Beredning av stöd för beskogning av impedimentmark


Skogar har en viktig roll när det gäller att bekämpa klimatförändringen. Till följd av fotosyntes absorberar skogarna och övrig biomassa koldioxid från atmosfären och fungerar som viktiga kolsänkor. I enlighet med statsminister Sanna Marins regeringsprogram är målet att öka upptaget av kol i skog. En lösning är att man ökar skogsarealen.

Ett lagförslag om beskogning av impedimentmark är under behandling i riksdagen. Stödvillkoren som ingår i lagen ska preciseras genom statsrådets förordning som är på remiss fram till den 8 december 2020. Målet är att lagen och förordningen ska träda i kraft vid ingången av 2021. Stödsystemet som är nytt har beretts i samband med markanvändningssektorns klimatåtgärder.

Lagförslag om stöd för beskogning av impediment är under behandling i riksdagen

Stöd för beskogning ska beviljas privata markägare. Stödet som består av en fast kostnadsersättning och ett skogsvårdsarvode baserar sig på genomsnittliga kalkylerade kostnader per hektar. Det område som ska beskogas ska vara ett enhetligt område på minst 0,5 ha, i genomsnitt minst 20 meter brett. Området ska vara naturligt och vattenhushållningsmässigt lämpligt för skogsodling och området har inte tidigare fått beskogningsstöd. Syftet med stödet är att skapa ett permanent skogsområde, vilket innebär att stöd för beskogning inte beviljas till exempel för odling av julgranar. Skyldigheten att vårda beskogade områden och bevara dem som skogsmark varar i 10 år. Bestämmelser om stödets storlek och om övriga villkor utfärdas genom förordning av statsrådet. Enligt planerna ska ett utkast till förordning sändas på remiss i början av november. 

När stöd beviljas, beaktas bland annat naturens biologiska mångfald, landsbygdsmiljön, vattenhushållningen och planbegränsningarna. Skogscentralen ber närings-, trafik- och miljöcentralens utlåtande om de här frågorna. Stöd beviljas inte till exempel för beskogning av områden med betydande miljö- och naturvärden, såsom ängar, svedmarker, torrängar och hagmarker. Målet är att de beskogade områdena också främjar biodiversitet, till exempel så att man odlar flera trädslag. Beskogningsåtgärder får inte inledas innan stödbeslutet har fattats.

Den nya lagen om beskogningsstöd avses träda i kraft vid ingången av 2021 och gälla till utgången av 2023. Beskogningsstöd ska sökas hos skogscentralen. Ansökan börjar vid ingången av mars 2021.

Utkast till statsrådets förordning på remiss fram till den 8 december

Stödvillkoren som ingår i lagen ska preciseras genom statsrådets förordning. Förordning är på remiss fram till den 8 december 2020. I statsrådets förordning definieras de träslag som är godkända att användas för beskogning. I förordningen finns också närmare bestämmelser om vilka omständigheter som ska bedömas när stöd beviljas och hurdana områden som lämpar sig för beskogning. Förordningen preciserar också lagens krav på skogsodlingsmaterialets ursprung och det högsta antalet plantor per hektar. Förordningen innehåller  därutöver bestämmelser om de åtgärder som ska vidtas före beskogningen och de åtgärder som ska genomföras vid vård av plantbeståndet.   

Statsrådets förordning innehåller också bestämmelser om stödbeloppet. Stödet består av en fast kostnadsersättning och ett skogsvårdsarvode som baserar sig på genomsnittliga kalkylerade kostnader per hektar. Enligt utkastet till förordning uppgår kostnadsersättningen, det vill säga ersättningen för beskogning, beroende på områdets tidigare markanvändningsform och jordart, till 1 000 - 2 000 euro per hektar. Skogsvårdsarvodet som är sammanlagt 900 euro per hektar ska betalas ut i två lika stora poster det andra och åttonde året efter beskogningen.

Uppskattningar av potentialen hos de områden som ska beskogas och av de klimatfördelar som följer av beskogningen

I samband med beredningen av stödsystemet gjordes i början av 2020 en utredning som innehöll en bedömning av potentialen hos den sedimentmark som ska beskogas i Finland. Bedömningen omfattade åkerskiften som inte längre används i jordbrukssyfte samt gamla torvutvinningsområden. Vid bedömningen av potentialen har man uteslutit skogar, det vill säga områden på skogs- och tvinmark och impediment, jordbruksmark som omfattas av systemet med jordbruksstöd, områden i naturskyddsområden och tätortsområden, gårdsområden, havsstränder, värdefulla vårdbiotoper samt objekt som gränsar till strömmande och stillastående vatten och som finns på nationellt värdefulla landskapsområden. Uteslutningsmetoden gick ut på att åkerarealen inte har fått jordbruksstöd efter 2014. Arealen av den sedimentmark som ska beskogas på basis av detta uppskattades vara knappt 120 000 hektar i Finland.

Bilagor
Stöd för beskogning av impediment- November 2020 (MMM 16.11.2020, på finska)
Definiering av impedimentmark - resultat från en analys av geografisk information (Tapio), på finska
Lägesrapport om beredningen av ett system för stöd för beskogning av impedimentmark (mars 2020), på finska
Bilder på impedimentmarker

På vår webbplats
Ett lagförslag om stöd för beskogning av impediment lämnades till riksdagen för behandling (JSM:s pressmeddelande 5.10.2020)
Begäran om utlåtande om regeringens proposition med förslag till en temporär lag om stöd för beskogning
Stödsystemet för skogsbruk (KEMERA)
Markanvändningssektorn ska minska utsläpp och stärka kolsänkor och kollager
Metsäkato-blogi (på svenska)
CAP-27
Ansvarsfull matkedja
Nationell skogsstrategi 2025
Stödsystemet för skogsbruk (KEMERA)
Återvinning av näringsämnen från jordbruk