Hoppa till innehåll
Media

Miljörådet antog allmänna riktlinjer om LULUCF-förordningen och avskogning

Utgivningsdatum 29.6.2022 8.17 | Publicerad på svenska 29.6.2022 kl. 10.27
Pressmeddelande
Ilmakuva sekametsästä

Rådet godkände kommissionens förslag om att målet till 2030 för markanvändningssektorn på EU-nivå bör vara ett nettoupptag på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Rådet godkände också förslaget till förordning om avskogning och skogsförstörelse, vars syfte är att hindra att vissa produkter som orsakar avskogning kommer in på EU:s marknad samt att utveckla produkternas tillverkningskedjor.

Förslaget till LULUCF-förordning ingår i det så kallade 55 %-paketet, som lades fram i juli 2021 och som innehåller förslag till klimat- och energilagstiftning för EU. Avsikten är att de rättsakter som ingår i paketet ska få ner nettoutsläppen i EU med minst 55 procent till 2030. I 55 %-paketet ingår tretton lagstiftningsförslag, varav åtta stärker de nuvarande lagstiftningsinstrumenten och fem avser helt ny reglering.

I LULUCF-förordningen fastställs hur utsläppen och kolsänkorna från markanvändning, förändrad markanvändning och skogar ska inkluderas i EU:s klimatmål. Syftet med förordningen är att få EU-länderna att stärka sina kolsänkor och minska utsläppen från markanvändningssektorn.

Femårsgranskning ger flexibilitet för perioden 2026–2030

Rådet godkände kommissionens förslag att nettoupptaget av växthusgaser inom markanvändningssektorn ska uppgå till -310 miljoner ton koldioxidekvivalenter på EU-nivå senast 2030. Positivt är också att den femårsgranskning som ingår i den gällande förordningen också ska tillämpas under perioden 2026–2030 inom denna sektor, där de årliga variationerna kan vara stora.

I rådets förslag uttrycks de nationella målen för 2030 som kompletterande mål.  Finlands mål är -2,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Att målen är kompletterande innebär att medlemsstaterna förpliktas att öka upptaget av växthusgaser med en viss mängd jämfört med medeltalet för 2016–2018.

Enligt kommissionens förslag ska man efter 2030 övergå till beräkning enligt en så kallad AFOLU-sektor (agriculture, forestry and land-use, dvs. jordbruk, skogsbruk och markanvändning), och för denna nya AFOLU-sektor ska målet på EU-nivå vara klimatneutralitet 2035. Rådet var inte redo att godkänna den nya AFOLU-beräkningspelaren och klimatneutralitetsmålet än.  Det beslutades att diskussionen om frågan skjuts upp till 2025, då kommissionen ska lämna ett mer exakt förslag till lagstiftning.

LULUCF-förordningen är fortfarande mycket komplicerad, men kommissionens förslag är ett steg i rätt riktning i och med att det innebär att faktiska utsläpp och upptag ska granskas i stället för kalkylerade. Utifrån det franska ordförandeskapets förslag till mål är det fortfarande svårt att säkert bedöma vilken förpliktelse Finland kommer att ha för perioden 2026–2030. Uppfyllelsen av målen för perioden 2026–2030 klarnar i vilket fall som helst inte förrän 2032, då medlemsstaternas siffror över inventeringen av växthusgaser fastställs.

”I höst fortsätter förhandlingarna från ett läge där såväl rådet som parlamentet har godkänt det mål som kommissionen har föreslagit för upptaget av växthusgaser inom markanvändningssektorn 2030”, konstaterar jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen.

”Jag anser dock att målet på EU-nivå till 2030 är en stor utmaning, när man beaktar osäkerheten i beräkningarna inom LULUCF-sektorn och de årliga variationerna i inventeringen av växthusgaser”, säger ministern.

Det föreslås att avskogning och skogsförstörelse ska granskas från ingången av 2022

 

Rådet antog också en allmän riktlinje om en förordning som gäller avskogning och skogsförstörelse. Syftet med förslaget till förordning om avskogning och skogsförstörelse är att hindra att vissa produkter som orsakar avskogning kommer in på EU:s marknad samt att utveckla produkternas tillverkningskedjor. De föreslagna nya skyldigheterna gäller i huvudsak import från tredjeländer, men bestämmelserna gäller också EU:s inre marknad.

 

För att målet ska nås föreslås ett obligatoriskt system för tillbörlig aktsamhet (due diligence) för alla aktörer som saluför produkter på EU:s marknad eller exporterar produkter från EU:s marknad, i kombination med en jämförande bedömning av ursprungs- eller produktionsländerna. Ett syfte med förordningen är dessutom att bekämpa klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald genom iakttagande av regler för multilateral handel. Den föreslagna förordningen ska tillämpas på de sex råvarorna kaffe, kakao, palmolja, soja, nötkött och trä samt produkter som härrör från dessa.

 

Enligt rådets allmänna riktlinje föreslås det att granskningen av avskogningen och skogsförstörelsen ska inledas vid ingången av 2022. För Finland gäller granskningen särskilt virke och trävaror samt produkter framställda av nötkreatur, med undantag av mjölkprodukter. I fråga om nötkreaturen gäller granskningen i huvudsak mark som avskogats för att användas som betesmark.

 

Granskningen av skogsförstörelsen gäller i detta skede strukturella omvandlingar, i huvudsak omvandling av naturliga skogar till skogsplantager eller till annan trädbevuxen mark genom avverkning. 

 

För små aktörer föreslås enklare förfaranden för tillbörlig aktsamhet, och för sådana som bedriver handel med produkterna föreslås mer begränsade skyldigheter än för sådana som importerar eller producerar produkterna. Det föreslås också ett riskbedömningssystem för att man ska kunna rikta särskild kontroll mot högriskländer och högriskområden. 

I juli tas ordförandeskapet i rådet över av Tjeckien, som då ska representera medlemsstaterna i trepartsförhandlingarna med kommissionen och parlamentet.

 

Miljörådets pressmeddelande den 29 juni 2022

Miljöministeriets pressmeddelande den 29 juni 2022

Mer information:

Lasse Kontiola
specialmedarbetare till minister Kurvinen
[email protected]
0400 694 233 

Jirka Hakala
specialmedarbetare till minister Kurvinen (förfrågningar om intervjuer)
[email protected]
050 388 0016

Lotta Heikkonen (LULUCF-förordningen)
ledande sakkunnig
jord- och skogsbruksministeriet
[email protected]
+358 295 162 074

Tatu Torniainen (avskogning)
konsultativ tjänsteman
jord- och skogsbruksministeriet
[email protected]
+358 295 162 162 

Antti Kurvinen EU och internationella frågor Klimatförändring Lagstiftning Landsbygd Natur och klimat Naturresurser Skogar