Skogar i EU:s politik för biologisk mångfald

Flera författningar och andra initiativ som gäller EU:s politik för biologisk mångfald påverkar skogssektorn

EU:s grundfördrag innehåller ingen gemensam skogspolitik för unionen. Frågor som gäller skogarna ingår dock i flera av EU:s sektoriella politikområden. I synnerhet inom jordbruks-, miljö-, klimat- och energipolitiken finns det flera förordningar och direktiv som direkt eller indirekt påverkar användningen och skötseln av skogarna.

När det gäller politiken för biologisk mångfald är exempelvis EU:s strategi för biologisk mångfald, nationella åtaganden enligt EU:s strategi för biologisk mångfald, förslaget till förordning om restaurering av natur, definitionen av skogar i naturtillstånd och gamla skogar samt definitionen av ett mer naturnära skogsbruk författningar och andra initiativ i anslutning till skogssektorn. Länkar till författningar och andra initiativ finns längst ner på sidan.

Kommissionens meddelande om EU:s strategi för biologisk mångfald

Europeiska kommissionen publicerade i maj 2020 meddelandet ”EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv”. I juli 2021 fastställde kommissionen målen för EU:s strategi för biologisk mångfald i skogarna i EU:s nya skogsstrategi 2030. 

Målet med åtgärderna i strategin för biologisk mångfald är att säkerställa att den biologiska mångfalden återhämtar sig så att de långsiktiga målen för en god miljöstatus kommer att uppnås före 2050. Strategin drar upp riktlinjer för mål och åtgärder som gäller naturkapitalet för att skydda den biologiska mångfalden, förbättra den ekologiska statusen i olika livsmiljöer, faktorer som möjliggör strukturella förändringar och internationella prioriteringar fram till 2030.

I EU:s strategi för biologisk mångfald presenteras 17 huvudsakliga mål, varav tre gäller utveckling av nätverket av naturskyddsområden och 14 annan restaurering och förbättring av livsmiljöerna. Exempel på mål som behandlas i tillkännagivandet är ökat skydd och ökad restaurering samt främjande av den biologiska mångfalden i skogarna. Dessutom innehåller EU:s strategi för biologisk mångfald mål för bland annat pollinerare och beskogning.

EU:s strategi för biologisk mångfald innehåller skyddsmål som gäller hela EU-området. I den eftersträvas ett EU-omfattande skydd på 30 procent, varav 10 procent skulle vara strikt skydd. Målet med strikt skydd omfattar alla återstående skogar i naturtillstånd och gamla skogar, som också kallas urskogar. Försämringen av skyddsnivån för arter och naturtyper i habitat- och fågeldirektiven bör stoppas och skyddsnivån förbättras med 30 procent. 

Nationella åtaganden enligt EU:s strategi för biologisk mångfald

Kommissionen har bett medlemsländerna om två åtaganden i anslutning till de huvudsakliga målen i EU:s strategi för biologisk mångfald. I åtagandet om art och naturtyp beskrivs de åtgärder med vilka man tryggar skyddsnivån för arter och naturtyper som har en ogynnsam skyddsnivå i habitat- och fågeldirektivet samt väljer arter och naturtyper vars skyddsnivå man håller på att förbättra. Av direktivarterna och -naturtyperna på ogynnsam skyddsnivå ska 30 procent väljas ut för att förbättras. I åtagandet om areal är det är meningen att medlemsländerna ska visa hur de tänker främja EU:s gemensamma mål om en skyddsareal på 30 procent och målet om strikt skydd på 10 procent. Målet om strikt skydd av alla skogar som är i naturtillstånd och alla gamla skogar som finns kvar ingår i denna helhet.

Nationella åtaganden enligt EU:s strategi för biologisk mångfald är under beredning. Miljöministeriet har huvudansvaret för beredningen av åtagandena, men jord- och skogsbruksministeriet har en stark roll i verkställandet av dem.

EU:s förordning om restaurering av natur

Syftet med kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur som publicerades i juni 2022 är att på ett omfattande sätt förbättra naturens tillstånd i olika miljöer både i skyddsområdena och utanför dem. Syftet med förslaget till förordning om restaurering av natur är bland annat att stärka verkställandet av habitat-, fågel- och vattenramdirektivet och direktiven om en natur-, fågel-, vatten- och havsmiljödirektivet.

De centrala naturtyperna i habitatdirektivet ur skogssynpunkt är boreal naturskog, lund, åsskog och trädbevuxen torvmark, eftersom de täcker en stor yta i Finland. I projektet Luodsi, som finansieras av JSM, har dessa naturtyper granskats.

Europeiska unionens medlemsländer, Europaparlamentet och kommissionen nådde en preliminär överenskommelse om förordningen om restaurering av natur vid trepartsförhandlingarna som hölls i november 2023. Parlamentet godkände officiellt överenskommelsen i februari 2024. EU:s medlemsländerna har inte accepterat överenskommelsen, eftersom de inte har fått den kvalificerade majoritet som behövs.

Definition, kartläggning, uppföljning och strikt skydd av skogar i naturtillstånd och gamla skogar

I EU:s strategi för biologisk mångfald och i EU:s skogsstrategi eftersträvas skydd av alla skogar i naturtillstånd och gamla skogar som finns kvar. År 2023 publicerade kommissionen riktlinjer för definition, kartläggning, uppföljning och strikt skydd av EU:s skogar i naturtillstånd och gamla skogar. I riktlinjerna definieras skog i naturtillstånd (primary forest) och gammal skog (old-growth forest) samt indikatorer, det vill säga kriterier, utifrån vilka skogarna identifieras. Tre av kriterierna ska alltid uppfyllas och därutöver ska två kompletterande kriterier uppfyllas. I praktiken är de centrala kriterierna i Finland trädbeståndets ålder och döda träd.

EU:s definition av gammal skog utgår från att 
•    det finns naturliga trädarter i beståndet, 
•    den till största delen har utvecklats genom naturliga processer och 
•    dess struktur och dynamik är likadana som i motsvarande skog i naturtillstånd. 

Det kan finnas tecken på mänsklig påverkan, men de håller redan på att försvinna. Dessa skogar kan också kallas skogar i naturliknande tillstånd eller nära naturtillstånd. Skogen kan också vara planterad, men även då ska de övriga delarna av definitionen uppfyllas. Det bör särskilt observeras att skogar som är i aktivt ekonomiskt bruk har uteslutits – även om skogsbruket inte är intensivt.
Gränsvärdena ska fastställas i medlemsländerna, vilket är ett arbete som för närvarande pågår i Finland under ledning av miljöministeriet i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet. Forststyrelsen gör inventeringar på statens marker 2024–2025.

Mer naturnära skogsvård

För att främja målen i EU:s strategi för biologisk mångfald publicerade kommissionen 2023 ”Riktlinjer för naturnära skogsbruk”. Dessutom har utvecklingen av certifieringen enligt riktlinjerna för det naturnära skogsbruket skrivits in i EU:s skogsstrategi. Naturnära eller mer naturnära skogsvård (eng. closer to nature forest management) kan ses som ett sätt att främja den ekologiska pelaren för hållbart skogsbruk.

Riktlinjerna för naturnära skogsvård innehåller rekommendationer om åtgärder genom vilka man kan stärka den biologiska mångfalden och förbereda sig för effekterna av klimatförändringarna särskilt i ekonomiskogar. Huvudmålet för riktlinjerna är att öka den strukturella mångfalden och främja dynamiken i naturen. Centrala områden som granskas är till exempel naturlig föryngring, hur avverkning sker, att spara döda träd, beaktande av mark och vattendrag samt objekt som ska bevaras.

Riktlinjerna är frivilliga och skogsägarna kan om de så önskar använda dem i skötseln av sina egna skogar. Avsikten är att anvisningarna ska vidareutvecklas av medlemsstaterna. I Finland har beredningen av de nationella anvisningarna inte påbörjats.

Beskogning och återbeskogning med sikte på skogar med biologisk mångfald samt EU:s mål för plantering av tre miljarder träd

I EU:s strategi för biologisk mångfald och skogsstrategin främjas beskogning och återbeskogning med sikte på skogar med biologisk mångfald. Även målet att plantera minst tre miljarder nya träd i EU fram till 2030 är kopplat till det. Målet på tre miljarder träd ingår också i förslaget till en EU-förordning om restaurering av natur.

För att ett träd ska kunna räknas med i målet på tre miljarder träd måste det vara ett extra träd – träd som planterats exempelvis i samband med normal skogsförnyelse ingår inte i detta mål. Dessutom bör träden främja mångfalden och klimatet. För att främja målen publicerade kommissionen 2023 ”riktlinjer för beskogning, återbeskogning och trädplantering som främjar biologisk mångfald”.

Det nationella arbetet håller på att inledas.

Andra aktuella initiativ som gäller Finland

Målet med förordningen om avskogningsfria produkter som kommissionen publicerade i november 2021 är att förhindra att vissa produkter som orsakar avskogning eller försvagar skogarnas status släpps ut på EU-marknaden samt att utveckla deras produktionskedjor.  Läs mer i förordningen om avskogningsfria produkter.

På vår webbplats

Presentationer på webbinariet om naturnära skogsbruk (23.10.2023, på finska)

På andra webbsidor

EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030
EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv  
EU:s habitat- och fågeldirektiv 
Finlands utfästelser om biologisk mångfald till EU, beredning av statsrådets principbeslut  
Webbtjänst för nationella åtaganden enligt EU:s strategi för biologisk mångfald
EU:s förslag till förordning om restaurering av natur  
EU:n luontodirektiivin luontotyyppien tilan parantaminen: Luodsi-hankkeen loppuraportti (på finska)  
Kommissionens riktlinjer för definition, kartläggning, uppföljning och strikt skydd av EU:s skogar i naturtillstånd och gamla skogar 
Inventering av gamla skogar och skogar i naturtillstånd på statens marker
Riktlinjer för naturnära skogsbruk 
Meddelande: Riktlinjer för naturnära skogsvård  
Riktlinjer för beskogning, återbeskogning och trädplantering som främjar biologisk mångfald  
EU:s mål om 3 miljarder träd