Största delen av den förnybara energin i Finland är bioenergi

Med förnybara energikällor avses trädbränsle, övriga växt- och djurbaserade bränslen, biogas, den biologiskt nedbrytbara andelen av återvinnings- och avfallsbränslen, vattenkraft, vindkraft, solenergi och jordvärme.

Andelen förnybara energikällor utgjorde 42 procent av den totala energianvändningen år 2023 (preliminär uppgift). Både 2021 och 2022 var användningen av förnybara energikällor större än den sammanlagda användningen av fossila bränslen och torv. Bioenergi, det vill säga energi som produceras av olika slags biomassa, står för den största andelen förnybar energi i Finland.

Även om användningen av förnybara energikällor har ökat i Finland, använder vår energiproduktion fortfarande en stor mängd fossila bränslen, alltså olja, stenkol och fossilgas.

 

Riktlinjerna för målen för förnybar energi fastställs i de nationella klimat- och energistrategierna

Målen och metoderna för att öka andelen förnybar energi fastställs i de nationella klimat- och energistrategierna. Strategin uppdaterades våren 2022 och lämnades till riksdagen i form av en redogörelse i juni 2022. På motsvarande sätt uppdaterades klimatplanen på medellång sikt (KAISU), som gäller de sektorer som står utanför utsläppshandeln, alltså bland annat jordbruk, transporter, separat uppvärmning av byggnader och avfallshantering. Även Finlands bioekonomiska strategi uppdaterades 2021. Dessutom utarbetades en klimatplan för markanvändningssektorn 2022.

Finland överträffade klart EU:s mål för andelen förnybar energi fram till år 2020

EU:s mål för förnybar energi fastställs i förhållande till den slutliga energianvändningen. Kalkylerat på detta sätt har andelen förnybar energi varit cirka 3–5 procentenheter större än den andel som kalkylerats utifrån den totala energianvändningen. De förnybara energikällornas andel av den slutliga energianvändningen var 44,6 procent i Finland år 2020. Det bindande nationella mål som fastställdes för Finland fram till 2020 i EU:s direktiv om förnybar energi var att minst 38 procent av den slutliga energianvändningen ska utgöras av förnybar energi. Detta mål överträffades alltså klart.

I direktivet om förnybar energi har både medlemsstaternas strävan efter att uppnå sina mål och EU:s gemensamma mål underlättats genom att det har införts en möjlighet till statistiska överföringar. Det innebär att ett medlemsland kan få hjälp med att uppnå sitt mål genom att dra nytta av att ett annat medlemsland överskridit sitt mål att öka andelen förnybar energi. Finland har sålt en del av sitt statistiska överskott av förnybar energi till Belgien. Även efter överföringen var andelen förnybar energi i Finland 2020 stor, det vill säga 43,9 procent av den slutliga energianvändningen.

Om andelen förnybar energi av den slutliga användningen jämförs mellan EU-länderna, har Finland haft den näst största andelen. Sedan 2014 har vi överskridit det mål för andelen förnybar energi (38 procent) som EU slagit fast för 2020. I det gällande direktivet om förnybar energi har det inte fastställts några landsspecifika mål för andelen förnybar energi.

I enlighet med den nationella energi- och klimatstrategin fram till 2030 är målet att öka användningen av förnybar energi så att andelen förnybar energi överstiger 50 procent av den slutliga energianvändningen under 2020-talet. Den nationella energi- och klimatstrategin håller på att uppdateras.

I Finland är trädbränslen en betydande källa till bioenergi

Den viktigaste källan till förnybar energi i Finland är träbaserad energi, det vill säga trädbränslen. Trädbränslenas andel av den förnybara energin var 66 procent år 2023 (preliminär uppgift).

I Finland baseras den träbaserade energin i synnerhet på biflöden från skogsindustrin och skogsvården. Biprodukterna inom träförädlingsindustrin, alltså svartlut, bark och sågspån, har länge utnyttjats som energi. På motsvarande sätt alstras elektricitet och värme av skogsavfall och klenvirke, det vill säga skogsflis, som samlas upp i samband med avverkningar och skogsvårdsarbeten. Även i hushållen används en betydande mängd brännved och träpellets. Dessutom kan flera träprodukter och träkonstruktioner utnyttjas som energi i slutet av livscykeln. Under de senaste åren har särskilt andelen svartlut ökat i och med ökad produktion av cellulosa. Andelen trädbränslen i den finländska energiproduktionen återspeglas även av att trädbränslena numera är den största enskilda energikällan i Finland, det vill säga att andelen trädbränslen i den totala energianvändningen är större än andelen olja eller kol. År 2023 (preliminär uppgift) täcktes 28 procent av den totala energianvändningen med trädbränslen, som även var den mest använda energikällan i Finland.

Torr, cellulosahaltig åkerbiomassa, såsom rörflen, halm och sorterat avfall från spannmål, kan förbrännas som sådan eller blandad med övriga bränslen. Även gödsel från husdjursproduktion kan utnyttjas som energi, till exempel genom att den omvandlas till biogas. Biogas kan produceras av många olika typer av biomassa genom att röta biomassan i syrefria behållare. Även den biologiskt nedbrytbara delen av återvinnings- och avfallsbränslen räknas som bioenergi. Bland annat animalisk avfallsolja från fiskförädling eller rester från livsmedelsindustrin kan förädlas till energi. Sammantaget kan flera typer av biomassa och många olika tekniker användas för att producera bioenergi.

Övrig information på vår webbplats

Biogas (på finska)
Trädbränslen inom energiproduktionen
Hållbarhetskriterier för energibiomassor (EU:s direktiv för förnybar energi)
Beredning av en klimatplan för markanvändningssektorn

På andra webbplatser

Totalförbrukning av energi efter energikälla (Statistikcentralen 2.7.2024)
Förnybar energi - mot en koldioxidneutral framtid (på finska) (ANM 31.1.2023)
Bioenergi (Motiva, på finska)
Statistik från Eurostat över förnybar energi (på engelska)
Projekt som gäller bioenergi på webbplatsen Hankehaavi
Förnybar energi i Finland (ANM)
Klimatneutralt Finland 2035 – den nationella klimat- och energistrategin (ANM 9.9.2022)