särskilt är etablerat vid älvstränderna samt de stora vinterturismcentren.
Landsbygdslandskapet är en förnybar naturresurs och förändras till följd av produktionsåtgärder vid respektive tidpunkt. Grunden för Finlands landsbygdsnäringar ligger i det mångsidiga och hållbara utnyttjandet av förnybara naturresurser. Utan odlingsåtgärder skulle åkrarna beskogas snabbt. Även med skogsvård främjas odlingen av trädbestånd enligt tillväxtförhållandena. Som resultat av skogsvård har ekonomiskogarna trädbestånd och undervegetation i olika åldrar och tillväxtfaser. Bedrivandet av jordbruk och skogsbruk styrs med lagstiftningen så att produktionen kan bedrivas på ett lönsamt och hållbart sätt med tanke på miljön.
På produktionsverksamheten och landskapet vid respektive tidpunkt inverkar platsens tillväxtförhållanden och de åtgärder som valts enligt dessa, såsom produktionsinriktningen och odlingsåtgärderna. Som hjälp för det mänskliga arbetet används allt mer maskiner och annan teknik, som också inverkar på byggnadsbeståndet. Även årstiderna har en betydande inverkan på det synliga produktionslandskapet.
Mer information
Anna Schulman, konsultativ tjänsteman
jord- och skogsbruksministeriet, livsmedelsavdelningen, enheten för utveclingen av landsbygden Telefon:0295162199 E-postadress: fornamn.efternamn@gov.fi