EU:s artskydd och strategier

På Europeiska unionens lagstiftning inverkar många unionens strategier, varav de viktigaste med tanke på vilthushållningen är den så kallade biodiversitetsstrategin och strategin för hållbar utveckling. Målet med Europeiska unionens strategi för biologisk mångfald är att förutse, förhindra och förebygga orsaker som betydligt minskar eller förstör den biologiska mångfalden. Biodiversitetsstrategin håller på att uppdateras och det centrala målet för den uppdaterade strategin är att stoppa försämringen av livsmiljötypernas tillstånd samt förbättra deras tillstånd betydligt fram till 2020. Europeiska unionens strategi för hållbar utveckling grundar sig på principen om att ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter borde granskas samordnat, och att de borde beaktas i beslutsfattandet. Strategin för hållbar utveckling har fyra prioriteringar: klimatförändringen, trafik, folkhälsa och naturresurser.

Habitatdirektivet

Habitatdirektivet (1992/43/EEG) är Europeiska unionens direktiv om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.

Direktivet ska bidra till att den biologiska mångfalden bevaras genom att säkerställa en gynnsam bevarandestatus hos livsmiljötyper och vilda djur- och växtarter. Vid genomförandet av åtgärder enligt direktivet ska ekonomiska, sociala och kulturella krav samt regionala och lokala särdrag beaktas.

I direktivet nämns djurarter som gemenskapen anser viktiga och för vilka särskilda områden för skyddsåtgärder ska anvisas för att skydda dem. Följande viltarter finns upptagna i habitatdirektivet: järv, europeisk bäver, gråsäl, lodjur, östersjövikare, brunbjörn, skogshare, skogsvildren, mård och varg.