Miljöarbete inom jordbruket

Jordbruket påverkar miljöns tillstånd och ekosystemens verksamhet på lokal nivå och på ett bredare plan. Jordbruket har både positiva och negativa effekter för miljön. Den positiva effekten syns som halvöppna livsmiljöer med polymorfa arter och naturtyper, öppet jordbrukslandskap, kulturmiljö och en trivsam boendemiljö. Den negativa effekten på ekosystemen kan ta sig uttryck som eutrofiering, försurning och grumling av vattendragen, försvinnande av livsmiljöer och utarmning av arter. Markanvändningsformer, gårdarnas produktionsinriktning, olika produktionssätt, betande, skogsvårdsmetoder, åkerodlingsmetoder och odlingsmarkens kvalitet påverkar miljöns tillstånd.

Enligt EU:s gemensamma jordbrukspolitik har bra miljöförfaranden en central ställning. Med hjälp av dem säkerställs det att miljö- och naturskyddet och livsmedelsproduktionen kan genomföras utan inbördes motsättningar. Reformen som trädde i kraft i början av 2023 gör den gemensamma jordbrukspolitiken rättvisare, grönare och mer resultatorienterad. Genom den strävar man efter att säkerställa en hållbar framtid för de europeiska jordbrukarna och se till att medlemsstaterna har spelrum att anpassa åtgärderna efter lokala förhållanden.

Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken har man skapat en så kallad grön arkitektur. Det är en ambitiös helhet av miljö- och klimatåtgärder i vilken man valt att inkludera sådana åtgärder som har forskningsbaserade effekter och som är lätta att genomföra. Den gröna arkitekturen består av en så kallad villkorlig helhet av obligatoriska krav och av frivilliga åtgärder som man får betalt för att genomföra. 

En förutsättning för alla stöd som finansieras helt eller delvis av EU är att villkorligheten iakttas. I den villkorliga helheten ingår flera krav som är inriktade på miljöskydd och en hållbar jordbruksproduktion och som förpliktar stödmottagarna utan att kostnaderna ersätts separat. 

Frivilliga åtgärder är de ekosystem som EU finansierar direkt samt de miljöersättningar för utveckling av landsbygden som EU finansierar delvis, ersättningar för ekologisk produktion, icke-produktiva investeringar, produktiva investeringar och åtgärder med flera mål såsom rådgivning samt utbildnings-, informations- och samarbetsprojekt. Ekosystemen är åtgärder för att främja växttäcket under vintern, gröngödsling, naturvårdsåkervallar och mångfaldsväxter.

Miljöersättningarna delas in i miljöförbindelser och miljöavtal. Genom åtgärderna för miljöförbindelser ersätts stödmottagaren för de kostnader och inkomstbortfall som beror på miljöåtgärder i anslutning till åkerodling, såsom odling av fånggröda, markförbättrande gröda och saneringsgröda, tillvaratagande av organiska ämnen i fast och flytande form vid gödsling, vård av fleråriga vallbestånd i skyddszoner och på torvåkrar, alternativt växtskydd för trädgårdsväxter, matåkrar för gäss, tranor och svanar och skötsel av reglerad täckdikning. I miljöersättningarna ingår även miljöavtal om vård av våtmarkens eller jordbruksnaturens mångfald samt uppfödning av ursprungsraser och bevarande av genresurser. Ersättningar för ekologisk produktion betalas för åkrar som odlas med ekologiska produktionsmetoder och för ekologisk husdjursproduktion. 

Utöver de ovannämnda åtgärderna stöds genom den gemensamma jordbrukspolitiken vården av jordbruksmiljön även genom sådana åtgärder för ersättning av djurens välbefinnande som uppmuntrar till boskapsbete och genom produktiva och icke-produktiva investeringar som främjar miljön. Genom icke-produktiva investeringar i våtmark anläggs våtmark och återställs torvåkrar till sumpmark. Genom produktiva investeringar effektiveras bland annat gödselåtervinning och främjas biogasproduktion och produktion av annan förnybar energi liksom även precisionsodlingstekniker samt åkerns vattenekonomi. 

Viktig för att miljövänliga odlingsförfaranden ska tillägnas är även rådgivningsåtgärden inom vilken enskilda gårdar erbjuds rådgivning i miljöfrågor och som hjälper jordbrukaren att lära känna miljöfrågorna på sin gård samt ger möjligheter att påverka och agera mer miljövänligt.

Främjandet av miljöns status tar sig även uttryck i utvecklingen av gårds- och företagsverksamheten inom vilken man finansierar utvecklingen av produkter och tjänster, innovationer i företagsverksamheten samt främjandet av arbetsmöjligheter så att de ger nytta även för miljön. Genom allmännyttiga investeringar i landsbygden genomförs därtill exempelvis samhälleliga åtgärder som förbättrar miljöns tillstånd, projekt som främjar förnybar energi, produktion av rekreationstjänster, upprättande av naturleder, förbättring av boendemiljö eller planering av landskapsvård och förbättring av vattendrag. Genom Leader-verksamhetssättet genomförs projekt som främjar miljön ur lokala utgångspunkter och genom samarbetsåtgärden främjas införandet av forskningsresultat i praktiken i samarbete mellan olika aktörer. Miljökunskapen förs framåt med hjälp av utbildning och kommunikation. 

På andra webbplatser

Miljö och klimat temasidan på landsbygdsnätverkets webbplats

Miljöerättning på livsmedelsverkets webbplats