Beskogning av impediment

Regeringen föreslår återinförande av systemet med stöd för beskogning av impediment- Lagförslaget är på remiss fram till 3.8​​​​​​​.
​

​​​​​​​För närvarande bereds ett återinförande av systemet med beskogningstöd av impedimentmark för åren 2027–2029. Lagen om stöd för beskogning är avsedd att träda i kraft från början av 2027, och ansökan om stöd skulle öppnas vid skogscentralen i slutet av mars 2027.

Stödsystemet skulle baseras på systemet för stöd till beskogning av impedimentområden som gällde 2021–2023. Stöd skulle beviljas för beskogning av impedimentområden, såsom åkerområden som tagits ur jordbruksproduktion (nedlagda åkrar) och torvmarker som tagits ur torvproduktion. Stöd skulle beviljas till privata markägare.

De grundläggande principerna och villkoren för stödet är i huvudsak desamma som i stödsystemet 2021–2023. Stöd för beskogning ska beviljas privata markägare. Det område som ska beskogas ska vara lämpligt för skogsodling med avseende på natur och vattenhushållning. För området har inte tidigare beviljats offentlig finansiering. Minimistorleken för ett beskogningsprojekt är en hektar och området ska bestå av enhetliga arealer på minst 0,5 hektar som är i genomsnitt minst 20 meter breda. Avsikten är inte att beskoga åkrar som aktivt används till odling. Ett villkor för att få stöd är att sökanden inte sökt lantbruksstöd för området under det föregående året eller därefter.  

Syftet med stödet är att skapa ett permanent skogsområde, vilket innebär att stöd för beskogning inte beviljas till exempel för odling av julgranar. Målet är att de områden som beskogas också ska främja biologisk mångfald till exempel genom odling av flera trädarter. Efter beskogningen av ett område gäller en skyldighet att vårda området och bevara det som skogsmark i 10 år. När beslut om beskogningsstöd fattas, beaktas bland annat naturens biologiska mångfald, landskapsvärden, vattenhushållning och planbegränsningar. Enligt propositionen ska Finlands skogscentral begära utlåtanden om dessa frågor av Tillstånds- och tillsynsverket samt livskraftscentralen. Stöd beviljas inte till exempel för beskogning av områden med betydande landskaps-, miljö- och naturvärden, såsom till exempel ängar, svedmarker, torrängar eller hagmarker. I myndigheternas remissprocess föreslås vissa ändringar utifrån erfarenheterna från stödsystemet 2021–2023.

Stödet som består av en fast kostnadsersättning och ett skogsvårdsarvode baserar sig på genomsnittliga kalkylerade kostnader per hektar. Skogsvårdsarvodet betalas ut det andra och femte året efter beskogningen. Bestämmelser om stödbeloppet och andra närmare stödvillkor ska utfärdas genom förordning av statsrådet. Ersättningen kommer att vara 1 500 − 2 000 euro per hektar beroende på marktypen. Skogsvårdsarvodet är sammanlagt 900 euro.

I fortsättningen är beskogningsstödet inte ett de minimis-stöd, utan stöd som beviljas med stöd av EU:s gruppundantagsförordning. Denna förordning gäller fram till utgången av 2029 på samma sätt som beskogningsstödsystemet.

Propositionen om beskogningsstöd har beretts samtidigt med åtgärdspaketet för att stärka skogarnas tillväxt och kolsänkor i enlighet med regeringsprogrammet. Åtgärdspaketet bidrar också till odling av tätare trädbestånd, snabbare skogsförnyelse, längre omloppstider, förebyggande av skogsskador och skogsgödsling.  Utlåtanden om utkastet till regeringens proposition kan lämnas in fram till den 3 augusti 2026.