Stöd för beskogning av obrukad mark

Inom markanvändningssektorn finns många möjligheter att stärka kolsänkorna, upprätthålla kolförråden och minska utsläppen av växthusgaser. En metod är till exempel att öka skogsarealen i Finland. Samtidigt är ett mål att minska avskogningen.

Ett nytt stödsystem för beskogning skapades 2021

År 2020 bereddes ett nytt stödsystem för beskogning av outnyttjad mark, och stödet har kunnat sökas sedan mars 2021. Stödet kan beviljas privata markägare för att beskoga till exempel åkrar som har tagits ur produktion eller nedlagda torvtäkter.

Enligt uppgifter från augusti 2023 har det inom ramen för det gällande stödsystemet fattats beslut om godkännande av sammanlagt 5 300 hektar. Enligt de godkända besluten är beskogningsarealerna störst i Österbotten och i landskapen Savolax och Mellersta Finland. De positiva klimateffekterna av beskogningen beskrivs längre ner på denna sida.

Det nuvarande beskogningsstödet gäller till utgången av 2023

Den temporära lagen om stöd för beskogning upphör att gälla vid utgången av 2023. Det bereds ingen fortsättning på stödsystemet från och med ingången av 2024.

Beskogningsstöd söks hos Finlands skogscentral. Stödansökningarna ska lämnas in till skogscentralen senast den 31 december 2023. Skogscentralen fattar stödbesluten senast den 30 juni 2024.

Regeringens proposition om övergångsperioden i anslutning till att beskogningstödet upphör är på remiss

Jord- och skogsbruksministeriet ber om utlåtanden om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om en övergångsperiod i anslutning till att systemet med stöd för beskogning upphör. Syftet med förslaget är att säkerställa utbetalningen av de ersättningar för beskogning och de underhållsarvoden som beviljas med stöd av det gällande stödsystemet. Dessutom föreslås det bestämmelser om att beskogningsskyldigheten för stödmottagarna ska fortsätta under övergångsperioden. Stödmottagaren ska vara skyldig att i samband med och efter plantering sköta om planbeståndet på det beskogade området och bevara det beskogade området som skogsmark. Därför förlängs lagens giltighetstid till utgången av 2038, eftersom beskogningsskyldigheten då upphör även för de projekt som beviljats beskogningsstöd allra senast. Remisstiden går ut den 1 september 2023.

För hurdana objekt beviljas beskogningsstöd?

Ansökan om beskogningsstöd lämnas in till Finlands skogscentral. Det område som ska beskogas ska vara ett enhetligt område på minst 0,5 hektar, i genomsnitt minst 20 meter brett. Området ska vara lämpligt för skogsodling med avseende på natur och vattenhushållning.

Avsikten är inte att beskoga åkrar som odlas aktivt. Ett villkor för stödet är därför att det inte har beviljats jordbruksstöd för åkerarealen efter 2019. Ett villkor för att stöd ska beviljas är att det inte tidigare har beviljats offentlig eller privat finansiering för beskogning av området.

När beslut om beskogningsstöd fattas, beaktas bland annat naturens biologiska mångfald, landskapsvärden, vattenhushållning och planbegränsningar. Skogscentralen ber närings-, trafik- och miljöcentralen lämna utlåtande om de här frågorna innan beslut om stödet fattas. Stöd beviljas inte till exempel för beskogning av områden med betydande miljö- och naturvärden, såsom ängar, svedmarker, torrängar eller hagmarker.

Målet är att de områden som beskogas också ska främja biologisk mångfald till exempel genom odling av flera trädarter. Eftersom målet är att få till stånd ett bestående skogsområde, beviljas beskogningsstöd till exempel inte för odling av julgranar eller trädarter med kort omloppstid, såsom vide. Efter beskogningen av ett område gäller en skyldighet att vårda området och bevara det som skogsmark i 10 år.

Beskogningsarbetet får inledas först efter att beslut om stöd har fattats. Arbetet ska vara slutfört före utgången av det andra kalenderåret efter det år då ansökan blev godkänd.

Beskogningsstödet består av en kostnadsersättning och ett underhållsarvode

Beskogningsstödet består av en fast kostnadsersättning och ett underhållsarvode och baserar sig på genomsnittliga kalkylerade kostnader per hektar. Kostnadsersättningen, dvs. beskogningsersättningen, är 1 500 euro per hektar på tidigare jordbruksmark och annan outnyttjad mark, om det område som ska beskogas består av mineraljord, och 2 000 euro, om det område som ska beskogas består av torvmark. För att främja den biologiska mångfalden får man för mineraljordar betala höjd ersättning om de trädslag som man använder för beskogningen är ädla lövträd eller klibbal. Om det område som ska beskogas är en tidigare torvtäkt, är beskogningsersättningen lägre än vad som anges ovan. Om en nedlagd torvtäkt beskogas genom plantering, är beskogningsersättningen 1 500 euro per hektar, och om den beskogas genom sådd, är ersättningen 1 000 euro per hektar.

Underhållsarvodet är sammanlagt 900 euro per hektar. Underhållsarvodet betalas ut i två lika stora poster det andra och åttonde året efter beskogningen.

Anvisningar och guider om beskogning

I beskogningen ingår alla faser av skogsföryngring, inklusive tidig vård av plantbestånd. I allmänhet bör man på de arealer som beskogas fästa särskild vikt vid bekämpning av ytvegetationen för att säkerställa plantornas initiala tillväxt. På många arealer som beskogas behövs också gödsling för att återställa näringsbalansen. Markberedning och plantering görs i huvudsak på samma sätt som vid normalt skogsbruk. De skogsvårdsrekommendationer som gäller beskogning uppdaterades 2021. Under de senaste åren, 2020–2022, har det dessutom utarbetats guider och webbkurser om beskogning. Länkar till sådana finns längre ner under rubriken Guider och webbkurser.

Uppskattningar av potentialen hos obrukade områden och beskogningens klimatnytta

I samband med beredningen av beskogningsstödet våren 2020 gjordes med hjälp av geodata en bedömning av potentialen hos obrukad mark i Finland. Arealen obrukad mark bedömdes då till cirka 118 000 hektar. I bedömningen ingick åkrar som inte längre brukas samt avslutade torvtäkter. Mer information om utredningen finns i bilagan Joutoalueiden metsitystuen ydinkohtia (på finska). Även i Skogscentralens och Naturresursinstitutets projekt Peltoheitot ja suonpohjat metsittämällä hiilinieluiksi (Förvandling av gammal åker- och torvmark till kolsänkor genom beskogning) har det gjorts en bedömning av arealen av obrukade områden som lämpar sig för beskogning i Finland, och där kom man fram till 99 000 hektar.

Enligt bedömningen av potentialen hos obrukade områden finns den största beskogningspotentialen i landskapen Lappland, Kajanaland, Österbotten och Norra Karelen. Största delen av den obrukade marken är tidigare åkrar som inte längre brukas. Av dem ligger cirka tre fjärdedelar på mineraljord och en fjärdedel på torvmark. Den största klimatnyttan uppnås genom att beskoga åkrar på torvmark och tidigare torvtäkter.

I samband med beredningen av beskogningsstödet för obrukad mark gjorde Naturresursinstitutet en bedömning av beskogningens klimateffekter, dvs. hur mycket utsläppen av växthusgaser minskar jämfört med den tidigare markanvändningen. Den minskning av växthusgasutsläpp (koldioxid, metan och dikväveoxid) som beskogningen åstadkommer i jämförelse med utsläppen vid den tidigare markanvändningen grundar sig på ett ökat kolförråd i det växande trädbeståndet, minskade växthusgasutsläpp från marken samt ett ökat kolförråd i marken. Hur mycket växthusgasutsläppen minskar till följd av beskogningen varierar stort (3,8–17,1 ton koldioxidekvivalenter/hektar/år) beroende på områdets tidigare markanvändningsform, jordart, trädart och tiden sedan beskogningen genomfördes. Mer information om minskningen av växthusgasutsläppen finns i bilagan Joutoalueiden metsitystuen ydinkohtia.

Stöd för beskogning av obrukad mark

Ett nytt stödsystem för beskogning skapades 2021

Det nuvarande beskogningsstödet gäller till utgången av 2023

​​​​ Regeringens proposition om övergångsperioden i anslutning till att beskogningstödet upphör är på remiss

För hurdana objekt beviljas beskogningsstöd?

Beskogningsstödet består av en kostnadsersättning och ett underhållsarvode

Anvisningar och guider om beskogning

Uppskattningar av potentialen hos obrukade områden och beskogningens klimatnytta

Regeringens proposition som gäller övergångsperioden på remiss​​​​​​​​​​​​​​

Gällande lagstiftning

Anvisningar för ansökan om beskogningsstöd hos Skogscentralen

Guider, Webbkurser och projekt

På vår webbplats

Regeringens proposition om övergångsperioden i anslutning till att beskogningstödet upphör är på remiss

Regeringens proposition som gäller övergångsperioden på remiss