Markanvändningssektorn och EU:s klimatmål  

Förordning (EU) 2018/841 som gäller markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) fastställer reglerna för hur utsläpp av och upptag i sänkor för växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ska beaktas i EU:s klimatmål 2021–2030.

Beräkningen omfattar utsläpp av och sänkor för växthusgaser från skogsmark, åkermark, betesmark och beskogad mark samt från konvertering av skogsmark till övrig mark (avskogad mark). Utsläpp av och sänkor för våtmarker rapporteras under perioden 2021–2025 och tas med beräkningen inom LULUCF-sektorn under perioden 2026–2030. För de olika formerna av markanvändning gäller olika beräkningsregler.

Medlemsländerna ska se till att markanvändningssektorn inte genererar utsläpp under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 (no-debit rule). Beräkningen görs på statsnivå och gäller inte enskilda aktörer.

Referensnivåerna för skog

Enligt LULUCF-förordningen ska alla medlemsländer fastställa en referensnivå för skog för perioderna 2021–2025 och 2026–2030 enligt kriterierna i förordningen. Beräkningen av referensnivåerna för skog ska utgå från de faktiska siffror som beskriver skogsanvändningen 2000–2009 samt från antagandet att skogsvården fortsätter på samma sätt även under den kommande åtagandeperioden. Vid beräkningen av referensnivåerna för skog ska också beaktas obalanser i skogarnas åldersstruktur så att det framtida skogsbrukets intensitet inte begränsas i onödan samt att långsiktiga kolsänkor kan bevaras och förbättras. Beräkningarna av utsläpp och sänkor ska överensstämma med metoderna för inventering av växthusgaser.

En referensnivå är en kalkylerad nivå som utgör en jämförelsegrund för sänkornas faktiska utveckling 2021–2025. Om den faktiska sänkan är större än referensnivån, kan länderna få kalkylmässiga fördelar. Den nytta som skogarna ger begränsas emellertid med ett tak som är 3,5 procent av medlemslandets totala utsläpp under ett basår. Finland kan således utnyttja skogssänkor som överskrider referensnivån högst upp till 2,5 Mt CO2 per år.

En flexibilitet enligt förordningen tillämpas i det fallet att sänkorna ligger under referensnivån under åtagandeperioden. Då får länderna räkna sänkor som ligger under referensnivån som nollsänkor upp till flexibilitetsnivån. Möjligheten till flexibilitet är landspecifik. Finlands flexibilitet 2021–2030 är sammanlagt 44 miljoner ton koldioxid. Om en sänka ligger under referens- och flexibilitetsnivån, orsakar den mindre sänkan ett kalkylmässigt utsläpp. För att kunna använda flexibilitet krävs att skogar är sänkor och att medlemslandet tagit fram en långsiktig strategi för ett utsläppssnålt samhälle.

Beräkningen omfattar också de sänkor som träprodukter och död ved utgör. De räknas med i referensnivåerna för skog. Den nytta som träprodukter och död ved ger begränsas inte med ett tak.

Medlemsländernas referensnivåer ska bedömas enligt LULUCF-förordningen. I bedömningen deltar medlemsländernas representanter och av kommissionen utsedda oberoende experter samt sakkunniga från forskningsinstitut och intressegrupper. De slutliga referensnivåerna fastställs av kommissionen 2020.

Beräkning av utsläpp från åker- och betesmarker

Enligt LULUCF-förordningen sker beräkningen av utsläpp från åker- och betesmarker genom att medlemsländerna jämför dem med utsläppen under perioden 2005–2009.
 
Åtgärderna i den medelfristiga klimatpolitiska planen minskar utsläppen från jordbruksmarker inom sektorn för jordbruk och markanvändning.

Avkogning och nybeskogning

Utsläppen och sänkorna till följd av avskogning, det vill säga konverteringen till övrig mark, samt nybeskogning räknas fullt ut under perioden 2021 - 2030.

Varje år konverteras ungefär 19 000 ha skog till övrig mark, såsom jordbruksmark, byggmark för samhälls- och trafikinfrastruktur eller för torvproduktion. På årsnivå har avskogningen enligt inventeringen av Finlands utsläpp av växthusgaser orsakat ett nettoutsläpp på ca  3,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter (t Co2-ekv.) under åren 2007–2016.

Under åren 2005–2017 omfattade arealen för nybeskogning eller naturlig återväxt omkring 4 000 hektar per år.  Den årliga sänkan som åstadkommits genom nybeskogning ligger under 0,5 milj. t CO2-ekv. Nybeskogning sker i allmänhet på åkermarker, betesmarker och i områden för torvproduktion som inte längre används. Ny skogsareal uppkommer långsamt vid havskusten till följd av landhöjning.

MISA-projektet (Maankäyttösektorin toimien mahdollisuudet ilmastotavoitteiden saavuttamiseksi) har utrett avskogningens orsaker, storlek och utsläpp samt vilka metoder vi i Finland kunde använda för att förebygga avskogning.

Bokförning enligt LULUCF-förordningen

Medlemsländerna ska se till att LULUCF-sektorn inte orsakar kalkylmässiga utsläpp. Om LULUCF-sektorn är ett kalkylmässigt utsläpp efter att medlemslandet följt beräkningsreglerna, ska landet kompensera utsläppet antingen genom åtgärder inom ansvarsfördelningssektorn eller genom att skaffa LULUCF-krediter från andra medlemsländer.

Om LULUCF-sektorn är en sänka efter att medlemslandet följt beräkningsreglerna, kan sänkkrediter från nybeskogning samt från åker- och betesmarker utnyttjas för att uppnå målen inom ansvarsfördelningssektorn.  Denna flexibilitet är begränsad. För att nå målen inom ansvarsfördelningssektorn får Finland använda sänkkrediter upp till 4,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter (t Co2-ekv.) under åren 2021–2030.

Finland som är ett väldigt skogrikt land fick vid förhandlingarna en särskild flexibilitet på 10 miljoner ton koldioxid för åren 2021–2030.

De efterlevnadskontroller som görs enligt förordningen (bokföring) görs år 2027 när det gäller perioden 2021–2025 och år 2032 när det gäller åren 2026–2030.

Sektorn för markanvändning har synnerligen stor betydelse för Finlands utsläpps- och kolbalans för sektorns utsläpp motsvarar ca 20–50 procent av utsläppen från andra sektorer. I EU motsvarar sänkorna i genomsnitt tio procent av utsläppen.

På vår webbplats

Preliminär enighet nåddes om kommissionens LULUCF-förslag vid trepartsförhandlingarna (JMS pressmeddelande 11.11.2022)
Till riksdagen lämnas en U-skrivelse om kommissionens förslag till en ny förordning om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) (JSM pressmeddelande 30.9.2021)
Skogarnas kolsänkor
Enligt den nya LULUCF-förordningen kommer markanvändningssektorns klimatberäkningar att basera sig på faktiska utsläpp och sänkor (Jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande 14.7.2021)
Minister Leppä ska ge sig ut på turné med fokus på klimatfrågor inom naturresurssektorn (Jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande 3.1.2020)
En ny beräkning av referensnivån för skog är klar (Jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande 16.12.2019)

På andra webbplatser

Beräkning av referensnivåerna för skog (Naturresursinstitutet)
Medelfristig klimatpolitisk plan

Mer information

Lotta Heikkonen, ledande sakkunnig 
jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursavdelningen, enheten för naturresurs- och vattenhushällning Telefon:0295162074   E-postadress: