Nationell plan för anpassning till klimatförändringar 2030
Statsrådet godkände den nationella planen för anpassning till klimatförändringar 2030 (NAP2030) i december 2022. Genomförandet av planen inleddes våren 2023.
Vad innehåller anpassningsplanen?
VISION: Välbefinnande och säkerhet i ett föränderligt klimat.
Den nationella planen för anpassning till klimatförändringar (NAP2030) innehåller en risk- och sårbarhetsanalys av klimatförändringarna. I planen fastställs anpassningsarbetets vision och tre mål. Målen preciseras med 24 delmål som är grupperade i tio teman och uppfylls med de åtgärder beskrivs som i planen. Avsikten är också att ta fram ett övervakningssystem för bedömning av åtgärdernas framskridande och effekter.
MÅL 1: Det finns en stark vilja bland samhällets aktörer att anpassa sig till klimatförändringarna.
MÅL 2: Samhällets aktörer förfogar över effektiva metoder för att såväl i fråga om naturen som i fråga om samhället bedöma, förebygga och hantera de risker som anknyter till klimatförändringarna.
MÅL 3: Samhällets aktörer har förmåga att såväl i fråga om naturen som i fråga om samhället förebygga, skapa beredskap för och hantera de risker som anknyter till klimatförändringarna.
Teman och mål för anpassningsplanen
-
Delmål 1. Anpassningen har integrerats i statsrådets och ministeriernas strategiska planering och framsyn senast 2030.
Delmål 2. Förvaltningsområdenas anpassningsarbete är planmässigt och förutsättningarna för att genomföra arbetet har tryggats senast 2030. -
Delmål 3. Konsekvenserna av klimatförändringarna samt beredskapen för och anpassningen till dem har identifierats som en del av den övergripande säkerheten och integrerats i den övergripande säkerhetsmodellen och målen med försörjningsberedskapen senast 2026.
-
Delmål 4. Jordbrukets verksamhetsförutsättningar till den del som gäller anpassning till klimatförändringarna har utvecklats senast 2030.
Delmål 5. En klimatsmart livsmedelsproduktion och konsumtion upprätthåller livsmedels- och näringstryggheten under hela planperioden för NAP2030.
-
Delmål 6. Vattentjänsternas beredskap för effekterna av klimatförändringarna har förbättrats senast 2026.
Delmål 7. Sårbarheterna i transport- och kommunikationsinfrastrukturen har identifierats senast 2026 och klimatresiliensen har stärkts senast 2030.
Delmål 8. Sektorn för den byggda miljön har senast 2030 utvecklat en förmåga att hantera risker som anknyter till klimatförändringar och att anpassa sig till förändringar i klimatet.
Delmål 9. Medvetenheten om effekterna av klimatförändringarna, riskhanteringen samt innovationsmiljön har stärkts inom energi- och industrisektorerna och näringslivets senast 2030.
-
Delmål 10. Inom användningen av förnybara resurser har man senast 2030 förbättrat anpassningen till klimatförändringarna.
Delmål 11. Anpassningen till klimatförändringarna och åtgärderna för att stoppa förlusten av biologisk mångfald är sådana att de senast 2030 stöder varandra.
Delmål 12. Naturbaserade lösningar är väl etablerade och har ökat samhällets beredskap för klimatrisker, förbättrat vattenskyddet och samtidigt ökat den biologiska mångfalden senast 2030.
Delmål 13. Hanteringen av risken för torka har utvecklats senast 2030.
-
Delmål 14. Värmens negativa effekter på hälsan har identifierats och anpassningen till hälsoeffekterna på olika förvaltningsnivåer och övervakningen av effekterna har utvecklats senast 2030.
-
Delmål 15. Skyddet av kulturarvet och kulturmiljön mot effekterna av klimatförändringarna har förbättrats, de beaktas i högre grad i anpassningspolitiken, och nyttjandet av kulturarvs- och kulturmiljöinformation i anpassningslösningarna har utvecklats senast 2030.
-
Delmål 16. Regionala och kommunala aktörer har de handböcker och anvisningar de behöver för att hantera klimatrisker och de har kunskap om hur handböckerna och anvisningarna kan utnyttjas i planeringen inom olika sektorer senast 2030.
Delmål 17. Styrningen av regionerna och kommunerna när det gäller anpassning har genomförts senast 2030 på ett konsekvent och ändamålsenligt sätt.
Delmål 18. Finansieringsmöjligheterna uppmuntrar aktörer på regional och kommunal nivå att stärka anpassningsarbetet, och fördelningen av medlen kan följas senast 2030.
-
Delmål 19. I det internationella samarbetet främjas i allt större utsträckning anpassning och i synnerhet sådana metoder genom vilka de mest sårbara länderna kan anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna.
Delmål 20. Som en del av det internationella samarbetet främjas utvecklingsländernas förmåga att planera och genomföra konkreta anpassningsåtgärder och att utvecklas på ett klimatsäkert sätt.
Delmål 21. Anpassningen till klimatförändringarna främjas på ett ändamålsenligt sätt som en del av det internationella samarbetet, så att Finlands anpassningsförmåga stärks och kunskapsbasen breddas.
-
Delmål 22. Kunskapsbasen om väderrisker och risker som anknyter till klimatförändringarna samt om anpassning har stärkts på ett meningsfullt sätt, och slutanvändarnas tillgång till forskningsdata har säkerställts senast 2027.
Delmål 23. Genom kommunikation har man ökat de samhälleliga aktörernas medvetenhet om riskerna i anknytning till klimatförändringarna och om anpassningsåtgärderna.
Delmål 24. Uppföljningen av anpassningsarbetet är systematisk och stöder utvecklandet av verksamheten.
Beredning av anpassningsplanen
Anpassningsplanen bereddes år 2022. 10 ministerier och ett stort antal olika berörda grupper deltog i beredningen. Det huvudsakliga ansvaret för beredningen låg hos en beredningsgrupp som samordnades av jord- och skogsbruksministeriet och bestod av företrädare för nio ministerier. Gruppen fick understöd av ett sakkunnigsekretariat som samordnades av jord- och skogsbruksministeriet. Den på bred bas sammansatta uppföljningsgruppen för 2022 års plan för anpassning till klimatförändringen, som arbetade under ledning av jord- och skogsbruksministeriet, deltog dessutom i beredningen. Under utarbetandet av planen hölls omfattande samråd med företrädare för olika berörda grupper. Sammanfattningen av diskussionen på samrådsmötena och de övriga beredningsmaterialen finns i statsrådets projektfönster.
I samband med beredningen av NAP2030 lades det fram en sektorspecifik risk- och sårbarhetsgranskning som även överskrider sektorsgränserna, en helhetsbedömning av anpassningspolitiken, ordnades en vetenskaplig sparring som genomfördes i samarbete med Finska Vetenskapsakademien samt en rapport om klimat- och socioekonomiska scenarier utarbetades av Meteorologiska institutet och Finlands miljöcentral.
- Regionala särdrag och sårbarheter i anslutning till klimatförändringen i Finland 2023 (på finska)
- Anpassning till klimatförändringen i Finland (KOKOSOPU-utvärdering) 2022 (på finska)
- Klimat- och socioekonomiska scenarier vid planeringen av anpassningen till klimatförändringen 2023 (på finska)
Mer information
Kirsi Mäkinen, luonnonvaraneuvos
jord- och skogsbruksministeriet, naturresursavdelningen, enheten för naturresurs- och vattenhushällning Telefon:0295162104 E-postadress: fornamn.efternamn@gov.fi