Skogarna i EU:s klimat- och energipolitik

Flera bestämmelser som berör EU:s klimat- och energipolitik påverkar skogssektorn

EU:s grundfördrag innehåller ingen gemensam skogspolitik för unionen. Skogsrelaterade frågor ingår dock i flera av EU:s politiksektorer. I synnerhet inom områdena jordbruk, miljö, klimat och energi finns många förordningar och direktiv som direkt eller indirekt inverkar även på skogsbruket och skogsindustrin. När det gäller klimat- och energipolitiken finns det bestämmelser som anknyter till skogssektorn, till exempel i LULUCF-förordningen, direktivet om förnybar energi och taxonomins klimatkriterier. Länkar till kommissionens förslag finns i slutet av sidan.

LULUCF-förordningen fastställer hur kolsänkor beräknas och beaktas i klimatmålen

Kommissionens gällande LULUCF-förordning från 2018 fastställer beräkningsregler för hur sänkorna i samband med markanvändningen, ändringar av markanvändningen och skogsbruket beaktas i EU:s klimatmål under perioden 2021–2030. Kommissionen publicerade förslag till ny LULUCF-förordning som en del av 55 %-paketet i juli 2021. Målet med förslaget är att tätare sammanfläta markanvändningssektorn med klimatpolitiken, förenkla beräkningen och minska rapporteringsbördan. Tillämpningen av den nuvarande LULUCF-förordningen förlängs från åren 2021–2030 till 2021–2035. I förordningen granskas tre femårsperioder. Läs mer om LULUCF-förordningen.

Direktivet om förnybar energi innehåller hållbarhetskriterier för energibiomassor

Det gällande direktivet om förnybar energi (RED II) från 2018 innehåller hållbarhetskriterier för biomassor avsedda för energianvändning, såsom skogsflis. Med hållbarhetskriterierna vill man se till att den ökade användningen av bioenergi i EU bidrar till att betydligt minska växthusgasutsläppen jämfört med fossila bränslen. Utöver kraven på minskade växthusgasutsläpp omfattar hållbarhetskriterierna även krav på utökning av biomassor på skogsmark, åkermark och betesmark.

Kommissionen publicerade i juli 2021 ett förslag till ett uppdaterat RED-direktiv (RED III) som en del av 55 %-paketet. Ett centralt mål är att höja EU:s mål för förnybar energi fram till år 2030 från 32 procent till 40 procent. I det uppdaterade direktivet ingår även ändringar av de artiklar som gäller hållbarhetskriterier för energibiomassor. Rådets ändringsförslag gällande direktivet blev färdiga i juni 2022 och Europaparlamentets ändringsförslag i september 2022. Kommissionens, rådets och parlamentets trepartsförhandlingar (trilogier) pågår för närvarande. Läs mer om hållbarhetskriterierna för biomassa.

Taxonomiförordningen och klimatkriterierna för hållbar finansiering

EU:s taxonomiförordning (2020) har som mål att skapa en för hela EU enhetlig definition av en miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet, det vill säga så kallad gröna investeringar. I taxonomiförordningen fastställs sex mål: begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Kommissionen utfärdar delegerade akter med stöd av taxonomiförordningen. En delegerad akt som gäller de tekniska utvärderingsgrunderna för åtgärder som betydligt främjar begränsningen av och anpassningen till klimatförändringar gavs i juni 2021. I fråga om begränsning av klimatförändringar finns det kriterier för nio sektorer och 88 olika åtgärder. Av de tekniska kriterier som bereds för närvarande är det särskilt de kriterier, som betydligt främjar skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem, som berör skogar.

Läs mer på kommissionens sidor om taxonomi och den delegerade akten (C(2021) 2800/3) som gäller åtgärder som betydligt främjar begränsningen av och anpassningen till klimatförändringar.

Förslag till förordning om intyg över koldioxidupptag

Europeiska kommissionen publicerade i november 2022 ett förslag till förordning om intyg över koldioxidupptag. Med koldioxidupptag avses att avlägsna koldioxid från atmosfären både genom kolinlagring i markanvändningssektorn och med tekniska metoder. Syftet är att främja innovativa tekniker för att avlägsna koldioxid och lösningar för kolinlagrande jordbruk. Syftet med intygssystemet är att skapa en referensram för produktion och hantering av samt handel med koldioxidenheter i EU:s medlemsstater. Kommissionen har inrättat en expertgrupp för koldioxidupptag som ska behandla delegerade akter som fastställer kraven på koldioxidupptag för olika åtgärder.
Läs mer i kommissionens meddelande (europa.eu) jord- och skogsbruksministeriets meddelande.

Kommissionens meddelande om hållbara kolcykler

Europeiska kommissionen publicerade ett meddelande om hållbara kolcykler i december 2021. I meddelandet presenteras metoder för att ta upp, återvinna och lagra koldioxid från atmosfären för att kunna nå klimatneutralitet före 2050. Exempel på metoder som behandlas i tillkännagivandet är till exempel jordbruk som binder koldioxid, beskogning och återställning av myrar. I meddelandet fastställs åtgärder på kort och medellång sikt för att stödja kolinlagrande jordbruk och förbättra denna gröna affärsmodell. Kommissionen ämnar föreslå före slutet av år 2022 lagstiftningsramen gällande intyg för koldioxidupptag. Läs mer i kommissionens meddelande om hållbara kolcykler och kommissionens meddelande (15.12.2021) som behandlar saken.

Medlemsländernas nationella energi- ja klimatplaner

I direktivet om förnybar energi (RED II, 2018) föreskrivs om EU:s bindande allmänna mål för förnybar energi. Enligt EU:s styrningsförordning ska medlemsstaterna ställa upp nationella mål för att uppnå unionens allmänna mål och de var skyldiga att före slutet av 2019 lämna in nationella energi- och klimatplaner (NECP) till kommissionen. I den nationella energi- och klimatplanen meddelade Finland att landet eftersträvar en andel förnybar energi på minst 51 procent år 2030. Enligt EU:s styrningsförordning ska medlemsstaterna även rapportera för kommissionen vartannat år om sina nuvarande och planerade politiska åtaganden för att minska växthusgasutsläpp. Finlands senast rapport lämnades till kommissionen i mars 2021. Läs mer om Finlands nationell energi- och klimatplan och åtgärdsrapporten (ANM). De nationella planerna för alla medlemsländer finns på kommissionens webbplats.

Andra aktuella initiativ som gäller Finland

Målet med förordningen om avskogningsfria produkter som kommissionen publicerade i november 2021 är att förhindra att vissa produkter som orsakar avskogning eller försvagar skogarnas status släpps ut på EU-marknaden samt att utveckla deras produktionskedjor. De nya skyldigheterna gäller särskilt import från tredje länder, men bestämmelserna gäller även den avskogning eller försämring av skogarnas status som orsakas av medlemsländernas egen produktion. Läs mer om förordningen om avskogningsfria produkter. Exempel på aktuella förordnings-, direktiv- och strategiutkast som för närvarande är under behandling:

•   Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om restaurering av natur, s.k. restaureringsförordningen (juni 2022)
•   EU:s skogsstrategi(juli 2021)
•   EU:s markstrategi(november 2021)
•   EU:s strategi för biologisk mångfald (maj 2021)
•   Stödsystemen för skogsbruket påverkas av riktlinjerna för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområde.

Mer information

Kaisa Pirkola, konsultativ tjänsteman
jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursavdelningen, skogs- och bioenergienheten Telefon:0295162350 fornamn.efternamn@gov.fi

Lotta Heikkonen, ledande sakkunnig
jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursavdelningen, enheten för naturresurs- och vattenhushällning Telefon:0295162074 fornamn.efternamn@gov.fi