Skogarnas kolsänkor


Skogarna har en viktig roll när det gäller att motverka klimatförändringar. Vid fotosyntesen tar skogen och övrig biomassa upp koldioxid från atmosfären och fungerar därmed som viktiga kolsänkor. Globalt är avskogningen, som beror på bland annat att jordbruket breder ut sig och att det byggs mera, en av de största källorna till utsläpp av växthusgaser.

De finländska skogarnas kolsänka beräknas årligen


År 2020 var de finländska skogarnas nettokolsänka enligt Statistikcentralen 27,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Enligt snabbestimatet för 2021 var skogens nettokolsänka det året 6,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Snabbestimatet är dock en grövre beräkning än den egentliga inventeringsberäkningen, så uppgifterna kommer att preciseras. De preliminära uppgifterna för 2021 publiceras i december i år och de slutliga uppgifterna våren 2023.
 
I Finland är avverkning en central faktor som inverkar på den årliga variationen i kolsänkans storlek. Utöver kommersiell avverkning omfattar avgången av trädbeståndet också husbehovsavverkning och naturlig avgång. Avgången jämförs med trädbeståndets tillväxt. Enligt riksskogstaxeringen har skogstillväxten sedan början av 1970-talet varit större än avgången. Utöver trädbeståndet inbegriper kolsänkan också den förändring av markens kolförråd som orsakas av mänsklig verksamhet.


I LULUCF-förordningen fastställs hur kolsänkorna beräknas i EU:s klimatmål


I EU:s så kallade LULUCF-förordning om markanvändning fastställs det hur kolsänkor samt växthusgasutsläpp från skogen och markanvändningen beaktas i EU:s klimatmål till 2030.

I EU motsvarar sänkorna i genomsnitt tio procent av utsläppen från andra sektorer. Under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod har Finland internationellt förbundit sig att fram till 2020 upprätthålla en kolsänka med en storlek på 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Enligt Statistikcentralens snabbestimat var de totala utsläppen av växthusgaser 2021, inklusive utsläppen från markanvändningssektorn, 49,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
 
I Finland är avverkning en central faktor som inverkar på den årliga variationen i kolsänkans storlek. Utöver kommersiell avverkning omfattar avgången av trädbeståndet också husbehovsavverkning och naturlig avgång. Utöver trädbeståndet inbegriper kolsänkan också den förändring av markens kolförråd som orsakas av mänsklig verksamhet.

På vår webbplats

LULUCF -förordningen
EU:s energi- och klimatpolitik
Minister Leppä ska ge sig ut på turné med fokus på klimatfrågor inom naturresurssektorn (Jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande 3.1.2020)
En ny beräkning av referensnivån för skog är klar (Jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande 16.12.2019)

På andra webbplatser

LULUCF-förordning (EU) 2018/841 (på engelska)
Koldioxid och cirkulation av kol, en video (Meteorologiska institutet) (på finska)

Mer information

Tatu Torniainen, konsultativ tjänsteman 
jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursavdelningen, skogs- och bioenergienheten 0295162162