Beredning av stöd för beskogning av impedimentmark


Skogar har en viktig roll när det gäller att bekämpa klimatförändringen. Till följd av fotosyntes absorberar skogarna och övrig biomassa koldioxid från atmosfären och fungerar som viktiga kolsänkor. I enlighet med statsminister Sanna Marins regeringsprogram är målet att öka upptaget av kol i skog. En lösning är att man ökar skogsarealen.

Republikens president har stadfäst lagen om temporärt stöd för beskogning. Lagen träder i kraft vid ingången av 2021 och stöd kan sökas hos Skogscentralen från ingången av mars. Det nya stödsystemet är en av åtgärderna för att öka kolupptaget och minska utsläppen från markanvändningssektorn i Finland. Stödvillkoren som ingår i lagen ska preciseras genom statsrådets förordning som var på remiss fram till den 8 december 2020. Lagen och förordningen trädde i kraft vid ingången av 2021. Stödsystemet som är nytt har beretts i samband med markanvändningssektorns klimatåtgärder.

Lagen om stöd för beskogning trädde i kraft vid ingången av 2021

Stöd för beskogning ska beviljas privata markägare. Stödet som består av en fast kostnadsersättning och ett skogsvårdsarvode baserar sig på genomsnittliga kalkylerade kostnader per hektar. Det område som ska beskogas ska vara ett enhetligt område på minst 0,5 ha, i genomsnitt minst 20 meter brett. Området ska vara naturligt och vattenhushållningsmässigt lämpligt för skogsodling och området har inte tidigare fått beskogningsstöd. Syftet med stödet är att skapa ett permanent skogsområde, vilket innebär att stöd för beskogning inte beviljas till exempel för odling av julgranar. Skyldigheten att vårda beskogade områden och bevara dem som skogsmark varar i 10 år. Bestämmelser om stödets storlek och om övriga villkor utfärdas genom förordning av statsrådet. Enligt planerna ska ett utkast till förordning sändas på remiss i början av november. 

När stöd beviljas, beaktas bland annat naturens biologiska mångfald, landsbygdsmiljön, vattenhushållningen och planbegränsningarna. Skogscentralen ber närings-, trafik- och miljöcentralens utlåtande om de här frågorna. Stöd beviljas inte till exempel för beskogning av områden med betydande miljö- och naturvärden, såsom ängar, svedmarker, torrängar och hagmarker. Målet är att de beskogade områdena också främjar biodiversitet, till exempel så att man odlar flera trädslag. Beskogningsåtgärder får inte inledas innan stödbeslutet har fattats.

Stödansökningar kan lämnas in hos Skogscentralen från ingången av mars.

Stödvillkoren som ingår i lagen preciseras genom statsrådets förordning

I statsrådets förordning definieras de träslag som är godkända att användas för beskogning. I förordningen finns också närmare bestämmelser om vilka omständigheter som ska bedömas när stöd beviljas och hurdana områden som lämpar sig för beskogning. Förordningen preciserar också lagens krav på skogsodlingsmaterialets ursprung och det högsta antalet plantor per hektar. Förordningen innehåller  därutöver bestämmelser om de åtgärder som ska vidtas före beskogningen och de åtgärder som ska genomföras vid vård av plantbeståndet.  

Stödet som består av en fast kostnadsersättning och ett skogsvårdsarvode baserar sig på genomsnittliga kalkylerade kostnader per hektar. Bestämmelser om ersättningens och arvodets storlek finns i statsrådets förordning:

På gamla jordbruksmarker uppgår beskogningsersättningen till 1 500  eller 2 000 euro per hektar beroende på det beskogade områdets jordart. För att främja den biologiska mångfalden får man för mineraljordar betala höjd ersättning om de trädslag som man använder för beskogningen är ädla lövträd eller klibbal. I tidigare torvutvinningsområden är ersättningen beroende på beskogningsmetoden 1 000 eller 1 500 euro per hektar. 

Utöver beskogningsersättningen betalas i två poster ett skogsvårdsarvode som uppgår till sammanlagt 900 euro per hektar.

 

Uppskattningar av potentialen hos de områden som ska beskogas och av de klimatfördelar som följer av beskogningen

I samband med beredningen av stödsystemet gjordes i början av 2020 en utredning som innehöll en bedömning av potentialen hos den sedimentmark som ska beskogas i Finland. Bedömningen omfattade åkerskiften som inte längre används i jordbrukssyfte samt gamla torvutvinningsområden. Vid bedömningen av potentialen har man uteslutit skogar, det vill säga områden på skogs- och tvinmark och impediment, jordbruksmark som omfattas av systemet med jordbruksstöd, områden i naturskyddsområden och tätortsområden, gårdsområden, havsstränder, värdefulla vårdbiotoper samt objekt som gränsar till strömmande och stillastående vatten och som finns på nationellt värdefulla landskapsområden. Uteslutningsmetoden gick ut på att åkerarealen inte har fått jordbruksstöd efter 2014. Arealen av den sedimentmark som ska beskogas på basis av detta uppskattades vara knappt 120 000 hektar i Finland.

Bilagor
Stöd om beskogning av impediment - December 2020 (MMM 2.3.2021, på finska)
Definiering av impedimentmark - resultat från en analys av geografisk information (Tapio), på finska
Lägesrapport om beredningen av ett system för stöd för beskogning av impedimentmark (mars 2020), på finska
Bilder på impedimentmarker

På vår webbplats
Lagen om beskogningstöd stadfästes (JSM:s pressmeddelande 17.12.2020)
Ett lagförslag om stöd för beskogning av impediment lämnades till riksdagen för behandling (JSM:s pressmeddelande 5.10.2020)
Begäran om utlåtande om regeringens proposition med förslag till en temporär lag om stöd för beskogning
Stödsystemet för skogsbruk (KEMERA)
Markanvändningssektorn ska minska utsläpp och stärka kolsänkor och kollager

CAP-27
Ansvarsfull matkedja
Nationell skogsstrategi 2025
Stödsystemet för skogsbruk (KEMERA)
Återvinning av näringsämnen från jordbruk