Inriktning av vattenskyddsåtgärderna i jordbruket på de åkerskiften i Skärgårdshavets och Bottenhavets avrinningsområden som är mest känsliga med tanke på vattenskyddet (KOTOMA)

Genomförare: NTM-centralen i Egentliga Finland, Naturresursinstitutet, MTK-Varsinais-Suomi och MTK-Satakunta

Ansvarsperson: Mikko Jaakkola

Finansiering: 139 000 € (RAKI2)

Projekttid: 11/2016 - 12/2017

Projektets webbsidor (på finska) (www.ymparisto.fi)

Sammanfattning: I enlighet med målen för vattenvården ska vattnens ekologiska status vara god i Finland och i hela Europeiska Unionens område senast 2027. Finlands mål för havsvården är att statusen ska vara god i Östersjön före 2020. Dessa är stora utmaningar i synnerhet i Sydvästra Finland, där största delen av vattenförekomsterna har en sämre status än god (måttlig, otillfredsställande eller dålig). Åtgärderna i det miljöersättningssystem som ingår i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland för 2014–2020 har inte inriktats i enlighet med målen för vattenvården. Till exempel när det gäller skyddszonerna i Sydvästra Finland har endast cirka 20 % inriktats på objekt som med tanke på vattenskyddet hör till de viktigaste. Även om man vill uppnå bara en del av målen för vattenvården är det nödvändigt att precisera inriktningsmetoderna i miljöersättningssystemet för nästa programperiod, 2021–2025. Syftet med KOTOMA-projektet är att ta fram en handlingsmodell för inriktning av vattenskyddsåtgärderna. Modellen ska möjliggöra identifiering av de mest belastande odlingsområdena på avrinningsområdes- och åkerskiftesnivå. I projektet testas RUSLE2015-erosionssimuleringens lämplighet för detta ändamål. Utöver de data som ingår i erosionsmodellen ska man i projektet också samla in och utnyttja andra regionala material som innehåller geografiska data. Målområdet är Egentliga Finland och Satakunta samt älven Loimijokis tillrinningsområde, som har tillflöden i fyra landskap. Avsikten är dock att handlingsmodellen och de erhållna resultaten senare ska kunna utnyttjas i hela Finland. Den inriktningsmetod som ska tas fram kommer att kunna användas som hjälp vid beredning av nästa program för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, vid simulering av vattendragsbelastning och vid genomförande av vatten- och havsvårdsåtgärder. När de platser som är väsentliga med tanke på minskad näringsbelastning identifieras, kan vattenskyddsåtgärderna och finansieringen av dem inriktas så ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt.